Sök:

Sökresultat:

1360 Uppsatser om Specifik omvćrdnad - Sida 27 av 91

Begreppet Kami : den inhemska innebörden av begreppet kami i förhÄllande till vÀsterlÀndsk tolkning

VÀsterlÀndsk litteratur som behandlar asiatiska religioner anvÀnder ofta vÀsterlÀndska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstÀmmer inte alltid översÀttningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel pÄ detta Àr det japanska konceptet kami, som felaktigt översÀtts med vÀsterlÀndska begrepp som ?gudomar? och ?andar?. Syftet med denna uppsats Àr att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling.

Den digitala blomstertid nu kommer : en studie över sambandet mellan platsidentitet och digital fotouppladdning. KungstrÀdgÄrdens körsbÀrsblomning som exempel

En alltmer utbredd uppfattning Àr att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. MÀnniskans beteendeförÀndringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befÀsta geografiska platser med information innebÀr att vÄr syn pÄ den offentliga miljön stÄr inför en radikal förÀndring. Det konkreta platsbegreppet Àr starkt kopplat med rumsbegreppet som Àr mer abstrakt i sin natur och vars grÀnser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. DÀrmed skiftar ocksÄ uppfattningen av plats och hur vi kan stÀrka vÄr anknytning till platser. Ett led i den pÄgÄende förbÀttringen av kommunikationen Àr det utbredda anvÀndandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier pÄverkar platsers identitet.

Konflikter i skolan - en studie av en klass och lÀrarens konflikthantering

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Bilder av övervakning

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

JÀmförelse av aggregeringswebbdelar i MOSS 2007

En typisk funktion pÄ startsidan till mÄnga webbportaler Àr den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginlÀggen, nyheterna eller hÀndelserna som har lagts till pÄ webbplatsen. Dessa funktioner ÀrkÀnda som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan Àr den sida som besöks mest jÀmfört med alla andrawebbsidor i portalen innebÀr det i sin tur att denna funktion utnyttjas vÀldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan anvÀndas för att uppnÄ denna funktion ochatt ta reda pÄ hur vÀl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar bÄde de olika metoder som fanns och resultaten pÄ en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras pÄ ett överskÄdligt sÀtt.Slutligen dras slutsatser angÄende resultaten. Resultaten föresprÄkar inte en specifik metod, den metod somlÀmpar sig bÀst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer sÄsom frekvens avbesökare eller Àndringar pÄ innehÄllet som metoden söker igenom..

Goda Intentioner : Sex och samlevnad inom religionskunskapsÀmnet - en normkritisk analys

Studiens huvudsakliga syfte Àr att ur ett normkritiskt perspektiv analysera grundlÀrares utsagor om sex- och samlevnadsundervisning inom religionskunskapsÀmnet. För att fylla detta syfte har studien sökt ta reda pÄ hur de intervjuade lÀrarna genomför sin undervisning om sex och samlevnad inom religionskunskapsÀmnet, samt vilken roll de ger undervisningsomrÄdet, betrÀffande vilket utrymme de ger sex och samlevnad i sin religionskunskapsundervisning och vad de anser vara sex- och samlevnadsundervisningens syfte. Studien baseras pÄ enskilda intervjuer med fyra lÀrare som undervisar i religionskunskap grundskolans Ärskurser 4-6. Studien visar att samtliga av lÀrarna som deltar i hög grad Àr medvetna om risken att deras sex- och samlevnadsundervisning Àr heteronormativ. De har alla ocksÄ en uttalad ambition att försöka motverka att deras sex- och samlevadsundervisning blir alltför heteronormativ, emellertid saknar de specifik utbildning i att hantera sex- och samlevnadsfrÄgor.

Utformning av grafiskt anvÀndargrÀnssnitt till CDS 760 - en
insÀttningsmaskin

Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt anvÀndargrÀnssnitt till SCAN COINs insÀttningsmaskin CDS 760. Företaget har i dagslÀget inga egna genomtÀnkta bildförslag som passar CDS 760 att erbjuda kunden, detta upplevs som ett problem. VÄrt mÄl har dÀrför varit att göra ett grÀnssnitt som har hög anvÀndarvÀnlighet och som kÀnns SCAN COIN-mÀssigt. GrÀnssnittet mÄste nÄ ut till alla typer av anvÀndare dÄ en insÀttningsmaskin inte riktar sig mot en specifik mÄlgrupp. För att uppnÄ detta mÄl har marknadsanalyser och studiebesök gjorts.

FörÀldrastress och vuxenanknytning hos mammor och pappor till prematurfödda och fullgÄngna barn

Mammor och pappor upplever specifik förĂ€ldrastress, och att fĂ„ barn kan pĂ„verka anknytningen mellan förĂ€ldrarna. Inom projektet ?För tidigt födda barn och deras förĂ€ldrar ? en tvĂ€rvetenskaplig longitudinell studie? genomfördes en undersökning av FörĂ€ldrastress enligt Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) samt dimensionerna Undvikande och Ångest i vuxenanknytning enligt Erfarenheter av nĂ€ra relationer (ENR), med syftet att undersöka relationen mellan förĂ€ldrastress och vuxenanknytning. 39 mammor och 33 pappor till fullgĂ„ngna och prematurfödda barn deltog. FörĂ€ldrar till fullgĂ„ngna barn skattade högre Ă€n prematurförĂ€ldrar pĂ„ FörĂ€ldrastress, Undvikande 4 och 22 mĂ„n, samt Ångest 4 mĂ„n efter förlossning.

