Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra föräldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents? voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Vikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola är något som ofta framhålls.

I denna studie undersöktes hur specialpedagogens roll som utvecklingsledare kunde användas för att vidareutveckla pedagoger i förskolan rörande språket inom matematiken med leken som metod. Vår metod för studiens genomförande var halvstrukturerade intervjuer. Vi genomförde tio intervjuer med specialpedagoger där sju arbetade i resursteam och tre arbetade direkt i förskolans miljö. Utav den information vi fick ta del av visades bilden av specialpedagoger som innehar många kunskaper för att vidareutveckla det matematiska språket i förskolan med fokus på lek. Vårt resultat visade på varierande förutsättningar i arbetet med att stödja pedagogerna i att nå ett mer medvetet förhållningssätt beroende på specialpedagogers uppdrag från sin arbetsledare och på den aktuella situationen i respektive verksamhet..

This paper is about how the teaching profession have got a changed status from the perspective of the teachers. The papers cause is to find out how the teachers think that their status have changed in a period of 30 years. Interviews have been done with eight middle school teachers from two schools in the municipality of Södertälje. The answers from the interviews have been put in relation to theories in research of professions. Three hypotheses have been put up to apply the theories on the answers.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

The foundation for this thesis lies in whether or not, and how, the body representation in printed commercials, specific products directed to the body (shampoo, body lotion etc.), has changed during the last fifty years. Four years have been chosen because of the changes in society that we believe might have had an impact. The commercials that have been picked out are the ones that best represent the general view of the body. We have found that the changes when it comes to body presentation has followed the social development to a certain degree, but it is difficult to say how much the society has had an affect on the body ideal in advertising. Representations of the male body is something that has escalated since the early 70?s, fifteen years earlier few commercials was made with male models, and the few there were, never showed more than the face.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar..

Syftet med det här examensarbetet är att ge fem specialpedagoger/speciallärares perspektiv på hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin läroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgått från de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till många elevers behov av extra stöd för sin läroprocess. De är ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanställning så kan man utläsa att specialpedagogerna/speciallärarna på gymnasieskolorna lägger ner stor kraft och engagemang på att ge eleverna det stöd som de behöver för sin läroprocess.NyckelordStöd till elever på gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

The Swedish armed forces are facing a change, a change in both organization and profession. From a conscript military service system, the Swedish Armed Forces has changed to having full-time contracted soldiers. Conscript military service has a history of over a hundred years; it was introduced in 1901 and has survived two world wars and the Cold War.The Swedish armed forces have changed to have contracted soldiers. My reflection is whether the armed forces really have had time for this changes that the new professionalization has meant. Today the Swedish armed forces consists of contracted soldiers, soldiers who are employed full time and costs the armed forces a lot of money.

The purchasing of management consulting services has traditionally been characterized by informal and relation based interaction. However, case studies have shown that there is a movement towards more formalized and structured purchasing procedures among buyers of management consulting services. The purpose of this study is to investigate the prevalence and the implications of this professionalization. To investigate to what extent certain mechanisms of professionalization have been implemented on the Swedish market, a survey directed to Sweden?s 500 largest companies was conducted.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.