Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar, IVA, karaktäriseras av en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Intensivvårdssjuksköterskan förväntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta känslomässiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivå av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter på det psykiska och fysiska välbefinnandet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de påverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om två intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framträdde ur texten: inte räcka till, söka en balans och svårt att koppla av. Kategorier under temat inte räcka till var: högt tempo på arbetsplatsen, ensamhet när kommunikation och samarbete brister samt att känna sig otillräcklig i arbetet.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lång yrkeserfarenhet tänker om och förhåller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa påverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer där ett semistrukturerat intervjuformulär har legat till grund för ett mer öppet samtal, därefter bearbetades materialet via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar en stor samstämmighet beträffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstående begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel på detta är terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid är asymmetrisk samt att det som terapeut inte går att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhåller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och påverkar de som söker vår hjälp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet ställer höga krav på terapeuten.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt.Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens.

Syftet med min undersökning är att beskriva samspelssituationer hos en ettåring i en 1-5 års grupp i förskolan ur barnets perspektiv och koppla dessa till anknytningsteori och Sterns teori om självutveckling. Undersökningen har genomförts som en fallstudie där datainsamlingen skett genom observationer som sedan analyserats utifrån de aktuella teorierna. Resultatet visar att ettåringen initierar samspelssignaler som stämmer väl överens med teorin. Av observationerna som gjorts kan man exempelvis dra slutsatsen att barnet behöver mer språklig stimulans och mer lärande samspel. Man kan också se vilka funktioner i den omgivande miljön som är viktiga. Kunskapen har specialpedagogisk betydelse vid kartläggning av barn med problematisk utveckling eller funktionsnedsättning samt anpassningen av miljö och arbetssätt för dessa. Nyckelord: anknytning, ett år, samspel, självutveckling, Stern Handledare: Lena Lang Anna Lena Sundberg Carlsson Examinator: Elsa Foisack.

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjälp av svaren har vi fått reda på vilka önskemål om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svårigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frågorna på forskning och kunskapsuttnyttjande..

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE.  Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning.  I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården.

CODA (Children of deaf adults) innebär att man är hörande själv men har en eller två teckenspråkiga föräldrar. CODA-elever har teckenspråk som hemspråk och de lever mittemellan den döva världen och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att växa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat språk hemma än vad de har i skolan. (Fredäng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan.

Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lärare på gymnasieskolan upplever sig ha av stöd från specialpedagogen när det gäller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav också en bild av gymnasielärarnas uppfattning om begreppet särskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt väckta reflektioner. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden är intervjuer och fältobservationer av delvis etnografisk karaktär. Åtta gymnasielärare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebär att lärarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

Introduktion: I vårt land är det förbjudet att kränka barn såväl fysiskt som psykiskt, men ändå händer det. Eftersom alla barn har skolplikt från sju års ålder träffar skolsköterskan alla barn på ett naturligt sätt. Hennes uppgift är att främja barnens hälsa och därmed hitta de barn som far illa. Det finns en begränsad mängd forskning om skolsköterskors upplevelser när de misstänker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt.Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens.