SammanfattningEtt av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barn att lära sig att läsa och skriva. Då vi som blivande lärare kommer att arbeta med barns läs- och skrivutveckling ansåg vi det vara viktigt för oss att få en djupare insikt i hur det arbetet går till. Vi vill även kunna bidra till utveckling av den tidigare vetenskapliga forskningen inom detta område. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare arbetar med elevers läs- och skrivutveckling samt hur de motiverar sina val av arbetsmetoder. När vi läste kurslitteraturen om barns läs- och skrivutveckling så konstaterade vi att det fanns delade meningar om hur barn bäst ska och kan lära sig att läsa och skriva.

Syftet med studien är att beskriva pedagogens konstruktion av genus hos elever i grundskolans årskurs 5 inom skolämnet idrott och hälsa. Studiens syfte utmynnade i tre forskningsfrågor; Hur organiserar pedagogen undervisningen i ämnet idrott och hälsa med val av lektionsinnehåll och arbetsmetoder ur ett genusperspektiv? Hur gestaltar pedagogen undervisningen verbalt och fysiskt genom attityd, kroppsspråk, språk och dialog ur ett genusperspektiv? Hur medveten är pedagogen om sin delaktighet i elevers konstruktion av genus? Studien genomfördes på fyra skolor i Norrbotten, med fyra verksamma pedagoger i skolämnet idrott och hälsa. För att uppnå det jag ämnade studera använde jag mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, semistrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. Det empiriska underlaget analyserades och tolkades genom menings-koncentrering med det sociokulturella- och genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt.

Bakgrunden till den här studien finns i de resultat som framkom av studie I: Elever med svenska som andraspråk i mångkulturella skolor ? Bakgrundsfaktorer Tester och Utredningar (Odén och Bagge, 2006). Det resultat vi där kom fram till pekade mot att samarbetet runt invandrarelever i skolsvårigheter var bristfälligt. Det är samarbetet som vi valt som ingång till studie II. Det syfte som vi enades om var att undersöka det interkulturella samarbetet runt några elever i skolår F-5 med invandrarbakgrund, före och i samband med att en provskolgång/inskrivning i särskolan diskuteras.

Bakgrund: I början på 80-talet väcktes ett intresse för företagskultur och det skrevs en mängd böcker inom ämnet. Samtidigt som intresset för företagskultur har blivit större har även fusioner och företagsförvärv blivit allt vanligare och nådde under 90-talet rekordnivåer. När ett företag går samman med ett annat eller blir förvärvat existerar olika företagskulturer i företagen och det kan innebära att företagen har väldigt olika arbetsmetoder. I företag som sammanslås kan kulturskillnader lätt leda till spänningar som kan urholka fusionen eller förvärvet. Efter en fusion eller ett företagsförvärv måste företaget snabbt ta ett beslut om hur de kulturella skillnaderna ska hanteras för att inte eventuella krockar mellan företagskulturerna ska minska chansen till att fusionen blir lyckad.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det specialpedagogiska stödet till elever i matematiksvårigheter i skolans tidigare år. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade tio speciallärare/specialpedagoger på nio skolor i två olika kommuner. Majoriteten av pedagogerna hade specialpedagogexamen, men de flesta arbetade i praktiken som speciallärare. Samtliga speciallärare/specialpedagoger hade lång undervisningserfarenhet, dock inte specifikt av matematiksvårigheter. I litteraturgenomgången framgick att det råder oenighet mellan forskare om hur matematiksvårigheter ska definieras.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssätt i de tidiga skolåren förebygga matematiksvårigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.

Essän bygger på två egenupplevda händelser som utspelar sig på två olika förskolor där jag varit yrkesverksam. De händelser jag valt att beskriva sätter barnen Agnes och Victor och mig själv i handlandets centrum. Gemensamt för Agnes och Victor är att de båda är delaktiga i förskolans verksamhet och att de på olika sätt skadar andra barn, vilket skapar svårigheter för mig som pedagog. I dessa situationer handlar jag spontant på ett sätt som innebär en exkludering för Agnes och Victor då det i stunden verkar rätt för att skydda de andra barnen. Men detta medför också att de fråntas sin rätt till delaktighet och medskapande i sin förskoleverksamhet.Jag syftar till att undersöka hur maktförhållandet barn ? vuxen påverkar hur jag agerar gentemot Agnes och Victor och om detta kan innebära etiska problem, i så fall vilka? Hur kan jag som pedagog ta hjälp av etiken i mitt arbete? Genom ett hermeneutiskt förhållningssätt undersöker jag mitt handlande utifrån teorier om makt, etik och specialpedagogik och lyfter med hjälp av de två berättelserna fram hur olika sätt att handla kring Agnes och Victors agerande kan problematiseras genom specialpedagogiska perspektiv och begrepp.Följande frågeställningar ingår i mitt essäskrivande: Vilka perspektiv kan jag som pedagog på förskolan inta när jag handlar i mötet med Agnes och Victor? Vad får detta för konsekvenser för de aktuella barnen och verksamheten? Hur använder jag min makt som vuxen och hur påverkar denna Agnes och Victors situation?Genom mitt skrivande utforskar jag de svårigheter som finns beskrivna i mina berättelser och påvisar behov av reflektion tillsammans med andra för att kunna utveckla ett empatiskt och relationellt specialpedagogiskt arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd..

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Byggproduktionen är, på grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska arbetsplatser, drabbad av svåra informations- och kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB använder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillämpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum där information förmedlas snabbt och effektiv med hjälp av olika visualiseringstekniker. Då VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillämpas i produktionen, används fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner påverkade de rådande informations- och kommunikations-problem.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund.

This study has examined how teachers in Swedish upper secondary schools work to foster a critical perspective through the education in the subject of Swedish. The study is based on qualitative interviews conducted with three teachers, who have given their views on the role of source criticism and critical analysis of literature in the subject of Swedish. Furthermore, they have described how they incorporate these views into their own teaching.The study has shown that the teachers find that source criticism and literary analysis are interconnected, since both depend on a general critical approach, which they both help foster. The main question the study examined was how Swedish education could help foster a critical perspective. The interviewed teachers' ways of working point out a way: teacher C has integrated source criticism and referencing into most of their education, which makes them central to the education in Swedish.

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.Våra frågeställningar är:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.

Henriksson, Christel (2007) ?oroliga barn har vi ju ganska gott om och de stör ju undervisningen? Elevkategorier som resurs i lärares tal om arbetsplanering.(?we have quite a lot of restless children and they disturb the teaching? Pupil categories as a resource in teachers talk about planning their work.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen; Malmö högskola. Syftet med följande studie är att belysa hur elever kategoriseras i samtal om lärares professionella verksamhet och vad detta kan betyda för det specialpedagogiska fältet. Arbetet visar på hur lärare i samtal om arbetsplanering kategoriserar elever för att göra sitt arbete begripligt. Jag har fått tillgång till ett intervjumaterial som har gjorts delvis i ett annat syfte och anser att jag har fått ett material som i avseendet kategorisering påminner om naturligt tal. Jag har tagit mina teoretiska utgångspunkter från Foucaults tankar om styrningsrationalitet, normalitet, och disciplinär makt.