Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur fem förskolor arbetar med specialpedagogik i sin verksamhet, vilka barn de anser är i behov av särskilt stöd samt om det finns några likheter och skillnader i deras arbetssätt. Syftet med denna studie är att klargöra hur dessa fem förskolor använder sig av specialpedagogiska insatser och hur de resonerar kring vilka barn som är i behov av särskilt stöd, vilket vi har kommit fram till, inte alltid är det lättaste då det inte finns något definitivt svar. Vi har genom intervjuer med pedagoger (förskollärare och barnskötare) på de olika förskolorna kommit fram till att alla har samma tillvägagångssätt när de ser att gruppen inte fungerar. Alla förskolor tar hjälp av externa insatser i form av handledning när de anser att deras egen kunskap inte räcker till och alla pedagoger säger att de arbetar med integrering av barn i behov av särskilt stöd. En skillnad som framkommit är att en av förskolorna använder sig av åtgärdsprogram och på så satt bedömer de barnen medan de andra inte gör det. Andra skillnader som framkommit är när pedagogerna väljer att ta kontakt med de externa insatserna samt att det är olika personer som skriver dokumenten på de skilda förskolorna. Den tidigare forskning som vi valt att analysera materialet utifrån är från många olika forskare, från år 1993.Vi har från början utgått från Kristian Lutz avhandlingar som tar upp samma område (arbetssätt och vilka barn som är i behov av särskilt stöd) som vi har undersökt.

Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

syftet är att beskriva två sätt att organisera specialpedagogisk verksamhet i förskolan samt belysa konsekvenserna av dessa för möjligheterna att stödja barn i förskolan. En kvalitativ undersökningsmetod har använts baserat på halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barn i förskolan skulle vara hjälpta av större specialpedagogiska insatser.Resultatet visar en för otydlig organisation när det gäller specialpedagogernas roll i förskolan där en viss osäkerhet finns i rollerna och för vem som ska leda utvecklingsarbetet..

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare? Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan. Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse..

Patienter kan vara olika motiverade till rehabilitering. Motivation är den avgörande faktorn och en förutsättning för allt behandlingsarbete och det är därför viktigt att fokusera på patienternas motivation i rehabilitering. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter i klinisk verksamhet arbetar och tänker kring motivation i rehabiliteringsprocessen. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på fyra olika rehabiliteringsenheter. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Syftet med detta examensarbete är att genom de specialpedagogiska relationella ? och dilemmaperspektiven, samt genom ett sociokulturellt perspektiv undersöka vilken skola barn och unga möter i Tanzania. Teoretiska utgångspunkter har varit den salutogena teorin med fokus på KASAM, känsla av sammanhang, och Cumminsmodell där fokus ligger på att undersöka samspelet mellan lärare och elev. Detta eftersom elevens tillägnande av kunskap och motivation beror på hur läraren planerar undervisningen utefter dennes erfarenheter, språk och kultur. Metod för examensarbetet har varit fallstudien och valda datainsamlingsmetoder är observationer, informella samtal med lärare, samt intervjuer av lärare.

Mätrummet på Bosch Rexroth Mellansel har till uppgift att kontrollmäta artiklar innan de monteras ihop till en radialhydraulmotor. Mätrummet upplevs idag som en flaskhals för fabriken, men detta arbete antyder att mätrummet inte är överbelagda och därmed inte bör vara en flaskhals. Mätrummet koordinerar ett 30-tal oberoende flöden och cirka 500 olika artiklar. Analyser av flödet gav att:?Artiklarnas kontrollfrekvenser kan delas in i: mängd-, tid- och omställsbaserade kontroller.?Av tillgänglig tid i mätrummet upptar CA-motorn 35 %, CB-motorn 35 %, MA 14 % och VI 10 %, och resterande 6 % består av ankomst-, R&D-kontroller samt underhållsarbete.?Artiklarnas processtid genom mätrummet varierar från 10 min till 3 h.

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier.

Syftet med det här examensarbetet är att få kunskap om hur pedagogerna inom förskolan arbetar med språkutveckling. Vi har inriktat oss på barn med utlänsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat använder sagoläsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flerspråkiga barn. På våra frågor vad gäller deras arbetssätt. Det visade sig att pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Följande frågeställningar står i fokus: Hur ser lärarna i idrott och hälsa på specialpedagogisk undervisning i sitt ämne? Vad innehåller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hälsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hälsa?MetodStudien är en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av området samt att ge en fördjupad bild av ämnesområdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lärare på sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn på lärares anpassning av arbets-och förhållningssätt, inkludering och lärandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lärares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillämpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras på intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har använts för att få en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom ämnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till är det kategoriska perspektivet och det relationella.

Hur ska läraren välja en bra undervisningsmetod vid inlärning av multiplikationstabellen? Först måste läraren veta hur eleverna lär, vilka arbetsmetoder som finns samt vad som är bra med dem. Svaren söktes i teorier om hjärnan, matematikinlärning samt olika arbetssätt och metoder. Med teorierna i bakfickan gav vi oss ut och intervjuade specialpedagoger, speciallärare och matematiklärare för att ta reda på hur de väljer metod. Resultatet av studien blev att läraren måste känna till varje elevs inlärningsstil och variera undervisningen för att ge eleverna arbetssätt och metoder som passar deras olika sätt att lära..