Syftet med denna studie Àr att studera hur lÀrare och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens yrkesroll och funktion i skolan samt att studera vad lÀrare och specialpedagoger har för förvÀntningar pÄ specialpedagogiska arbetsinsatser. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. I vÄr studie ingÄr 15 intervjuer med nio lÀrare och sex specialpedagoger pÄ sammanlagt sex skolor varav fem Àr kommunala skolor och en Àr en fristÄende skola. Som analysverktyg har vi anvÀnt oss av de teoretiska utgÄngspunkterna specialpedagogiska perspektiv, inkludering samt professionell jurisdiktion. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll innefattar mÄnga olika svÄröverskÄdliga arbetsuppgifter, dÄ förvÀntningarna Àr höga frÄn mÄnga hÄll.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver sÀrskilt stöd pÄ gymnasienivÄ. Jag valde att belysa frÄgor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framvÀxt av den svenska skolan med pÄverkan av samhÀllet och de förÀndringar som sker. En del gestaltade förÀndringen i samhÀllssynen kring elever med sÀrskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av sÀrskilt stöd samt begreppet en skola för alla. HÀr Ätergavs Àven vilka normativa krav som stÀlls pÄ skolledare och hur ett framgÄngsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som anvÀnts för empirisk insamling Àr den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit tvÄ skolledare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som vÀldigt viktig i verksamheten för bÄde elever, lÀrare och rektorer.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Denna undersökning handlar om hur elever ser pÄ sina studier inom GrundlÀggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-ÄrsÄldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat sjÀlvförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjÀlp de fÄtt har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjÀlpmedel har anvÀnt dom aktivt nÀr de lÀst vidare efter den grundlÀggande utbildningen.Samtliga elever tycker att de har förÀndrats av sina studier detta gÀller frÀmst som tidigare nÀmnts sjÀlvförtroendet. De tycker ocksÄ att de har utvecklats som mÀnniskor, de ser pÄ hÀndelser pÄ nytt sÀtt.

VÄrt syfte med denna studie var att kartlÀgga gymnasielÀrares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelÄg nÄgra likheter/skillnader bland gymnasielÀrarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrÄn skoltillhörighet, undervisningsÀmne och yrkesverksamma Är som lÀrare. För att nÄ vÄrt syfte genomförde vi en enkÀtstudie bland samtliga gymnasielÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielÀrarnas uppfattning om vilka insatser de anser bÀst och vilka insatser de anvÀnder till elever som riskerar att inte nÄ godkÀnt i sina kurser. I vÄr studie visar resultatet, att den enskilde gymnasielÀraren har makten nÀr det gÀller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har Àven konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas pÄ respektive skola..

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har betrÀffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa, samt hur de i detta sammanhang ser pÄ anvÀndandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgÄ frÄn Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet nÀr det gÀller barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

Studiens syfte och innehÄll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen anvÀnder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder pÄverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig pÄ pedagogernas egen tolkning av normalitet. FastÀn de flesta specialpedagogerna ansÄg att avvikelserna hos eleverna berodde pÄ skolans miljö och organisation sÄ blir eleven bÀrare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger anvÀnde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie sÄ Àr det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

Syftet med detta arbetet har varit att genom en fallstudie beskriva, kartlÀgga och kritiskt granska det specialpedagogiska stöd som ges och har getts till de elever som inte nÄr uppnÄendemÄlen i matematik och svenska i skolÄr Ätta och nio pÄ en 6-9 skola. Syftet var ocksÄ att upptÀcka och fastslÄ de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger resultat. Fallstudien bestod av observationer av specialpedagogernas arbete, intervjuer med specialpedagogerna samt granskning av dokument sÄ som ÄtgÀrdsprogram, överlÀmnande dokument och nationella prov. Resultatet av fallstudien var att elever i behov av sÀrskilt stöd i svenska och matematik upptÀcks tidigt. De fÄr ocksÄ tidigt stöd.

Syfte: Det övergipande mÄlet med arbetet var att skapa kunskap om förskollÀrares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollÀrarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jÀmförde dagens uppdrag med det för 20 Är sedan. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om förskolans/skolans kvalitetsredovisningar kan anvÀndas av specialpedagogen som ett redskap för att synliggöra behovet av den specialpedagogiska kompetensen i verksamheterna, utifrÄn examensordningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av dokumentanalys som metod. Vi har lÀst kvalitetsredovisningar frÄn tvÄ olika kommuner frÄn förskola och och skola F-6. Dessa har bearbetats enskilt av var och en utifrÄn kriterier som vi innan bestÀmt. Vi har dels analyserat innehÄllet och dels gjort en jÀmförelse mellan kvalitetsredovisningarna frÄn förskolor och skolor i kommunerna.

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet Àr att kartlÀgga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ÀmnesinnehÄllet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de sjÀlva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fÀltanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlÀrningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sÀtt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lÀrande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lÀrande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skolformer som uppmÀrksammas i den forskningen som genomförs pÄ Enheten för Specialpedagogik pÄ Göteborgs Universitet samt hur densamma förhÄller sig till de delmÄl GU har för utbildningen av specialpedagoger samt speciallÀrare.Teori:Specialpedagogik Àr ett otydligt kunskapsomrÄde. GrÀnserna mellan pedagogik och specialpedagogik Àr suddiga. Den specialpedagogiska forskningen i Sverige har historiskt sÀtt varit fokuserat pÄ individen men under senare Är har Àven miljön fÄtt större plats. Grundskolan Àr utan tvekan den mest uppmÀrksammade skolformen inom den specialpedagogiska forskningen. Ingen annan skolform kan jÀmföras med det utrymmet grundskolan har fÄtt.