Sök:

Sökresultat:

1414 Uppsatser om Specifik energianvändning - Sida 29 av 95

Konstruktion av en kundhanteringsprocess Ät logistikföretaget DHL

Att designa och konstruera processer för en specifik verksamhet kan vara bÄde en omfattande ochkomplex utmaning. Det Àr viktigt att den person eller grupp som skall designa och konstrueraprocessen Àr lyhörd för verksamhetens krav och önskemÄl, samtidigt som det Àr av största vikt att dekrav och önskemÄl som uttalas Àr rimliga och gÄr att omsÀtta i en verklig kontext. I den hÀr uppsatsenhar jag undersökt hur en kundhanteringsprocess kan se ut och konstrueras, hos ett logistikföretag, sombÄde utgÄr frÄn verksamhetens krav och önskemÄl samt med stöd av befintliga modeller och teorierinom det processteoretiska omrÄdet. Genom empirisk datainsamling samt insamling av teoretisktmaterial inom ÀmnesomrÄdet har en huvudprocess bestÄende av tre delprocesser samt detaljeradebeskrivningar av processens aktiviteter konstruerats som tillsammans med verksamheten slutligenutvÀrderats. Vilket framgÄr av utvÀrderingen och resultatet av undersökningen Àr att vald metodik förkonstruktion av process samt val av insamlat empiriskt och teoretiskt material har lett till enkundhanteringsprocess som dels uppfyller verksamhetens krav och önskemÄl och som stöds avbefintliga modeller och teorier inom det processteoretiska omrÄdet..

Kritiska framgÄngsfaktorer vid utveckling av 24-timmarsmyndighet

Internets genomslagskraft ger stora möjligheter till effektivisering för sÄvÀl privata företag som för offentlig sektor. Sveriges regering har gett Statskontoret i uppdrag att utforma rÄd och rekommendationer för hur Sveriges myndigheter ska digitaliseras och dÀrmed erbjuda tjÀnster och demokratiska processer via Internet. Internationellt kallas denna digitalisering e-government. I Sverige anvÀnds istÀllet begreppet 24-timmarsmyndighet.I processen att utveckla en 24-timmarsmyndighet i en kommun kan ett antal kritiska framgÄngsfaktorer identifieras, dvs. omrÄden som kan vara avgörande för huruvida kommunen ska lyckas med sin 24-timmarsmyndighet.

Att hantera och förebygga konflikter i skolan och pÄ fritidshemmet

SammandragI förskolan, skolan och pÄ fritidshemmen uppstÄr dagligen konflikter, dÀrför Àr det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. UtifrÄn frÄgestÀllningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter pÄ fritidshemmet har jag uppnÄtt mitt syfte. Jag anvÀnde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar pÄ fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter.

Relationen mellan lek och lÀrande i en specifik förskolemiljö

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex spansklÀrare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning av elevers skriftliga produktion pÄ de nationella provet i spanska utifrÄn ett lÀroplansteoretisk perspektiv och utifrÄn teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lÀrare i varierande grad anvÀnder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begrÀnsas av faktorer som resursfördelning som pÄverkar den tid som lÀrare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lÀrarnas tjÀnster. SpansklÀrare uttrycker Àven en osÀkerhet nÀr det gÀller betygsÀttningen av elevers texter dÄ kursplaner lÀmnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebÀr att lÀrarna tolkar kursplanen pÄ olika sÀtt och anvÀnder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen.

Sociala trender och vardagsteorier - en illustration av informationsflödet rörande amning ur tre unga mammors perspektiv

Sociala trender Àr föremÄl för stÀndigt debatt i sÄvÀl media som mÀnniskor emellan. Men hur förhÄller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmÀnniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie Àr att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och vÀrderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgÄngspunkt frÄn det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur vÀrderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet Àr den primÀra kÀllan till information för de unga mammorna.

Konflikter i arbetslag : Om konflikter i tvÄ arbetslag

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Vad tycker studenter och lÀrare om Blackboard? : En undersökning över anvÀndandet av lÀrplattformen Blackboard vid Centrum för Informationslogistik

E-rekrytering Àr idag ett framgÄngsrikt verktyg för att rekrytera dem bÀst lÀmpade för organisationen. Dessa verktyg vÀxte fram under senare delen av 90-talet och anvÀnds idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svÄrt att kunna etableras bland SME. Detta beror pÄ att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet vÀxte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullstÀndigt.

