I detta arbete har vanligt förekommande krav pÄ IP-telefonilösningar identifierats via litteraturstudier. DÀrefter har en testmiljö skapats dÀr ett urval av mjukvaror har utvÀrderats med avseende pÄ funktionalitet och dokumentation.Kraven som stÀllts relaterar till sÀkerhet och kvalitet samt den funktionalitet som krÀvs för att motsvara den hos det vanliga telefonnÀtet. Mjukvarorna som presenteras Àr 3CX, Asterisk, sipXecs och Switchvox. Urvalet av mjukvaror Àr baserade pÄ antingen öppen kÀllkod eller proprietÀra motsvarigheter. Faktorer som möjlighet till support och anvÀndarvÀnlighet har ocksÄ belysts.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur pedagoger upptÀcker att elever har lÀssvÄrigheter. NÀr pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svÄrigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svÄrigheterna samt vilka metoder som kunde anvÀndas för att hjÀlpa eleven. En viktig del i vÄr uppsats var att försöka sÀtta oss in hur eleverna mÄr och hur pedagoger kan stÀrka deras sjÀlvbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svÄrigheter eller de elever som har fÄtt en diagnos stÀlld. Metoden vi anvÀnde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lÀttare för oss att gÄ in pÄ djupet, genom bearbetning och analysering.

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhÀlle dÀr mÀnnen har stÄtt över kvinnorna. I gudavÀrlden inom hinduismen nÀmns mÄnga gudinnor. RÄder ett lika patriarkalt förhÄllande i gudavÀrlden? Den hÀr frÄgan har varit grunden för den hÀr studien. Syftet med studien var att jÀmföra kvinnliga med manliga gudar genom att lÀsa om hur andra författare framstÀllt dem.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmÀrksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som Àr den process som förklarar varför journalistik och politik Àr sÄ starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs Àmnena medietrÀning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn forskningsteorier om den journalistiska intervjun. HÀr redogörs för vilka normer och förvÀntningar som finns pÄ en journalist och en politiker, nÀr det gÀller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframtrÀdande.Materialet som studeras Àr tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mÀtsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel HallbÀck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.

Psykopati Àr en personlighetsstörning dÀr specifika beteendemönsteringÄr. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begrÀnsat med forskning gÀllande ungdomar med psykopatiskadrag och okÀnslighet för bestraffning, samt hur förÀldrabeteendenpÄverkas. Syftet med denna studie Àr att undersöka om ungdomarsokÀnslighet för bestraffning medierar lÀnken mellan psykopatiskadrag och förÀldrabeteenden. Studien Àr gjord pÄ tidigare insamladdata frÄn en medelstor stad i Sverige.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits tvĂ„ stycken kravprofiler som man inte har utvĂ€rderat och bĂ„da Ă€r skapade av tvĂ„ olika ledningar.Syfte:Syftet Ă€r att utvĂ€rdera tester som landslaget skall anvĂ€nda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfĂ€llen för att se utvecklingen i de fysiska förmĂ„gorna hos aktiva.FrĂ„gestĂ€llningar:Vilka tester skall lĂ€ggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort frĂ„n kravprofilen?, Vilka tester skall förĂ€ndras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda pĂ„ mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mo?nster fo?r hur antagonister do?r i samtida amerikansk film med den klassiska bera?ttarstilen eller den s.k. postklassiska bera?ttarstilen (dvs. Hollywoodfilm).

VÄr uppsats strÀvar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjÀlp av det sociala mediet Facebook. Facebook Àr idag det största sociala nÀtverket och unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna. Vi kommer sÄledes i vÄr uppsats gÄ in pÄ en djupare diskussion om deras anvÀnde av Facebook vid resande med hjÀlp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i Äldrarna 18-25 Är. Den specifika Äldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största anvÀndargruppen pÄ Facebook.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmÀrksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som Àr den process som förklarar varför journalistik och politik Àr sÄ starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs Àmnena medietrÀning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgÄr frÄn forskningsteorier om den journalistiska intervjun. HÀr redogörs för vilka normer och förvÀntningar som finns pÄ en journalist och en politiker, nÀr det gÀller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframtrÀdande.Materialet som studeras Àr tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Syftet med studien Àr att beskriva vad förskollÀrare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer av sju förskollÀrare. I förskolans reviderade lÀroplan Lpfö 98/10 framgÄr tydligt innehÄllet i naturvetenskap samt förskollÀrarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig sjÀlv och sin omvÀrld. Studiens litteraturgenomgÄng visar att barn mÄste vara aktiva för att lÀra genom att fÄ se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om vÀrlden vi lever i.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass pÄ komvux, dels för att fÄ mer kunskap och förstÄelse om de olika sÀtten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnÄ vÄrt syfte undersöker vi hur eleverna responderar pÄ varandra. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vÄrt material genom att göra en videoinspelning pÄ 40 minuter med 5 elever pÄ komvux samt kompletterat med tvÄ dagars observationer. VÄrt resultat tyder pÄ att eleverna har olika sÀtt att visa att de lyssnar, bÄde verbalt och icke-verbalt.

Fokus för denna uppsats Àr att undersöka hur chefer anser att de pÄverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mÀngder av organisationsteorier dÀr struktur och kultur studeras samt hur mÀnniskorna inom organisationen Àr och pÄverkas, men sÀllan för att inte sÀga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett Àmne som Àr av stor vikt. Chefer har stÀndigt förvÀntningar pÄ sig och detta gÀller Àven sprÄket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar sprÄkbruk och samtalsansatser.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syfte: I och med en förÀndring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstÄnd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte lÀngre sÀrskolan. Denna förÀndring i lagtexten innebÀr stora förÀndringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsÀttningar för en sÄdan, dÀrav anvÀndningen av ?en förÀndrad skola för alla?.Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀndringen gÀllande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lÀrare i grundskolan och hur lagÀndringen pÄverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lÀrarnas beredskap, instÀllning och kunskap med fokus pÄ hur detta pÄverkar deras lÀrarroll i en förÀndrad skola för alla. Teori: Studien Àr hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvÀrldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lÀrare som har elever med autismspektrumtillstÄnd i sina klasser har genomförts.