Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök.

Malmö högskola Lärarutbildningen Specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen Distans H05 Vårterminen 2008 Kerstin Krona Abstract Krona, Kerstin (2008). Specialpedagogen ? gymnasielärarens coach och problemlösare i ett paradigmskifte. (The Special Education Teacher ? the senior high school teacher´s coach and problem solver in a new paradigm) Vi lever i en omvälvande tid ? i ett paradigmskifte.

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö.

SyfteFör många barn är skolan en plats fylld av lagom svåra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprättas åtgärdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gällande åtgärdsprogram har haft ett lärar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka föräldrars erfarenheter av och resonemang kring åtgärdsprogram, vad detta är kopplat till samt vad det får för betydelse för eleven.Centrala frågeställningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i föräldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer påverkar föräldrarnas upplevelser?? Hur har föräldrarna till elever med åtgärdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan får föräldrarnas delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för föräldrarnas upplevelser av åtgärdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag använt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

Syfte: Det som jag i denna studie definierar som inkludering är att undersöka om en specifik verksamhet är anpassad till alla elever, och om det därigenom återfinns mönster som då framträder. Studiens syfte är att fokusera på alla elever i klassrums struktur för att därigenom kunna se vad som framträder i den dagliga gemensamma undervisningen. Det som dessutom studerades var interaktion i skolmiljön d.v.s. kommunikationen och samspelet elever-elever, elever-lärare och lärare-elever. Syftet med studien är att beskriva och undersöka hur dessa processer framträder i klassrumsrummet genom att studera det som synliggörs i den dagliga verksamheten och tydliggöra vilka processer det handlar det om.

God läsförmåga är en förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. Därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma de elever som är i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolåren borde antalet elever i läs- och skrivsvårigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartläggning kan hjälpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Två skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.

Syfte: Det övergripande syftet är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med lässvårigheter/dyslexi upplever skolan och sina studier.Studien vill även ta reda på hur eleverna ser på stödinsatser och vilka behov av dessa de anser sig ha. Jag vill med denna studie öka förståelsen och kunskapen om hur fenomenet läs- och skrivsvårigheter kan visa sig för eleverna i skolans värld och i och med det ge en utgångspunkt för diskussion om utveckling och förbättring av undervisningen.De frågeställningar studien söker få svar på är:Hur uppfattar eleverna sin skolsituation?Hur upplever de att deras läsförmåga påverkar deras skolprestation?Vilka stödinsatser anser eleverna att de är i behov av? Och vilka stödåtgärder får de?Hur upplever de bemötandet från pedagoger och klasskamrater?Hur ser de på framtiden?Forskningsansats och Metod: En fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillträde till elevernas egna erfarenheter och upplevelser av läs- och skrivsvårigheter i skolans värld. I en livsvärldsfenomenologisk ansats försöker man få tillträde till personers livsvärldar och försöker bl.a. se hur olika fenomen, i det här fallet läs- och skrivsvårigheter, visar sig för personen.Som metod valdes kvalitativ forskningsintervju.

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Med utgångspunkt från hur pedagoger upplever sin yrkesvardag, är syftet med denna studie att belysa pedagogers behov av handledning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gällande handledningen som begrepp och dess syfte. Likaså presenteras lärarrollens komplexa uppdrag. De teoretiska perspektiven för studien står främst att finna i teorin om KASAM, vilken innebär att känslan av sammanhang är avgörande för att människor ska utvecklas positivt, samt i systemteorin vilken talar om att vi ingår i ett ständigt samskapande, i ett cirkulerande växelspel där en del i systemet ger effekt i andra delar av systemet. Därtill presenteras det socialkonstruktivistiska perspektivet, vilket utgår ifrån att vi skapar och konstruerar vår verklighet utifrån sociala konstruktioner i mötet med andra.Pedagogers behov av handledning belystes med hjälp av data från tio pedagogers utsagor, utifrån semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den handledning pedagogerna efterfrågar, ska innehålla konkret rådgivning av någon som kan tillföra merkunskap, i syfte att hjälpa eleverna att nå målen.

Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka en grupp gymnasielärares samt specialpedagogers syn på läsförståelse och läsförståelseundervisning samt deras erfarenheter av screeningtest av elevers läsförståelse.Teori: Läsförståelse är komplext och svårdefinierbart med flera delar som är beroende av varandra. Faktorer som tycks viktiga för att bidra till en elevs ökade läsförståelseförmåga är en interaktiv läsförståelseundervisning, en kompetent lärare och en passande organisation kring elevgrupperingar och miljö.Metod: En webbenkät skickades ut till en grupp gymnasiepedagoger på en västsvensk skola. Frågorna som ställdes berörde ämnen som gymnasieelevers läsförståelse, läsförståelseundervisning och dess organisation. Frågor ställdes också kring de screeningtest som årligen utförs på skolan och som ligger till grund för resursfördelningen av det specialpedagogiska stödet.Resultat: Pedagogerna i denna undersökning anser att läsförståelseundervisning är viktigt och att en persons läsförståelse är en viktig del för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare. Få pedagoger menar att de själva har kompetens för att möta detta behov, men flertalet pedagoger ställer sig positiva till kompetensutveckling.

Syfte:Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare använder undantagsbestämmelsen när de ska bedöma elever med funktionsnedsättning. I undantagsbestämmelsen står det att om det finns särskilda skäl (funktionsnedsättningar) får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål i kursplanen som eleven annars skulle ha uppnått i slutet av skolår 9.De frågeställningar som arbetet utgick ifrån är:? Vilken kännedom uttrycker lärare att de har med avseende på undantagsbestämmelsen?? Hur stor kännedom har lärare om funktionsnedsättningar?? Ser lärare ett dilemma i hur de ska använda undantagsbestämmelsen vid bedömning och betygssättning?Litteraturgenomgång:Till en början belyser kapitlet betygssättning i ett historiskt perspektiv och därefter nuvarande styrdokument. Jag ser sedan vidare på ?en skola för alla? och några specialpedagogiska forskningsperspektiv.