The Röhsska museum in Gothenburg has recently launched a new work method, Backstage, that is studied and paralleled to the museums permanent exhibition on Japanese design. In Backstage the museums routine work is executed in full view of the museums visitors in an exhibition area. The study has focused on the museums intentions and the visitors? interpretations in Backstage and Japanese design, as well as the staff?s experience of the work method?s public aspects. The study?s empirical material has been collected through interviews with the museum staff as well as observations and interviews with visitors in both Backstage and Japanese design.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Syftet för examensarbetet är att inringa olika betydelser av samisk identitet i förskolan genom att undersöka hur samiskt språk och kultur används inom samiska förvaltningskommuner. På vilka sätt strävar pedagoger på förskolor och administratörer i förvaltningskommunerna att främja samiskt språk och kultur bland förskolebarn i några utvalda förskolor som ligger i kommuner som omfattas av särskilda regelverk? För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer som metod. Det genomfördes telefonintervjuer med sju personer i två samiska förvaltningskommuner. I resultatet framkommer det att kommunerna arbetar på olika sätt med de samiska språken i förskolan.

Svårigheten inom rekrytering att hitta rätt person till rätt plats inom en organisation orsakas ofta av olika psykologiska processer mellan rekryterare och kandidater, och begränsningar satta av rekryterarens arbetsmetoder. Denna studie fokuserar på de svårigheter som rekryterare själva upplever och hur de löser dem. Fem rekryterare intervjuades i halvstrukturerade intervjuer. Data behandlades med hjälp av induktiv tematisk analys och resultatet visar att rekryterarna upplever svårigheter med sina egna begränsningar, samarbetet med kunden, i relation till kandidaten eller med de begränsningar bedömningsverktygen sätter. Oviljan att kandidaten inte ska vara för olik en själv, samarbetet med kunden, och att ta fram kravprofiler, samt lita på sin bedömning fanns vara avgörande för vilka svårigheter man upplever och hur man försöker lösa dem.

Syftet med denna uppsats är att se hur effektiva metoder och resurshantering påverkaroffentliga förvaltningar i Borås. Vi för även en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller såsom Lean har för inverkan på förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgångspunkt från valda teorier samt intervjuer med administratörer anställda på offentligaförvaltningar i Borås. Detta för att få ett medarbetarperspektiv på hur effektivitets- ochresurshanteringstänket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller såsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnåla. En märkbar förändring är införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer.

Hållbar utveckling är ett av de viktigaste ämnena som diskuteras idag. Även när det gäller stadsplanering har hållbarhet blivit en av de viktigaste frågorna att diskutera. I Sverige har vi under de två senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som präglats av en strävan mot hållbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frågar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hållbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jämför här två utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande på hållbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna.

Syftet är att undersöka rektorers beredskap när det gäller att bemöta högbegåvade elever. Bakgrunden till vårt intresse är den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebär när det gäller dessa elevers rätt till särskilt stöd. Arbetet beskriver de särbegåvade elevernas behov både på individ-, grupp- och organisatorisk nivå. Undersökningens metod är enkäter som följts upp med intervjuer.

Det övergripande syftet med studien är att studera vilka diskurser som framträder hos lärare i talet om hur stöd till elever i svårigheter bäst ska organiseras samtidigt som ett förändringsar-bete mot en skola för alla startas. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns någon konflikt inom eller mellan diskurserna och om några diskurser dominerar över andra. Studien har sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i det diskursanalytiska angrepps-sättet som vilar på en socialkonstruktionistisk grund. Inom den socialkonstruktionistiska ve-tenskapssynen finns ingen absolut kunskap om olika fenomen utan man talar istället om ett sätt att presentera världen bland flera möjliga. När världen förklaras utifrån ett socialkon-struktionistiskt perspektiv används ofta diskursanalys.

The aim of this study was to, from a special educational approach, describe and analyse nine teachers and headmasters experiences and perceptions of the use of laptos, ?1-1?, as a tool for working with 13-16 year old pupils born outside of Sweden and with special educational needs (SEN). Interviews were used for data collection. The interview material was analysed with the phenomenografic analysis method and with meaning condensation method. The result was analysed through three perspectives on special education and the concept of inclusion as the study?s frame of reference.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi använt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har även använt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jämföra våra respondenters syn på kommunikation och ledarskap. Vår studie har visat att nationell kultur har en stor påverkan på både kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kännetecknas av komplexitet och risker för missförståelse. Detta beror på att de personliga värderingarna skiljer sig åt mellan olika nationella kulturer. Språkbarriär, olika arbetssätt och arbetsmetoder, i det flesta fall är det kulturella skillnader som medför svårigheter i under projektets gång.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om samverkan, förhållningssätt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv samverkan mellan pedagog och invandrad far.

Detta arbete vänder sig till aktiva pedagoger och lärarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i många skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen är det som vi tycker ska tillämpas i större utsträckning undervisningsmässigt för elevernas förståelse men används bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rätt i klassrummet? Vår problemprecisering är därför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vår problemprecisering användes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

Att arbeta evidensbaserat innefattar både ett förhållningssätt och en process, vilket ställer krav på den enskilde arbetsterapeuten att kontinuerligt ompröva olika arbetsmetoder. Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeuters kunskap om och attityd till evidensbaserad praxis. Vidare att undersöka vilka hinder som angavs och förslag till lösning av eventuella hinder för att arbeta evidensbaserat. Metoden litteraturstudie användes och artiklarna valdes utifrån systematisk litteratursökning. Tio artiklar, publicerade 2000-2005, från fyra olika länder granskades avseende olika aspekter av evidensbaserad praxis.