Abstract Rapporter från Skolverket visar att många elever inte når målen i matematik.12 % av eleverna i åk 9 nådde inte godkäntgränsen på ämnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). Utifrån provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvårigheter möter eller mött. Är det så att de blivit utslagna från skolans matematikundervisning redan innan de nått högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanåren så att de ska bli godkända i matematik åk 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna såg ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i åk 6 från två olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad elever och lärare på gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, där 28 elever i årskurs ett och tre på ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lärare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lärarna i undersökningen är brist på motivation hos eleverna.

Syftet med mitt examensarbete är att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan påverka lärandet för andra ämnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfälle per klass, och intervjuer har därefter genomförts med klasslärarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv är att tolka, förstå och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnåtts under arbetets gång.

Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Syfte:Studiens syfte är att undersöka hur lärare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnå en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lärande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa särskilt utifrån elever i behov av särskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där samspel med andra ses som en förutsättning för lärande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer då elevers svårigheter inte ses som individburna utan uppstår i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun där empirin samlats in genom en enkät till samtliga grundskollärare. Resultat:Det som undersökts är lärares skattning av framgångsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som värderas högst är tid.

Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrån ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta på specialpedagogens roll i skolutvecklingen. Utifrån detta syfte ställs frågorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrågor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebär att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats är att få förståelse.

The aimof this study is to contribute furthermore to understand the complexity of theprocess of learning to read and write in an inclusive environment. It focus on the syllableinstead of the phoneme as a unit in this process which is not the most common way ofdoing it. The report is based on a qualitative analysis of this task in pre-school and gradeone at a primary school in a small municipality.In the result, I have found, that the very structured working process and the diagnosticapproach helps the teachers to understand on what level pupils are at. The pupils whostart working this way in pre-school, feel safe knowing what is expecting from them andthey also learn from each other. All pupils in grade one have, before w 45 in autumnterm, very good letter knowledge and have learnt how to read words with two syllableswith a consonant-wovel-structure.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger på sin egen roll i barnens lärande? Hur tänker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger på kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, då det inspireras av tematisk innehållsanalys. Intervjuerna genomförs med två barnskötare, tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar på förskolor i två olika kommuner, belägna i olika län. Fokus ligger på ett specialpedagogiskt perspektiv, där studien har visat att pedagoger arbetar på ett sätt som verkar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Syftet med arbetet är att undersöka hur de fyra intervjuade specialpedagogerna, använder sig av kompensatoriska hjälpmedel, till elever med dyslexi. Likheter och olikheter granskas utifrån specialpedagogernas olika arbetsplatser..

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter. Syftet är att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter och som därmed är i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnås i förhållande till styrdokumentens krav. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där forskaren strävar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om och i så fall hur några vuxnas livsvärldar kan ha blivit formade av det specialpedagogiska stöd de fått någon gång under deras skolgång. Med ut-gångspunkt i vilka erfarenheter de bär med sig och vilken betydelse det specialpedagogiska stödet har haft för individen kan konsekvenser av de specialpedagogiska åtgärderna syn-liggöras.Teori:För att kunna förstå deltagarnas livsberättelser utifrån ett specialpedagogiskt och ett individu-ellt perspektiv beskrivs teorier inom den specialpedagogiska forskningen och om identitetsut-veckling.Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvärldsansats har valts för att förstå de vuxnas erfarenheter av special-pedagogiskt stöd och hur det kan ha format deras livsvärldar idag. Livsvärldsstudien handlar om att studera fenomenet med sensibilitet, följsamhet och öppenhet för att förstå människors vara-i-världen (Berndtsson, 2001). Studien bygger på fyra halvstrukturerade livsvärldsinter-vjuer med fyra vuxna, tre män och en kvinna, som någon gång fått specialpedagogiskt stöd under sin skolgång. Intervjuerna har analyserats och tolkats enligt hermeneutiken, där förförs-tåelsen samt en växling mellan delarna och helheten är centrala (Ödman, 2007).Resultat: Deltagarnas erfarenheter av det specialpedagogiska stödet är av olikartad karaktär, vilka är indelade i fyra teman; Utsatt/Stämplad, Sviken, Kluven och Befrielse.