Undervisningsmetoder : litteraturundervisning - hur den ser ut enligt litteratur i Àmnet och lÀrare i skolan

MÄlet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ vilka undervisningsmetoder som presenteras av forskare och lÀrare i litteraturen och sedan jÀmföra resultatet med lÀrares egna erfarenheter. Jag har fokuserat pÄ litteraturundervisningen pÄ högstadiet. Jag har anvÀnt böcker skrivna av bland annat Gerd och Gerhard Arfwedson, Ulla Lundqvist, Göran Ejenby & Gunilla Molloy, Olga Dysthe och Aidan Chambers. Jag genomförde sedan en enkÀtundersökning bland svensklÀrare pÄ högstadiet för att fÄ reda pÄ hur de verkligen arbetar och vilka metoder de eventuellt anvÀnder sig av. Resultatet visade att de flesta av lÀrarna sjÀlva inte anser att de har nÄgon specifik undervisningsmetod, men nÀr jag lÀser deras svar kan jag tydligt se att de arbetssÀtt de beskriver Àr just delar av de metoder jag skrivit om.

Kan man underlÀtta lÀsningen för en dyslektiker genom ett typsnitt?

Intresset för typografi har ökat markant under de senaste Ären. Medvetenheten om att ha ett typsnitt som Àr anpassat för just sitt eget företag Àr stor. Men typsnitt kan göra sÄ mycket mer Àn att bara marknadsföra ett varutmÀrke eller att skirva en text. I det hÀr arbetet kommer du fÄ följa en process i framtagandet av ett förslag pÄ ett nytt typsnitt anpassat för dyslektiker. Med inriktning pÄ svenska dyslektiker har jag med hjÀlp av olika yrkesomrÄden försökt skapa en design som underlÀttar lÀsningen för dyslektiker.

Nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen pÄ en ny arbetsplats.

Ett bra introduktionsprogram Àr grundlÀggande för en lÄng framgÄngsrik karriÀr och gör det lÀttare för den nyexaminerade att lÀra sig, dÄ övergÄngen frÄn studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period.Syftet med denna studie var att undersöka nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen pÄ en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar pÄ röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige.All insamlad data analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och pÄverkan.De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillrÀcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev rÀknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansÄg att det blir bÀst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, dÄ det lÀtt kan bli förvirrande med flera handledare..

Socialsekreterares och klienteters upplevelser av deltaganden i professionella nÀtverksmöten.

NÀtverksarbete har vÀxts sig allt starkare under de senaste trettio Ären i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nÀtverksmöten. Syftet Àr Àven att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gÀllande nÀtverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som anvÀnts för att besvara syftet Àr kvalitativ.

Skolkuratorns upplevelse av att arbeta med nÀtmobbning

NÀtmobbning fÄr idag ses som ett relativt nytt fenomen som vi Ànnu inte vet sÄ mycket om. Rapporter frÄn organisationerna Friends och Statens medierÄd visar att problemet Àr vanligast bland ungdomar i Äldrarna 13-16 Är. Den tidigare forskningen inom omrÄdet Àr begrÀnsad och behandlar i huvudsak huruvida mobbning och nÀtmobbning skiljer sig Ät eller inte. Denna studies huvudsakliga syfte var att belysa skolkuratorers upplevelse av att arbeta med nÀtmobbning. Det genomfördes dÀrför fyra semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som i sitt dagliga arbete möter ungdomar i Äldrarna 13-16 Är.

Upplevelser av Parkinsons sjukdoms inverkan pÄ det dagliga livet: en litteraturstudie

Att drabbas av en kronisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, innebÀr för den personen en förÀndrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Parkinsons sjukdoms inverkan pÄ det dagliga livet utifrÄn Carnevalis definition av dagligt liv. Studien baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att förlora sin sjÀlvstÀndighet, frihet och identitet: att fÄ förÀndrad relation till familj och vÀnner: att kÀnna sig osÀker och uttittad och dÀrför undvika sociala situationer: att ha svÄrt att planera dagen pÄ grund av oförutsÀgbara symtom och nedsatt rörelseförmÄga: att hitta andra aktiviteter och leva för dagen. Personer med Parkinsons sjukdom upplever en stor förÀndring i det dagliga livet med avseende pÄ förÀndrad social kontakt och begrÀnsade möjligheter till aktivitet och arbete.

En analys av sambandet mellan motsÀgelser och Ängest med utgÄngspunkt i Arne NÊss och Jean-Paul Sartres kÀnslo- och rationalitetsfilosofiska teorier

Denna uppsats Àr, precis som titeln anger, en analys av sambandet mellan motsÀgelser och Ängest. De nutida vardagsuttrycken för begreppen utreds och granskas med hjÀlp av kÀnslo- och rationalitetsfilosofiska teorier och distinktioner ifrÄn Arne NÊss och Jean-Paul Sartre. Författaren föreslÄr en egen definition av Ängest och jÀmför denna med andra filosofers och tankeskolors definitioner av begreppet. Författarens syn pÄ Ängest skiljer sig frÄn Sartres, dÄ han menar att Ängest kan lösas upp och att den ofta Àr vÀldigt specifik och konkret till sin karaktÀr, medan Sartre menar att Ängesten Àr omöjlig att lösgöra sig ifrÄn och att den Àr av ett mycket mer generellt slag. Detta konkreta och specifika element i den Ängestdefinition, som författaren vill lÀgga fram, bestÄr i att Ängesten uppstÄr i vissa valsituationer dÀr valalternativen, i nÄgon form, Àr sinsemellan motsÀgande och dÀr ett val Àr tvunget att göras..

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->