In this bachelor essay an attempt is done, to recreate a probable Bronze Age landscape on Gotland, with GIS as a tool. The landscape on Gotland is situated with many different monuments dated Bronze Age, such as cairns and stone ships. In creating of the maps, two possible shorelines contemporary with the Bronze Age have been calculated and marked on the maps. Furthermore, peat lands have been drawn upon the maps, by using the information from geological maps.A landscape variable have been compared between Bronze Age places and Early Iron Age houses; the soil type. On Bronze Age places gravel is the most common, while moraine marl is the most common on places with Early Iron Age houses.From a selection that were made, all Bronze Age places where within 3 km from the water, either the recreated shoreline or peat land.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation.

This is a qualitative study of how 4 school teachers and 3 special educational teachers define the term ?pupil in need of special education?. They have each one been interviewed about this term, by the means of a semi-structured interview. Afterwards the collected information has been analyzed and seven major themes have been arranged out of them. From these themes it is possible to see that the term is hard to define, since the participants all believe that it should be decided by each individual case, if the pupil is in need of special education or not, and that the education in itself has to be relevant to the need, which means one cannot decide what special educational needs are, without a student who is in need of them.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Styrdokumenten framhåller vikten av allas lika rätt till en likvärdig utbildning. På vilket sätt och i vilket sammanhang anges däremot inte. Det empiriska materialet har inhämtats genom en enkätundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenämnden samt gymnasienämnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svårigheter är det framträdandet i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön? - Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

The purpose of this paper is to find more understanding for pupils in compensatory educational situations and get an idea about how they place themselves in the social hierarchy. In my study I have interviewed four pupils with different experiences from school with the common denominator of being placed in a special class during some hours of the week. The purpose of this placement is to get them to achieve better results in various subjects depending on their grade but this also means a social separation from friends in the ordinary class and this doesn't correspond well with the democratic idea of "one school for all".What I found was that these pupils categorize themselves different from each other and while two of the pupils find themselves very included in the school's social network the remaining two had problems functioning satisfactory in a social matter according to their own liking. The feeling of exclusion though can not be connected to their participation in the special class but rather to their earlier social experiences..

Studien syftar till att ge förståelse för åtta högstadielärares uppfattningar om orsaker till läs- och skrivsvårigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhålls i vår studie till forskningsperspektiv inom Specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lärarna i studien har gällande orsaker till läs- och skrivsvårigheter och realiteten. I resultatredovisningen används till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lärarna rör sig i samtliga fall över fler än ett av forskningsperspektiven.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: ?What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom?, ?In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context? and ?From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials?. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students..

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola..

Syftet med vår studie var att kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas på sex skolor i en kommun. Vi ville i vår studie söka svar på om skolor lever upp till de nationella och lokala kraven som ställs på utvärdering. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom utvärdering och vilka krav som ställs utifrån styrdokumenten. Genom intervjuer med skolchef och rektorer ville vi kartlägga och undersöka på vilket sätt den specialpedagogiska verksamheten utvärderas. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att kommunen utvärderar den specialpedagogiska verksamheten som en del i skolans utvärderingsarbete med hjälp av utvärderingsmodellen Qualis.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Syfte med föreliggande arbete är att undersöka vilka barn det är som anses ha behov av särskilt stöd. Litteraturgenomgången tar upp relevanta litteratur som Specialpedagogik, särskilda behov i förskolan m.m. Studien tar även upp vad det står i skollagen och i läroplanerna om barn i behov av särskilt stöd. Jag har valt att använda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser är barn i behov av särskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

Bjelkengren, Britta & Eriksson, Emilia (2012) En lärares arbete ? tillsammans med resurspedagoger (The work of a teacher ? with resource teachers). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vår studie är att studera hur lärare arbetar för att främja alla elevers behov i klassen när det finns elever i behov av särskilt stöd. Som grund för vår studie ligger tre kvalitativa intervjuer med klassläraren samt en intervju med resurspedagogen som arbetar 100 % i klassen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.