Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Målet med denna rapport är att ta reda på hur lång en attackanimation i ett spel kan vara innan spelaren blir frustrerad över att den tar lång tid. Forskningen inom dataspelsutveckling är fortfarande begränsad, men det finns mycket att hämta från området Human-Computer Interaction. Undersökningen genomfördes på 22 personer med spelvana. De fick spela en av två versioner av ett fightingspel som utvecklats speciellt för undersökningen, sedan fick de svara på en enkät om hur de upplevde spelet och attackerna. Deras knapptryckningar under spelandet loggades.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes.

På dagens operativsystem körs ett växande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare är undermålig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene användare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning på problemet föreslås en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat på denna information tillhandahålla gruppering av processerna. Syftet är att ge användaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram.

BCI (Brain Computer Interface) för användning i spel har börjat dyka upp på konsument-marknaden. Dessa använder ofta EEG för att mäta spelarnas avslappningsnivåer och den spelare som lyckas nå högsta meditativa tillstånd samlar poäng. I detta arbete undersöks huruvida det går att använda BCI för mer direkt kontroll av en specifik spelmekanik i kombination med konventionella spelkontroller. För undersökningen har två versioner av ett spel skapats med avsikten att mäta skillnaden i hjärnaktiviteten hos spelare som bara spelar, jämfört med spelare som aktivt försöker åstadkomma ett specifikt sinnestillstånd för att direkt kontrollera en funktion i spelet. På grund av studiens begränsade omfattning kunde inga definitiva slutsatser dras men det finns indikationer på att MindWave, som var utrustningen som användes i denna studie, inte är lämplig som direkt kontrollmetod tillsammans med andra kontroller.

När du arbetar med teckensnitt, vare sig du skapar ? eller helt enkelt väljer ett teckensnitt, finns det konsekvenser till följd av skapandet och/eller valet. Läslighet och läsbarhet ligger i hjärtat av teckensnitts utformning ? men principerna kring läslighet och läsbarhet är flexibla och kan komma att bortses ifrån, beroende på den tänkta kontexten för teckensnittet. Ett grepp om historiken bakom användningen av vissa teckensnitt, såväl som kunskap om de möjliga associationer de kan väcka är också av stor betydelse när man arbetar med teckensnitt. Forskning kring teckensnitt och läsbarhet har visat att en viss vikt ? för ett givet teckensnitt, är optimal för läsbarheten vid punktstorleken 10.

Bakgrund: Alla företag måste genomgå förändringar för att kunna konkurrera och överleva. I slutänden är det de anställda som genomför de förändringar som beslutats om. Det är vitalt att förstå så mycket som möjligt av individers agerande och de uppkomna attityderna och reaktionerna för att kunna leda en förändringsprocess. Om förståelse för detta kan nås kan kunskap erhållas om hur ledningen kan arbeta för att undvika eventuella problem som attityder och reaktioner kan medföra. Syfte: Syftet med denna uppsats är att, ur ett medarbetarperspektiv, analysera de attityder liksom reaktioner som uppkommer hos medarbetarna vid en specifik förändringsprocess.

Syftet med denna rapport är att undersöka vilka riskfaktorer det sociotekniska systemet bidrar med vid inmatning av producerade data till en specifik databas. Denna undersökning använder STAMP-metoden (Systems Theoretic Accidents Models and Processes) för att finna riskfaktorer i systemet. Metoden utgår från att samla data om systemet genom intervju, observation samt analys av annan dokumentation kring databasen för att sedan applicera STAMP-analys på dessa. Resultaten pekade på ett antal riskfaktorer vid inmatningen av producerade data, dessa kretsade primärt kring problem med existerande säkerhetsåtgärder, avsaknad av träning samt bristande kommunikation. Resultaten ledde till en slutsats om förbättringsåtgärder på dessa punkter.

Syftet med studien är att undersöka vad som har studerats och uppmärksammas om metoden Att skriva sig till läsning samt undersöka lärares åsikter och uppfattningar om metoden och hur de använder datorn i undervisningen. Samt hur pedagoger i spänningsfältet mellan lärare, elev och en specifik metod uppfattar perspektivförskjutningen från läs-och skrivinlärning till skriv-och läsinlärning. Med studien synliggörs en beskrivning av metodens fördelar och nackdelar samt uppfattningar av metodens lämplighet för alla elever. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med lärare och en deltagande observation. Resultatet visade att lärarna var positiva till arbetssättet där de använder datorn som verktyg i läs-och skrivinlärningen.

Syftet med denna undersökning var att ur ett elevperspektiv belysa hur lärarna ska kunna på bästa sett stötta elever med matematiksvårigheter. Till denna undersökning handplockades informanter. De urval som gjordes var utifrån elevernas matematiksvårigheter samt att alla fyra informanter gick första året på gymnasiet. Ansatsen som undersökningen baserades på bestod av semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som undersökning kom fram till var bland annat att eleverna saknade intresse för ämnet, undervisningsmiljöns påverkan på inlärningen samt betydelsen av det matematiska språket som används av lärarna och läromedlen.

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur stor medvetenheten är på skolorna om dyskalkyli samt hur pedagoger stödjer elever som kan anses ha dyskalkyli. Studien är en kvantitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter som skickats ut till alla verksamma matematiklärare/specialpedagoger i grundskolan i en mellansvensk kommun. Enkätsvaren har visat att dyskalkyli är ett känt begrepp hos den större delen av de verksamma lärarna/specialpedagogerna. Osäkerheten kring begreppets betydelse är dock fortfarande stor bland lärarna och resultatet visar att flera lärare som undervisar i de tidiga åren (F-5) blandar ihop dyskalkyli, som är en specifik matematiksvårighet, med allmänna matematiksvårigheter. Denna förväxling kan medföra svårigheter för lärarna att ge elever med dyskalkyli rätt undervisning.

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs.

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle.

I uppsatsen undersöks några för skådespeleriet centrala begrepp ? agera, spela och leka ? som har valts med utgångspunkt i tidigare forskning. Först undersöks begreppens allmänspråkliga betydelse och deras semantiska kopplingar med hjälp av traditionella ordböcker och med hjälp av Svenskt OrdNät, ett lexikon baserat på semantiska relationer. Därefter undersöks den betydelse begreppen har i en specifik teaterkontext: texter ur en antologi av teatermannen Keve Hjelm.Resultatet av undersökningarna är att de tre verben i många sammanhang används synonymt. Dock är verbet agera överordnat de andra orden, och även vissa användningar av samma verb.