Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.

Syftet med föreliggande studie Ă€r att kartlĂ€gga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan, vilket arbetssĂ€tt, metoder och material de anvĂ€nder. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgĂ„ng till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i Ă€mnet, och med hjĂ€lp av intervjuer och frĂ„geformulĂ€r sökte vi svar pĂ„ vĂ„ra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ nÄgra förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebÀr för barn med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod i vilken Ätta pedagoger har intervjuats angÄende sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar pÄ förskolor dÀr det finns barn med hörselnedsÀttningar. BÄde pÄ ordinÀra förskolor dÀr det finns barn hörselnedsÀttningar som Àr individintegrerade i en normalhörande barngrupp och pÄ förskolor som Àr specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsÀttningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som Àr inspirerad av fenomenografi och dÀr olika temaomrÄden har synliggjorts.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare pÄ gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, dÀr 28 elever i Ärskurs ett och tre pÄ ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lÀrare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. De teoretiska utgÄngspunkterna för arbetet Àr Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lÀrarna i undersökningen Àr brist pÄ motivation hos eleverna.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med denna studie Àr att utforska erfarenheter kring anvÀndandet av digitala verktyg hos gymnasieelever som fÄr extra anpassningar betrÀffande sprÄk-, lÀs- och skrivlÀrande. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever, och som teoretisk ansats utgÄr studien frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. UtifrÄn syfte och frÄgestÀllningar presenteras resultatet av intervjuerna i form av fyra teman som samtliga handlar om digitala verktyg i undervisningen. Dessa Àr specialpedagogiskt stöd i grundskolan, bevis pÄ att vara annorlunda, pedagogiskt och specialpedagogiskt redskap samt för- och nackdelar.Resultatet i studien visar att eleverna under sin grundskoletid inte fÄtt tillrÀckligt med specialpedagogiskt stöd. Bristen har bland annat inneburit avsaknad av digital teknik, vilken hade kunnat ge stöd i att kompensera för elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av nÄgra vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gÀller motivation och inlÀrning. Syftet Àr ocksÄ att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. VÄrt arbete grundar sig pÄ studier frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar frÄn samma kommun med barn i Äldrarna 4-5 Är. För att fÄ en helhet i vÄr undersökning, utifrÄn ett barnperspektiv, har vi anvÀnt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Under senare Ă„r har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sĂ€mre. År 2000 lĂ€mnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkĂ€nt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvĂ€rderat ett specialpedagogiskt arbetssĂ€tt i matematik pĂ„ en specifik skola. PĂ„ skolan anvĂ€nder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartlĂ€ggs elevens kunskaper i matematik.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.