Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer Àr det inte ovanligt att syskon fÄr psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingÄr att förebygga ohÀlsa och kommunicera med anhöriga, dÀribland Àven syskon. Behov Àr liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrÄn nyuppkommen livssituation uppstÄ specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie som baserades pÄ nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i UmeÄ dÀr psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls frÄn undersökningar som utförts pÄ 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. SjÀlvskattningsinstrument som anvÀnts Àr Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mÀter specifika faktorer samt GF-formulÀret som nyligen konstruerats för att mÀta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre vÀrden avseende sÄvÀl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jÀmfört med den psykodynamiska gruppen.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Syfte: Uppsatsen behandlar tillÀmpligheten av teorin om den varumÀrkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka Àr de specifika krav som stÀlls pÄ varumÀrkesbyggande inom detaljhandel. Om nÄgra specifika krav stÀlls pÄ detaljhandeln Àr det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan anvÀndas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktivmetod. Den tar sin utgÄngspunkt i Mats Urdes teori om den varumÀrkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivÄ som Àr specifik för Gröna Konsum.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvÄrdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvÄrdnad. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. OmvÄrdnad av romer i vÄrden orsakar mÄnga gÄnger konflikter och missförstÄnd.

Autism förekommer i olika former och tillstÄndet karaktÀriseras av att individens sprÄkliga förmÄga Àr avvikande och förmÄgan till samspel och kommunikation med andra Àr nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gÀllande specifika omvÄrdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vÄrden för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjÀlp av Patricia Benners omvÄrdnadsdomÀner.

I vÄr studie kommer ni som lÀsare fÄ lÀsa om utomhuspedagogik. VÄrt syfte har varit att fÄ en inblick i vad utomhuspedagogik Àr, Àven att fÄ mer kunskaper om hur utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men Àven av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser dÀrmed försöka fÄ en mer nyanserad bild av utomhuspedagogik. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn har varit vad utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det nÄgra nackdelar enligt pedagogerna, och i sÄ fall vilka Àr dessa? Och den sista frÄgan vi stÀllt Àr om det stÀlls nÄgra specifika krav pÄ pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?.

EU-svenskan har genom Ären kritiserats för att inte vara lÀsbar och idiomatisk.Kritikerna har ansett att den inte lever upp till klarsprÄksriktlinjerna försvenskt författningssprÄk. Skillnader i juridisk tradition och punktregeln harutpekats som de bakomliggande orsakerna till EU-svenskans brister. I den hÀruppsatsen undersöks vilken betydelse de strukturella skillnaderna mellanfranskan och svenskan har för översÀttning av franska EU-lagtexter tillsvenska. Syftet Àr att belysa den syntaktiska komplexiteten i EU-prosan ochbehovet av specifika klarsprÄksriktlinjer för EU-svenskan..

Med den hÀr studien vill vi visa elevens syn pÄ sina matematikssvÄrigheter. Vad innebÀr dessa svÄrigheter för den enskilde eleven, dennes förÀldrar och dennes speciallÀrare?Studien bygger pÄ en fallstudie dÀr syftet Àr att fördjupa vÄra kunskaper kring specifika matematiksvÄrigheter. Metoden som vi valt för arbetet Àr kvalitativ, dÄ vi har intervjuat eleven, dennes förÀldrar, speciallÀrare frÄn mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet samt en skolpsykolog.Resultatet visar att elevens svÄrigheter i matematiken omfattar vissa moment bl a spatialt tÀnkande och taluppfattning. I speciallÀrarnas undervisning med elevers specifika matematiksvÄrighe-ter anvÀnds metoder och test för att diagnostisera svÄrigheterna.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

I den hÀr studien behandlas uppfattningar av förskollÀrares yrkesprofessionalitet frÄn förskollÀrare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet Àr att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolvÀsendet av vad som görs för att höja förskollÀraryrkets professionalitet gÀllande den kunskapsbas som Àr specifik för ett yrke. Studien utgÄr frÄn en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) dÀr han presenterar en sociologisk syn pÄ professionalitet och dÀr vi valt att titta pÄ uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltsÄ den kunskapsbas som Àr specifik för ett yrke.Studien har anvÀnt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material frÄn 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre omrÄden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhÀllets förstÄelse, förskollÀrarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns mÄnga och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre omrÄden.