Syftet med vår aktionsforskningsstudie är att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa på skolgården. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att låta elever lösa matematiska uppgifter utomhus där de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poängterar även betydelsen av att lära sig tillsammans med andra genom att få förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förändringar som sker när en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskärningar. Syftet med undersökningen är att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar på ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och måluppfyllelse i åk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förändringar av en specialpedagogisk enhets tjänstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lärare uppfattar förändringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie där datainsamlingsmetoderna har bestått av arkivdata, observationer, enkäter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvärde av slutbetygen på den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskärningar har gjorts på den specialpedagogiska enheten.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlända elever upplever sin skolsituation och sitt lärande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergången till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlända elever i år 4-5 gjorts. Två av eleverna tillhör en mångkulturell skola och två av eleverna en skola där majoriteten har svenska som modersmål. Utifrån ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlända eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska språk och att kände tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Både internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik.

Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att främja språkutveckling samt förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om språk-, läs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Målgruppen har bestått av pedagoger från förskola, förskoleklass, skolår 1-2 samt specialpedagoger.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och få insikt i hur specialpedagoger arbetar, och hur specialpedagogerna ser på lärande och utveckling. Vi ville också lyfta fram hur elever i behov av stöd får ta del av specialpedagogens insatser.Undersökningen har en kvalitativ ansats och gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med sex specialpedagoger, i en och samma kommun. Undersökningen bygger på hur de upplever och ser på sitt arbete.Resultatet visar att specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för specialpedagogiska verksamheter och viss undervisning. Samverkan och miljö är avgörande för elevers lärande och utveckling. Med miljö avses skolmiljön och närmiljöer.

I denna studie undersöks vilka uppfattningar SUM-elever, elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, har av matematikundervisning när de i klassrummet får specialpedagogiskt stöd i ämnet och hur de känner sig när de följer med specialläraren ut från klassrummet. Det övergripande syftet med studien är att belysa inkludering och exkludering ur ett elevperspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med åtta SUM-elever från åk 4 och 5. Till grund för analysen används Asp-Onsjös (2006) tre olika aspekter på inkludering; rumslig, social och didaktisk. Resultatet visar att den inkludering som eleverna anser vara viktigast när de lär sig matematik är den didaktiska inkluderingen, inte den rumsliga eller sociala. Alla elever i studien kände sig socialt inkluderade och vad gäller den rumsliga inkluderingen spelade den inte någon större roll för dessa SUM-elever.

Syftet med arbetet är att kartlägga och ta reda på vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs på individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvårigheter. Med hjälp av enkäter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi få en klar bild av de faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod på individnivå, vad som styr hur specialpedagogen arbetar på gruppnivå samt vilka faktorer som påverkar hur det specialpedagogiska stödet är organiserat. Dessutom vill vi ta reda på vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivåer. För att få en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgått ifrån samt de inlärningsteorier vi tror kan vara giltiga för vårt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras på samma sätt som i svenskämnet i de lägre årskurserna.

Syfte: Det övergipande målet med arbetet var att skapa kunskap om förskollärares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jämförde dagens uppdrag med det för 20 år sedan. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

En helhetssyn på barnet är en förutsättning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig på familjecentraler, där många olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien är att se vilken roll specialpedagogen kan ha på en familjecentral där olika instanser verkar kring det enskilda barnet som är i behov av särskilt stöd. Målgruppen består av specialpedagog med förskollärarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, två förskollärare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Problemområde I läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgärdsprogram under luppen Antal sidor: 44 Åtgärdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebär en språklig handling där föreställningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur åtgärdsprogram upprättas, hur elever och skolsvårigheter beskrivs samt vilka mål och åtgärder som föreslogs i undersökta åtgärdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 åtgärdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 åtgärdsprogram som närlästes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur åtgärdsprogram upprättas visar att det återstår en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgången. Problematiken visar sig främst när det gäller pedagogiska utredningar, närvaro av vårdnadshavare vid upprättandet av åtgärdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lärares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svå-righeter.När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande är ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gällande på alla plan.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.