Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lek och lärande kan integreras i ett lek- ochlärspel för att skapa motiverande och engagerande övningar. I studien användes konkretaövningsexempel från ett modernt lek- och lärspel som presenterades och undersöktes medhjälp av elever i årskurs fem. Det som specifikt analyserades i övningarna var hur elevernalyckades interagera med systemet och hur inslag av motiverande faktorer för lek kan skapa enunderhållande användarupplevelse, samt om de lyckades lära sig något av denämnesrelaterade kunskapen. Krav på teknikvana, ämnesrelaterad kunskapsnivå samt enförståelse och lärande av den specifika uppgiften var det som satte gränser för hur väl delyckades engagera och lära sig något i övningarna. Med hjälp av observation samt intervjueridentifierade vi ett underlag som kan vara utvecklare, lärare, föräldrar och användare till hjälpför att reflektera över design och användande av lek- och lärspel..

Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgångspunkt från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nätupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jämförelse, för att kunna se relativiteten i vad som är mycket och vad som är lite mediebevakning, valde jag att även inkludera Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefär samma procentantal röster. Under studiens gång har jag tittat på ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fått ta plats i diagram, där jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med är opinionsundersökningar, artiklar där partiet bara omnämns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet.

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som ställer specifika krav. Jag har särskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhållningssätt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har även stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och gränsar till ett gammalt industriområde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsområde och kommer på sikt att genomgå en strukturförändring och en ny stadsdel kommer att växa fram.

Syftet är att beskriva och analysera belöningssystem i kunskapsföretag för att sedan diskutera hur ett belöningssystem för det specifika IT-företaget kan utformas. Uppsatsen har sin utgångspunkt både i teori och empiri. Den empiriska delen presenteras som en fallstudie och vi har använt oss av intervjuer samt enkät för att samla in information. Källorna till den teoretiska delen består av sekundärmaterial. Vi har studerat teorier kring kunskapsföretag och belöningssystem.

Syftet med vårt arbete var att studera de allmänna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplägg av läsinlärning. Valet av studieområde är grundat på att klassrumsmiljön har betydelse för läsinlärning. Vi ville ta reda på om det fanns några likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mätningar av deras resultat visade. Vår undersökning är baserad på observationer som vi gjort i två klasser i allmänna skolor, vilka är de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (även kända som kommunala skolor), och två klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under våra observationer kunde vi konstatera att den allmänna och den specificerade pedagogiken har närmat sig varandra: båda lägger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som ställer specifika krav. Jag har särskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhållningssätt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har även stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och gränsar till ett gammalt industriområde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsområde och kommer på sikt att genomgå en strukturförändring och en ny stadsdel kommer att växa fram.

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet.

Det är idag fortfarande en stor del av alla IT-projekt som misslyckas och kravhanteringen har fått en större betydelse för om ett IT-projekt ska lyckas eller inte. För att en större möjlighet till att ett IT-projekt ska lyckas används kravinsamlingsmetoder, dock är det viktigt att rätt kravinsamlingsmetod väljs till det specifika projektet. Om fel kravinsamlingsmetod väljs från början kan detta ledda till en misslyckad systemimplementation. Därför har författaren av rapporten valt följande huvudproblemfråga att undersöka i denna uppsats: Vilka råd rörande metodval kan ges till organisationer som ska implementera och välja en kravinsamlingsmetod? Med hjälp av enkäter och djupare intervjuer har författaren samlat in tillräckligt med material för att spegla de svar som framkommit i slutet av rapporten.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Mitt syfte med denna undersökning är att få en fördjupad kunskap om hälsopedagogers erfarenheter kring friskvårdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hälsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsättet bildar ett underlag för det hälsofrämjande arbetet och fokus ligger på friskfaktorer, på det som bidrar till att bevara och förbättra hälsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det är viktigt att lyfta fram det friska när vi strävar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvårdsarbetetbör handla om långsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid något enstaka tillfälle.Hälsoprofilbedömningar (HPB) som är en vetenskapligt förankrad metod, är den vanligaste friskvårdsstrategin som används bland hälsopedagogerna.

Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken.Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå.

Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur de svårigheter elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjälpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av lärare som arbetat mycket med ADHD-elever. Jag har även tagit stöd i litteraturen för att återge de svårigheter dessa elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa elever på bästa sätt. Resultatet visar att det råder en stor kongruens mellan forskarnas och lärarnas undervisningsmetoder, men det finns också skillnader. Elever med ADHD är ingen homogen grupp, utan deras svårigheter varierar.

Syftet med detta arbete är att få veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli är, hur det visar sig, hur lärare kan arbeta med dessa elever och om det finns någon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att få svar på dessa frågor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvårigheter. Det är inte ovanligt att dyskalkyliker får svårt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det är viktigt med en noggrann utvärdering av eleven för att den ska få rätt hjälp. Dessa elever behöver en bra struktur på undervisningen som ska ligga på en nivå som passar eleven.

Idag går det att publicera och hämta information från databaser på Internet. Inom hälso- och sjukvården kan förbättringar av vården ske om patientjournaler fanns tillgängliga på Internet. Här undersöks om det under svenska förhållanden är genomförbart. Studien syftar till att belysa för och nackdelar med att publicera patientjournaler på Internet samt att belysa specifika egenskaper hos patientjournaler som måste tas hänsyn till vid en eventuell publicering.Informationen om en patient måste skyddas mot att obehöriga kommer åt eller ändrar den. Den måste även vara åtkomlig just då den erfordras av en auktoriserad användare.