Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna upplever att de blir bemötta av lÀrarna bÄde under lektionstid samt utanför klassrummet i skolan. FrÄgestÀllningarna syftar till att ge en heltÀckande bild av hur elever upplever lÀrarnas bemötande i skolan. I bakgrunden har vi studerat lÀroplanens innehÄll som berör bemötande och relaterat till ett humanistiskt synsÀtt. Studier har gjorts pÄ relevant litteratur kring begreppen identitet, subjektivitet, relationella- och punktuella perspektivet samt det pedagogiska mötet. Elever pÄ en högstadieskola samt en gymnasieskola har intervjuats.

1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger pÄ en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmÀrker diskursen kring eleven och studien utgick frÄn begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebÀr en uppfattning att fenomen tolkas av individer och mÄste bland annat ses i ett socialt sammanhang.

Denna undersökning handlar om hur vÀl rustade förskollÀrare och lÀrare Àr att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan/skolan ? sett utifrÄn ett lÀrarperspektiv.Syftet med undersökningen Àr att ge ökad kunskap om förskollÀrare och lÀrare resurser i förskolan och skolan, samt hur dessa resurser pÄverkar förskolan och skolans kvalitet och verksamhet. TvÄ förskollÀrare samt tvÄ lÀrare intervjuades i undersökningen.Resultatet av undersökningen visar att bÄde förskollÀrarna och lÀrarna anser att det inte finns tid till att möta alla barn i behov av sÀrskilt stöd sÄ mycket som de önskar och anser att de behöver. Barnantalet i barngrupperna och klasserna anser förskollÀrarna och lÀrarna Àr för högt. De ansÄg Àven att förskolan och skolans lokaler var för smÄ.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att genom en fallstudie undersöka huruvida irakiska förÀldrar Àr engagerade och delaktiga pÄ en svensk grundskola. Ett annat syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning en grupp av irakiska förÀldrar, som har barn i inlÀrningssvÄrigheter engagerar sig i samarbetet med skolan.FrÄgestÀllningarHur arbetar hem och skola för att kunna signalera samma budskap till barnet/eleven?Hur arbetar hem och skola för att utveckla en ömsesidig respekt, tillit och ett förtroende mellan det mÄngkulturella hemmet och skolan?Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer som Àr induktiv, vilket innebÀr att den fokuserar pÄ process, förstÄelse och tolkning. Alla personer citeras som informanter.Fem djupintervjuer med arabisk- och svensktalande irakiska förÀldrar. En intervju med en nu vuxen elev i inlÀrningssvÄrigheter som gÄtt i skola bÄde i Irak och i Sverige.Resultat: Samtliga informanter har mycket positivt att sÀga om den svenska skolan men Àven om den irakiska.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgÄngen kan se ut för sÀrskolans elever som gÄr inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av sÀrskoleelevernas skolgÄng. Studien Àr indelad i tvÄ delar. Studiens första del har genomförts i en lÀrargrupp som undervisar sÀrskoleelever i grund- och gymnasieskolor. TrÀffarna med dessa lÀrare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssÀtt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter pÄ inkludering, anpassning av lÀromedel, förelÀsningar och studiebesök.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). LÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete (TeachersŽ Comprehensions of the Special Education TeacherŽs Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att klarlÀgga lÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frÄgestÀllning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lÀrare har intervjuats; samtliga lÀrare arbetar pÄ F-6 skolor. Jag har anvÀnt mig av ostrukturerade intervjuer med en lÄg grad av standardisering.

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). FramgÄngsrika arbetssÀtt vid lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Likheter och skillnader i klasslÀrares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.

SyfteFör mÄnga barn Àr skolan en plats fylld av lagom svÄra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprÀttas ÄtgÀrdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gÀllande ÄtgÀrdsprogram har haft ett lÀrar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den hÀr undersökningen har varit att undersöka förÀldrars erfarenheter av och resonemang kring ÄtgÀrdsprogram, vad detta Àr kopplat till samt vad det fÄr för betydelse för eleven.Centrala frÄgestÀllningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i förÀldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer pÄverkar förÀldrarnas upplevelser?? Hur har förÀldrarna till elever med ÄtgÀrdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan fÄr förÀldrarnas delaktighet i upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för förÀldrarnas upplevelser av ÄtgÀrdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag anvÀnt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

Syftet Ă€r att undersöka och reflektera kring pedagogers sprĂ„k i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och förĂ€ldrar. Efter en litteraturgenomgĂ„ng som fokuserar diskurser, sprĂ„k och yrkessprĂ„k presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Över etthundraĂ„ttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande sprĂ„k? Finns behovet av ett yrkessprĂ„k? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs sprĂ„ket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för mĂ€nniskans förstĂ„else för vad som sker och för den roll hon fĂ„r i samspel med andra.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.