Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Back and forth is a study on wayshowing at events focusing on the Siesta festivalin Hässleholm. For several years the interest in festivals has increased, whichhas contribute to expansion among festivals. The Siesta festival in Hässleholm istoday one of the major festivals in Sweden, attracting 10 000 visitors each year.The festival?s strong expansion has contributed to disorientation in the festivalarea, because it has never been constant from year to year. A side effect of this isthat the orientation is a constant problem.Therefore this study aims to investigate how a clearer route guidance systems onthe Siesta Festival can be designed based on existing designprinciples onguidance and orientation and how the information can be accessable towheelchair users and those with some kind of colourblindness?Surveys among festival visitors and interviews with the festival organizers for thefestival showed which navigation strategies that are most used on festivals.

Syftet med denna studie är att undersöka om de speciella villkor som kommer med en ambulerande anställning i ett bemanningsföretag har någon påverkan på arbetstillfredställelsen. Tidigare forskning har visat på att det finns en del brister inom bemanningsbranschen som inte finns inom traditionella, stationära, arbetsplatser. Många av dessa brister kunde sammankopplas till Herzbergers et. al. (1999) tvåfaktorsteori på vilken undersökningen främst baserades.

The purpose of this essay was to describe how individual members of the self-help group Al-Anon discuss the importance and the influence the group has/have concerning their own lifestyle and self-image. To find answer to this I carried out qualitative interviews with five female members of a local Al-Anon group and later on analyzed the interviews using various concepts based upon the symbolic interactionism. I have mainly used concepts as; role-taking, significant symbols and referencegroup. Through the analysis of the interviews I have seen that the respondents self-image and thereby also their self-esteem has changed since they became a part of their local Al-Anon group. I have also noticed changes in their behaviors in their way of life.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ?måste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på gymnasietförespråkar samt studera om lärarna har speciella värderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklärare på gymnasiet från tre olika geografiskt placerade skolor inorra Skåne. De frågor vi sökte svar på är: Vilken skönlitteratur väljer en svensklärare pågymnasiet att använda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklärares valav skönlitteratur på gymnasiet? Resultatet visar på att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lärarna och vad de själva läste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebär klassisk litteratur.

Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys.

Motivation är en kraft som driver oss framåt mot ett mål. För att komma fram till målet, krävs det energi, ofta i form av rörelse, som leder till handling. Personer med funktionsnedsättning i någon form, kan ha svårighet att hitta den rätta energin. Med stöd av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, finns möjlighet att locka fram spontana handlingar som leder till ökad helhetsutveckling hos individen.Under min utbildning till FMT-terapeut vid Musikhögskolan Ingesund i Arvika, som tillhör Karlstads universitet, har jag haft praktik med två barn med diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssäkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos två organisationer i tidningsbranschen. Många organisationer tar inte hot och risker på allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som från början var tänkt som ett hjälpmedel för att få en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system är det viktigt att arbetet med informationssäkerheten görs enligt fastställda rutiner och regler.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Denna uppsats bygger på exempel tagna från en egen autentisk översättning av en tyskspråkig webbplats till svenska samt teori som stöd för lösningarna. Målet med översättningen var att åstadkomma en läsbar text genom att ta hänsyn till det speciella mediet och den varierande målgrupp som webbpublicering för med sig samt till textsorten som i detta fall var en säljande turisttext. De översättnings-problem som uppsatsen fokuserar på omfattar egennamn och kulturspecifika före-teelser, informationsstruktur samt tilltal. Det visade sig att texten krävde en hel del förklaringar och tillägg, men även en del strykningar genomfördes. För att åstad-komma en text som är tillgänglig för en stor publik krävdes också en del explicit-göranden i form av satskonnektorer för att texten ska flyta på, dvs.