I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

Inom IT-branschen läggs det mycket resurser på att effektivisera arbetssätt, och att hitta det optimala sättet att styra och leda projekt är en ständig utmaning. Dagens IT-organisationer befinner sig även i en situation där marknaden ställer krav på minskade kostnader men samtidigt en högre nivå av support och service. Utifrån detta har det genererats en uppsjö olika arbetssätt och tillhörande verktyg som alla har som mål att strukturera eller effektivisera systemutvecklingsprocessen. Ett av dessa arbetssätt är Lean IT som hämtar sina grunder från det väl beprövade produktionssystemet Lean Manufacturing.Inom systemutvecklingsbranschen arbetas det ofta i projektform och att ha en bra projektledning är ofta en av faktorerna bakom ett lyckat projekt. För att en projektledare ska kunna leda projektet till framgång krävs det att denne har en bra uppfattning om arbetssättet inom organisationen och projektgruppen.

Syfte: Mitt syfte med den här studien är att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv, då det i första hand är elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, såväl som andras, förståelse för elevers upplevelser av särskilt stöd.Metod: Utgångspunkten tas i livsvärldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie där kvalitativa forskningsin-tervjuer ingår. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sättet som fokuserar på förståelsen av villkor och möjligheter hos människan.Resultat: Resultatet från studien går inte att generalisera, men deltagarnas berättelser är jämförbara med varandra.

Vi undersökte hur arbetet för anställda inom myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-myndigheter.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar värderar sina arbetsuppgifter och hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö.Metod: En kvantitativ, komparativ tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 57 sjuksköterskor på två medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Resultat: Trettiofyra sjuksköterskor (60%) besvarade enkäten. Få sjuksköterskor upplevde sitt arbete som lugnt och rofyllt och flera sjuksköterskor uppgav att de sällan eller aldrig hinner med det som ska utföras under ett arbetspass. Sjuksköterskorna uppgav överlag att det är mycket viktigt att känna till sina patienters vitalparametrar. Den arbetsuppgift som påverkades mest av hög arbetsbelastning var dock att känna till sina patienters urinproduktion, vilket endast 17 sjuksköterskor (50%) uppgav att de hinner med.

I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är barn i behov av särskilt stöd. Barnens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Föreliggande studie syftar till att få förståelse och kunskap om vilka barn skolpersonal i en kommun, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avser att undersöka hur personal med olika yrkesbakgrunder från förskoleklass till år nio samt rektorer definierar och reflekterar kring begreppet särskilda behov. Målgruppen består av pedagogisk personal från förskoleklass till år 9, samt rektorer.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver.Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer.Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör..

Abstract Kokot, Maria. & Ljunghäger, Marie. (2007). Lekmiljön i förskolan ? möjlighet eller hinder? (Playground-environment in preschool ? possibility or obstacle?).

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer.

Syfte: Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn på och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstå specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgår ifrån Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och män utifrån två grundläggande principer: isärhållande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgår den också ifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet är synsättet på eleven.

Förskolans betydelse i samhället blir allt viktigare (Skolverket, 2009a). Därmed ökar ansvaret för personalens kompetens och i dagsläget ligger det övervägande pedagogiska ansvaret på förskollärarna (Utbildningsdepartementet, 2010).Syftet med undersökningen var att belysa hur förskollärare upplever och beskriver utvecklingssamtal, kvalitetsredovisning, utvärdering och pedagogisk dokumentation samt att undersöka vad litteraturen menar är syftet med dessa arbetsuppgifter. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till 31 förskollärare i en specifik kommun i mellersta Sverige, varav 26 förskollärare svarade på enkäten. Förskollärarna fick besvara enkäterna enskilt för att minska risken för att de skulle bli påverkade av varandra. Resultatet av enkätundersökningen visar att förskollärare ansåg att tiden inte är tillräcklig vad gäller utvecklingssamtal, utvärdering och pedagogisk dokumentation.