Sökresultat:
1272 Uppsatser om Specifik energiförbrukning - Sida 5 av 85
Barnets behov och familjehemmets styrkor. - En kvalitativ studie om att matcha familjehem med barn
Vi Àr intresserade av begreppet matchning i förhÄllande till familjehemssekreterares arbete med att fÄ rÀtt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur familjehemssekreterare gör nÀr de matchar barn med familjehem och om de anvÀnder nÄgra specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill ocksÄ undersöka vilka faktorer som vÀger tyngst och vad som bestÀmmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr Hur gör familjehemssekreterare nÀr de samlar in information om familjehem och barn?AnvÀnds specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer pÄverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de nÀr de matchar barn och familjehem?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie och empirin bestÄr av Ätta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.
Lika lÄng tid som det tar att gÄ in i skiten tar det att gÄ ut -En studie av kvinnors vÀg ut ur en kriminell livsstil
Syftet med studien Àr att undersöka vad som startar processen att lÀmna en kriminell livsstil bland kvinnor. Vidare vill vi belysa om sÄdana startpunkter kan teoretiskt förstÄs som vÀndpunkter. Vi vill dessutom med hjÀlp av normativ manlighet undersöka hur en normativ femininitet ter sig i en kriminell livsstil. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur beskriver kvinnorna en normativ femininitet i förhÄllande till en kriminell livsstil? Vad har denna normativa femininitet för betydelse i en brytningsprocess?Vad ger kvinnorna som förklaring till förÀndring av handling och levnadssÀtt?Hur vÀl kan deras förÀndring av levnadssÀtt förstÄs med hjÀlp av begreppet vÀndpunkt?Metod och material: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.
EnkÀtkonstruktion gÀllande transformerande ledarskap med specifik inriktning mot ledarskapets 5 utmaningar - En explorativ studie
Syftet med denna studie var att framarbeta ett nytt svenskt 360 graders mÀtintrument för transformerande ledarskap med specifik inriktning mot Kouzes och Posner (2003) och Ledarskapscentrum Nord AB:s utbildningar i Ledarskapets 5 utmaningar. Studien inbegrep en första ansats till itemanalys och utveckling av 5 beteendekategorier; förebild för gemensamma vÀrderingar inspirera till gemensamma framtidsvisioner, utmana befintliga processer, frigöra handlingskraft samt uppmuntra och stödja. En enkÀt konstruerades med avsikt att testa huruvida de förmodade skalorna tillförlitligt och adekvat mÀter avsedd ledarskapsstil. Instrumentet som testats utvecklades i linje med en kombination av steg och principer gÀllande vetenskaplig itemanalys och skalutveckling som föreslagits av Spector (1992). DeVellis (2003) och Kline (2000).
IT-stöd inom kommunal ÀldrevÄrd och omsorg : ? till vad, för vem, av vilka?
Arbetet inom ÀldrevÄrd och omsorg mÄste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver ocksÄ lösas och vÄrdyrket mÄste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkÀt skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanstÀlla en aktuell lÀgesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal ÀldrevÄrd och omsorg, samt till vad stödet anvÀnds, vem det Àr till för och vilka det Àr som anvÀnder IT-stödet.StationÀr dator, mobiltelefon och digitalkamera Àr de IT-stöd som flest respondenter svarade anvÀnds i verksamheten.StationÀr dator anvÀnds frÀmst för att hÀmta och registrera vÄrdtagardokumentation, men Àven för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sÀgas vara till för. IT-stödet anvÀnds framför allt av enhetschefer, vÄrdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon anvÀnds givetvis frÀmst för att ringa och skicka SMS, men Àven för att ta emot larm frÄn vÄrdtagare samt tillkalla hjÀlp. Inte heller för detta IT-stöd finns det nÄgon specifik som stödet kan sÀgas vara till för.
Kokkvalitet hos matpotatis beroende pÄ odlingsÄtgÀrder och specifik vikt
Matpotatis Àr en livsmedelsrÄvara dÀr den specifika vikten Àr direkt avgörande för kokegenskaperna och kvaliteten. PÄ grund av varierande kokkvalitet hos matpotatis blev vi kontaktade av SkÄnes Potatisodlarförening för att göra en dokumentation om hur odlarna bedriver sina matpotatisodlingar och för att försöka hitta ett samband mellan odlingsÄtgÀrder och kokkvalitet i matpotatisen. Genom styrd bevattning, val av gödselmÀngder och jordmÄn Àr teorin att man kan pÄverka den specifika viktens utveckling under vÀxtperioden och dÀrmed kokkvaliteten.I projektet deltog 12 odlare, utspridda i hela SkÄne, och en odlare i södra Halland. Projektet inleddes med att Äka ut till alla odlarna och utföra en skriftlig dokumentation om hur odlingarna bedrivs och vilka strategier som odlarna hade inför sÀsongen. Under odlingssÀsongen besöktes varje odlare en gÄng per vecka och prov togs ut för att bestÀmma den specifika vikten hos potatisen frÄn olika delar av fÀlten.
Utveckling av programvara till USB I/O
Det hÀr examensarbetet beskriver en specifik optimeringsteknik och undersöker dess förmÄga att öka exekveringshastigheten. Optimeringstekniken ersÀtter villkorliga hopp i form av if-satser med ovillkorligt hopp. Ett program har utvecklats som mÀter exekveringstiden för flera smÄ programkoder, som bÄde anvÀnder respektive inte anvÀnder optimeringstekniken, sÄ att de kan jÀmföras med varandra. Med hjÀlp av mÀtresultaten frÄn programmet har optimeringstekniken utvÀrderats. Resultaten visar att optimeringstekniken inte kan öka exekveringshastigheten i de flesta av testerna, men i nÄgra specifika fall kan optimeringstekniken öka exekveringshastigheten..
Förenkling och sÀkring av materialstyrning : En studie pÄ produktverkstad B, ITT Water & Wastewater
NÀr det gÀller fakturering av ett företags tjÀnster har det visat sig att den manuella hanteringen ofta Àr tidskrÀvande och att det lÀtt blir fel. DÀrför har det tagits fram mÄnga faktureringssystem för olika datorsystem. Detta examensarbete gÄr ut pÄ att ta fram en prototyp av ett automatiskt rapportsystem baserat pÄ utvald anvÀndarinformation i Active Directory, informationen ska sedan anvÀndas som faktureringsunderlag. Informationen sammanstÀlls i en databas dÀr anvÀndaren pÄ ett lÀtt sÀtt ska kunna ta fram en sammanstÀllning av kundernas anvÀndning av diverse tjÀnster för en specifik domÀn..
Aseptisk Fyllning : En studie för aseptisk fyllning av tuber i renrumsmiljö
Arbetet behandlar omrÄdet aseptisk fyllning av tuber i en ISO 5 klassad miljö.Problematiken som berör detta omrÄde tas upp, grundprinciper diskuteras, dagens teknik inom olika renrumsapplikationer behandlas.Slutligen appliceras allt för att lösa det specifika problemet att möjliggöra aseptisk fyllning av tuber i en specifik maskin, dÀr koncept för att lösa detta presenteras..
Studerande
Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur elever pÄ en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva betygen. Med utgÄngspunkt i en tidigare studie undersöks det hur eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till lÀraren och kön pÄverkar deras betyg. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur eleverna ser pÄ inkorrekta betygsfaktorer. Resultatet visar pÄ nÄgra anledningar till varför eleverna pÄ skolan tror att lÀrarna sÀtter betyg pÄ otillÄtna grunder..
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
Intern och Extern Rekrytering av Ledare. : Vilken inverkan har ledarskapet och organisationskulturen pÄ varandra?
Syftet med denna studie var att förstÄ hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tÀnkas pÄverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tÀnkas pÄverka ledarna. Studien genomfördes pÄ Peab dÀr sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förÀndrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsÀtts internt eller externt. SÄledes verkar valet av rekryteringsform varken pÄverka kulturen pÄ Peab i en positiv eller negativ bemÀrkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nÀmligen att denna typ av rekrytering medför ?nytÀnk? till organisationen.
Kulturarvsbegreppet och bildÀmnet : en diskursanalys
Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.
Matriarkal matkultur: Den afrikanska kvinnans arbetsbörda i ett patriarkalt traditionssamhÀlle
En jÀmförelse mellan tvÄ östafrikanska författare, en manlig och en kvinnlig och deras gestaltande av kvinnans tunga arbetsbörda i det afrikanska samhÀllet, med specifik betoning pÄ arbetet som sker i anslutning till mat och mÄltider. Syftet Àr att se om kvinnans arbetsbörda gestaltas olika utifrÄn kön. JÀmförelsen sker till största del med hjÀlp av feministisk teori men Àven tillÀmpning av postkolonial teori..
Att inkludera eller exludera : En kvantitativ studie om socionomstudenters förhÄllningssÀtt till specifik kompetens i mötet med HBTQ-klienter
The aim of the study was to examine which approach future social workers have regarding specific competence in the meeting with lesbian, gay, bisexual, transgender and queer clients. Previous research shows that LGBTQ people have a low confidence towards social services, police and courts and say they face discrimination and degrading treatment to a greater extent than the heterosexual population. Research shows that education and better skills of LGBTQ culture among professionals can change the situation.The essay is based on a model of cultural competence in working with sexual minorities and people with a transgender expression. The model defines the meaning of an LGBTQ perspective and is designed to improve social work with LGBTQ clients.The study is quantitative and empirical data consists of 203 survey responses from students with a long experience of the social work education. The analysis of the results is based on the cultural competence three principles; attitudes, knowledge and skills.
HÄllbar utveckling - ekologisk bebyggelse
Ett miljötÀnkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mÄl att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i Àmnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begrÀnsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet HÄllbar utveckling? ekologisk bebyggelse Àr, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsÀttningar, Gemenskap, Förnybar vÀrme respektive Mat och odling. .