Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades.Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt.

The aim of the study was from preschool teachers perspective to describe, analyz and understand how teachers in preschool works with children in special needs in image and drama. I have done eights interviews with preschool teachers. From a theoretical base, i use the Nilholms perspectives. I have also Antonovsky and Vygotskijs perspectives. The resultat showed that the majority of preschool teachers have see that image and drama has a great significance over childrens learning in preschool..

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att utvärderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvärderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvärderingsarbetet, utan intar istället en tolkande roll vid genomgången av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna är rikligt förekommande och välfungerande, mycket beroende på specialpedagogernas närhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Syfte: Studien avser att undersöka hur förskollärares behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan tillgodoses. Syftet preciseras med följande frågeställningar:? I vilka situationer tar förskollärare kontakt när de behöver hjälp i verksamheten?? Vad förväntar de sig att specialpedagogen ska hjälpa till med?? Skiljer det i vilka situationer olika förskollärare anser att en specialpedagog bör kontaktasTeori: Studien utgår från ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, förskollärarna och specialpedagogen, ska ses utifrån ett öppet system. Mänskligt handlande liksom mänskliga problem uppstår i samspel med andra.

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lärare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Vår studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lämna det vanliga klassrummet för att få specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat går i åk 4-6 och de får det särskilda stödet vid 2-4 tillfällen/vecka. Syftet är att se om skolresultatet och självbilden påverkas positivt eller negativt när de avviker från resten av klassen. Vilka är orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lämna klassen, medan andra gärna gör det?Eftersom vi har gjort våra intervjuer i två socialt olika upptagningsområden, vill vi också se om det finns någon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna.Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever.Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte något emot att lämna klassen för att få det specialpedagogiska stödet.

 Titel:                                   Rydaholmsmetoden ? förtjänster och kritiska punkter Engelsk titel :                     The Rydaholm Method ? benefits and critical points Författare:                         Anders Persson, Monica Aldrin Handledare:                      Christer Jacobson Antal sidor:                       58 Nyckelord:                         lästräning, motivation, ordavkodning,Rydaholmsmetoden, specialpedagogiskt perspektiv.Det här arbetet är en flermetodologisk studie med syfte att tydliggöra vilka förtjänster och kritiska punkter det pedagogiska arbetssättet Rydaholmsmetoden har. Arbetet innehåller två delstudier där den ena är intervjuer genomförda med pedagoger vilka i nuläget arbetar med metoden och den andra en intervention genomförd med fem elever i år två under fem veckors tid. Delstudiernas resultat redovisas var för sig. Metoden är framtagen av specialläraren Carl-Erik Pettersson som också har sammanställt det färdigproducerade arbetsmaterialet. Målet med Rydaholmsmetoden är att utveckla den del av läsningen som handlar om avkodning av skriven text.

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur två specialpedagoger, tre speciallärare och fyra matematiklärare, verksamma på tre 7-9 skolor i en liten kommun, uppfattar och beskriver arbetet kring elever i behov av särskilt stöd i matematik. Syftet är att genom intervjuer ta reda på vilken syn de har på matematiksvårigheter och hur denna tillämpas i verksamheten. I arbetet ges en teoretisk genomgång om matematikundervisning och specialpedagogik samt över de styrdokument som reglerar skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd. Därefter följer en presentation av olika förklaringsmodeller till matematiksvårigheter. Studiens ut-gångspunkt är att kunskap skapas i interaktionen mellan människor i ett sociokulturellt per-spektiv.

Sammanfattning/abstrakt Forskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål ? d.v.s.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjänstegaranti med tidig kravnivå för läs- och skrivkunnighet kan påverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nå detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter på skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med två beslutsfattare i kommunen och en enkätundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vår studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgångsfaktorer för tidig skriftspråksutveckling. Marknadstänkande och kvalitet har i dag stort inflytande på utbildning och skola.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra.

Syfte: Att undersöka och jämföra det specialpedagogiska stödet på två sektioner i samma skola, utifrån elevernas perspektiv. I förlängning syftar studien till att kunna öka kunskap om hur stödinsatserna fungerar och kan förbättras på skolan.Tidigare Forskning: Specialpedagogik anses vara en tvärvetenskaplig förlängning till pedagogik som handlar om att följa samhällets riktlinjer och sätts in där den vanliga pedagogiken inte räcker till. Historiskt sätt beskrivs tre perioder sedan folkskolans införande; icke- differentiering, differentiering och integrering, som leder fram till nutiden då stor vikt läggs på specialpedagogiskt stöd i skolan. Alla skolor anses dock inte möta elevernas behov. Utifrån elevens syn beskrivs lärarens roll som ett viktigt inslag i skolupplevelserna samt i elevens självvärdering.