Vi? och ?dom? : ? Hur pedagoger hanterar kulturmöten och frÀmjar interkulturell undervisning

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Animal Data ? UtvÀrdering och omdesign av ett system för djurkliniker

Animal Data Àr ett system som ska anvÀndas pÄ djurkliniker för att hantera alla arbetsuppgifter som kan finnas pÄ en klinik. PÄ uppdrag av Mon 7 Consulting AB, som har skapat Animal Data, skulle detta utvÀrderas utefter hur anvÀndarvÀnligt det var. Om det upptÀcktes funktioner som inte fungerade som önskat skulle designförslag för dessa tas fram. För att se hur det nuvarande systemet fungerar sÄ gjordes anvÀndartester vid tvÄ mÀttillfÀllen dÀr deltagarna och uppgifterna bedömdes utifrÄn task success och tidtagning. Detta för att se om det fanns tecken pÄ learnability i Animal Data.

Elevers möjligheter till ansvar, inflytande och delaktighet : med fokus pÄ matematik

Detta examensarbete har varit inriktat pÄ att studera nyttan av att omstrukturera ett mjukvarusystem till ett moderniserat system.FrÄgan som skulle besvaras av detta projekt var: vad Àr fördelarna med komponentiseringen av ett legacysystem, med avseende pÄ utvecklingstid som krÀvs för vidareutveckling av systemet? Denna frÄga besvarades med hjÀlp av en analys av forskningsfronten över Àmnet samt att en fallstudie genomfördes. Det som framkom under analysen av forskningsfronten tydde vÀldigt mycket pÄ att detta var lönsamt att göra. Trots att fallet var för en specifik aktör var det vÀldigt relevant att genomföra det för detta projekt för att pÄ sÀtt fÄ ett praktiskt exempel som hjÀlpte till att besvara forskningsfrÄgan. Genom att genomföra dessa undersökningar besvarade vi forskningsfrÄgan.

Begreppet Kami : den inhemska innebörden av begreppet kami i förhÄllande till vÀsterlÀndsk tolkning

VÀsterlÀndsk litteratur som behandlar asiatiska religioner anvÀnder ofta vÀsterlÀndska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstÀmmer inte alltid översÀttningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel pÄ detta Àr det japanska konceptet kami, som felaktigt översÀtts med vÀsterlÀndska begrepp som ?gudomar? och ?andar?. Syftet med denna uppsats Àr att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling.

Den digitala blomstertid nu kommer : en studie över sambandet mellan platsidentitet och digital fotouppladdning. KungstrÀdgÄrdens körsbÀrsblomning som exempel

En alltmer utbredd uppfattning Àr att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. MÀnniskans beteendeförÀndringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befÀsta geografiska platser med information innebÀr att vÄr syn pÄ den offentliga miljön stÄr inför en radikal förÀndring. Det konkreta platsbegreppet Àr starkt kopplat med rumsbegreppet som Àr mer abstrakt i sin natur och vars grÀnser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. DÀrmed skiftar ocksÄ uppfattningen av plats och hur vi kan stÀrka vÄr anknytning till platser. Ett led i den pÄgÄende förbÀttringen av kommunikationen Àr det utbredda anvÀndandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier pÄverkar platsers identitet.

Konflikter i skolan - en studie av en klass och lÀrarens konflikthantering

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Bilder av övervakning

Detta Àr en berÀttelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, pÄ en viss geografisk plats.BerÀttelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger pÄ kunskap utifrÄn min erfarenhet inom omrÄdet, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord pÄ 1920-talet i Virserum, SmÄland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, Àr att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel pÄ Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gÀster en Ànnu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag Àr att, med gÀsten i centrum /?/ Skansen ska vÄrda och bevara samlingarna av byggnader, föremÄl, vÀxt- och djurarter.

JÀmförelse av aggregeringswebbdelar i MOSS 2007

En typisk funktion pÄ startsidan till mÄnga webbportaler Àr den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginlÀggen, nyheterna eller hÀndelserna som har lagts till pÄ webbplatsen. Dessa funktioner ÀrkÀnda som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan Àr den sida som besöks mest jÀmfört med alla andrawebbsidor i portalen innebÀr det i sin tur att denna funktion utnyttjas vÀldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan anvÀndas för att uppnÄ denna funktion ochatt ta reda pÄ hur vÀl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar bÄde de olika metoder som fanns och resultaten pÄ en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras pÄ ett överskÄdligt sÀtt.Slutligen dras slutsatser angÄende resultaten. Resultaten föresprÄkar inte en specifik metod, den metod somlÀmpar sig bÀst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer sÄsom frekvens avbesökare eller Àndringar pÄ innehÄllet som metoden söker igenom..

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->