Specialpedagogers samverkan med fritidspersonal- en enkätundersökning i en kommunMarie Johansson SammanfattningSyftet med studien är att undersöka specialpedagogers samverkan med fritidspersonal i en kommun. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Upplever fritidspersonalen något behov av specialpedagogiskt stöd i fritidsverksamheten? Upplever specialpedagogen att fritidspersonal efterfrågar specialpedagogiskt stöd? Metoden är kvantitativ och baseras på enkäter besvarade av specialpedagoger och fritidspersonal. Urvalet är de 24 F-5- och F-3- skolor som finns i en kommun. Urvalet av undersökningsdeltagare är en representant för yrkeskategorierna specialpedagog/ speciallärare respektive fritidspersonal från varje skolenhet i kommunen.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur elever i behov av specialpedagogiskt stöd uppfattar att bedömning påverkar deras motivation och lärande. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem 18-åriga gymnasieelever som alla hade behov av specialpedagogiskt stöd. Med hjälp av en tematisk analys bearbetades det kodade materialet. Resultatet visade att elever uppfattar vissa brister i den feedback de får av sina lärare. De förstod inte alltid vad lärarna menade, till exempel hur de skulle göra för att utveckla sina resonemang.

Huvudsyftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka skolpersonalens åsikter och erfarenheter kring arbetet med att upptäcka, hjälpa och stödja barn i grundskolan (F-9) som lever med alkoholmissbrukande föräldrar. Vi vill även ta del av skolpersonalens tankar kring specialpedagogens roll i detta arbete. Vidare vill vi ta reda på hur det förebyggande arbetet i skolan, angående missbruk, kan se ut utifrån skolpersonalens kunskaper och erfarenheter. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn som växer upp med alkoholmissbrukande föräldrar. Dessutom beskrivs teorier som belyser det samband som finns mellan barnets sociala miljö och barnets fortsatta utveckling.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att främja samspelet mellan barn och föräldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan användas i detta arbete..

The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child.  The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the students´ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didn´t affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school.Even though our results showed that the school didn´t use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues..

Föreliggande undersökning fokuserar på bildlärare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju där det empiriska materialet är insamlat från tre bildlärare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet, både för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhållning. Resultatet visar även att när elever under bildarbeten använder traditionella verktyg, ger det en synligare process.

Vi vill med denna studie undersöka hur några pedagoger i förskoleklassen använder IKT(Informations- och kommunikationsteknologi) som ett verktyg i undervisningen. Vårt intresse ligger även i att undersöka pedagogernas inställning till IKT som pedagogiskt verktyg. Likaså vill vi undersöka vilka utbildningar i IKT som de har fått på sina arbetsplatser. Tillundersökningen används både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.Vår utgångspunkt är att dagens teknologi alltmer tar över barnens vardag och att det därför är viktigt för dem att få tillgång till dessa verktyg i skolan. Detta kan underlätta undervisningen för både pedagogerna och eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Vi har gjort en empirisk studie och vårt syfte har varit att undersöka lärares syn på åtgärdsprogram som ett verktyg för elevers lärande i grundskolans senare år. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVåra slutsatser med denna undersökning är att lärarna anser att åtgärdsprogram är ett nödvändigt dokument mer än ett användbart verktyg för dem själva. Åtgärdsprogrammen ses som ett nödvändigt dokument för vårdnadshavarna mer änVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lärare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans ständigt behöver reflektera över åtgärdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lärande. Det.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur och i vilken omfattning alternativa verktyg används i skolan för att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I studien tas också upp hur pedagoger ser på alternativa verktyg och sin egen kompetens gällande de verktyg de har att tillgå på skolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sju olika pedagoger som arbetar på tre olika skolor inom samma kommun. Fyra av dessa pedagoger är grundskollärare, två är specialpedagoger och en är speciallärare. Resultatet visar att trots att pedagogerna har en positiv syn på alternativa verktyg används dessa inte dagligen då det finns hindrande faktorer.

Denna rapport analyserar testhanteringsverktyg åt Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Ett testhanteringsverktyg är ett samlingsnamn på ett verktyg som testar och dokumenterar resultatet på diverse mjukvarutester. I rapporten analyseras tre gratisverktyg, deras funktioner och hur man går tillväga för att använda dem. De tre verktyg som används och betygsätts är Testia Tarantula, TestLink och Testopia. TestLink är det verktyg som får flest poäng, men det är inte det verktyg som slutligen rekommenderas.