Denna studie Àr inriktad mot ordavkodning vilket Àr en nödvÀndig faktor för god lÀsfÀrdighet. Redan frÄn Ärskurs ett ger en snabb ordavkodningsförmÄga en god prognos för elevers fortsatta lÀsutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka om tre veckors intensiv upprepad lÀsning i helklass har positiva effekter pÄ elevers ordavkodningsförmÄga pÄ vÄrterminen i Ärskurs ett. Upprepad lÀsning avses i denna studie nÀr tvÄ elever lÀser högt för varandra i helklass. 28 elever i en undersökningsgrupp fick, varje morgon under tre veckor, lÀsa samma text fyra gÄnger vid det första lÀstillfÀllet, och ytterligare en gÄng nÀstkommande dag.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Det övergripande syftet Àr att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrÄn detta kartlÀgga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att dÀr igenom jÀmföra och belysa kÀrnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk dÀrför att arbetet initialt utgÄr frÄn nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillÀmpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter frÄn tvÄ skilda kommuner har medvetet valts ut dÀrför att alla Àr direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjÀnsteomrÄden.

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.

Syftet med denna studie var att fÄ en fördjupad kunskap om och förstÄelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av sÀrskilt stöd respektive elever utan behov av sÀrskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhÄllningssÀttet Entreprenöriellt lÀrande. Vidare syftade undersökningen till att jÀmföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att fÄ en insikt i om Entreprenöriellt lÀrande hade förÀndrat deras syn pÄ lÀrande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av sÀrskilt stöd och fyra elever utan behov av sÀrskilt stöd, samtliga i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolan. Undersökningen visade att bÄda elevgrupperna framhÀvde relationen till lÀrarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av sÀrskilt stöd var mycket positivt instÀlld till lÀraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling bÄde kunskapsmÀssig och personlig. De menade att deras sjÀlvkÀnsla hade blivit bÀttre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre Är dÄ de hade arbetat utifrÄn Entreprenöriellt lÀrande.

Syfte: PÄ en 7-9 skola i Sverige finns en sÀrskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig sjÀlva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trÀdde. Syftet var ocksÄ att undersöka den aktuella skolans organisering av en sÀrskild under-visningsgrupp.Teori: FramvÀxten av specialpedagogisk verksamhet och sÀrskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, dÀr ocksÄ nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgÄngspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts ocksÄ begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie i etnografins anda, det Àr en kvalitativ studie dÀr observation-er, intervjuer kombinerats.

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fÀngelse beskriver sin tidigare skolgÄng utifrÄn teorier om inkludering. För att fÄnga studiens syfte stÀlls följande frÄgestÀllningar: - Vilka hÀndelser, upplevelser och kÀnslor lyfter ungdomarna i studien fram nÀr de beskriver sin tidigare skolgÄng? - Hur kan deras berÀttelser förstÄs utifrÄn teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger pÄ Àr hÀmtad ur den sociokulturella lÀrandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berÀttelser, utifrÄn en rubrikmall, anvÀnts. I studien deltar fyra mÀn i Äldrarna 18-21 Är. De befinner sig vid studiens genomförande pÄ en av kriminalvÄrdens ungdomsavdelningar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra tysta elever i skolsvÄrigheter upplevt sin grundskoletid. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: ? Hur beskriver eleverna sin grundskoletid och de svÄrigheter de upplevt? Hur Àr det att vara en tyst elev?? Hur upplever eleverna att de blivit bemötta av lÀrare respektive kamrater under sin grundskoletid? ? Vilket specialpedagogiskt stöd har eleverna fÄtt och upplever de att det överensstÀmmer med deras behov av stöd? Vad upplevs som positivt respektive negativt?? Hur upplever eleverna att grundskolan har bidragit till deras sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Teori och metod:Studien utgick ifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats dÀr respondenternas egna erfarenheter lyftes fram. Som metod för datainsamling genomfördes halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer, med en intervjuguide som grund. Detta för att möjligheten till att stÀlla följdfrÄgor skulle finnas.

Syfte: Syftet Àr att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i tvÄ sÀrskilda undervisningsgrupper anvÀnder sig av för att underlÀtta för samspel och lÀrande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, vilket innebÀr att mÀnniskans lÀrande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation Àr en förutsÀttning för lÀrande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi anvÀnder oss av i interaktionen. Det salutogena förhÄllningssÀttet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen pÄ mÀnniskan Àr att se till det friska och positiva, och stödja det som Àr bra och fungerande. SkolsvÄrigheter tolkas och beskrivs pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgÄr frÄn.

Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.

Bakgrund till val av Àmnet Àr min upplevelse efter mÄnga Ärs arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet Àr att det upplevs som ?en lÀxa uppÄt?. I Skollagens 4 kapitel poÀngteras det systematiska kvalitetsarbetet och i LÀroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella mÄlen som inte har nÄgra kunskapskrav pÄ det enskilda barnet utan mÄluppfyllelsen i förskolan innebÀr att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstÄs pÄ förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivÄ och hur personal och chefer pÄ dessa nivÄer sÄg pÄ det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrÄgor togs tillvara i förskolan. - Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef? - Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet? - Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken? Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus pÄ att tolka och reflektera kring andra mÀnniskors kÀnslor, förstÄelse och kunskap.

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att studera hur rektorer reflekterar kring och arbetar med verksamhetsutveckling, för att uppnÄ en förskola för alla med sÀrskild tonvikt pÄ specialpedagogisk handledning. Studien söker svar pÄ följande frÄgor:? Hur definierar rektorer begreppet en förskola för alla?? Hur deltar rektorer i och ökar sin kunskap om förskolans verksamhet för att kunna genomföra sitt verksamhetsutvecklingsuppdrag?? Hur nyttjar rektorerna den specialpedagogiska kompetensen i arbetet med en förskola för alla?MetodStudien tar sin utgÄng i en livsvÀrldsfenomenologisk ansats. I studien har halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med en reflexiv och öppen instÀllning anvÀnts. Detta för att fÄ information om rektorers egna tankar och reflekterande förstÄelse om sig sjÀlv och sin omvÀrld med sÄ lite pÄverkan frÄn intervjuarna som möjligt.