En lärares uppdrag innebär att man ska utgå från varje enskild elevs förutsättningar. Vår stora utmaning är att hitta olika inlärningsstrategier som utgår från varje elevs starka sida och bygger vidare därifrån. Syftet med detta arbete är att ta reda på om specialpedagoger/speciallärare ser något samband mellan specialpedagogik och språklig mångfald. Vi vill även ta reda på om de använder sig av språklig mångfald i sin undervisning. I vår teoridel tar vi upp några forskares perspektiv på lärande, läroplanen för grundskola och särskola, specialpedagogikens historia och vad specialpedagogik och språklig mångfald är.

Syftet med följande arbete är att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebär idag och att kartlägga hur de allmänpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser på den uppgift som blivit pålagt dem vad gäller undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill också försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebära när det gäller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten säger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebär teoretiskt, hur lärare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens läge för specialpedagogiken. Med hjälp av kvalitativa enkätfrågor som metod vill jag se hur grundskolelärare för de tidiga åldrarna själva ser på utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de får axla i dagens läge.

I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till Specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger.

Att utvärdera om rektorer och specialpedagoger inom särskolor i olika kommuner uppfattar att man ger sina elever optimala möjligheter att nå uppsatta mål..

Studien syftar till att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med elever som extra anpassningar eller särskilt stöd. Forskningsfrågorna är om ämneslärare och speciallärare beskriver arbetet med elever som får särskilt stöd på olika vis och hur de arbetar med inkludering. Genom kvalitativa intervjuer har jag genomfört en fallstudie. Denna fallstudie har utförts på en högstadieskola och studerat ämneslärare och speciallärare. Intervjuerna har kodats och analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv för att få en överblick över hur lärare beskriver arbetet med eleverna.

Resurshantering av tvåspråkighet inom Förskolan..

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, Specialpedagogik..

Detta är en litteraturstudie vars syfte är att utreda vilka möjligheter, fötrjänster och problemområden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien är sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frågeställningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur påverkas eleverna? Litteraturstudien bygger på en sammanställning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. Källmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2000-2013. Vidare är urvalet av källmaterial baserat på några valda inklusions- och exklusionkriterier.

I dag finns det olika sätt att arbeta med specialpedagogik i skolan. Ett sätt att arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter, kan vara genom att arbeta med att utveckla den fonologiska medvetenheten. Genom att parallellt arbeta med FMT-metoden (Funktions-inriktad musikterapi), kan eleven utvecklas snabbare och optimalt. Utan basfunktioner som ger förutsättningar för att utvecklas på ett stimulerande sätt, kan eleven inte lyckas lika bra. FMT-metoden är en neuromuskulär metod och utvecklar just basfunktionerna.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov.

I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom Specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både verbalt språk och tecken som stöd.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsättning.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.