Syftet med detta examensarbete är att undersöka specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsområdet i grundskolan. Syftet är även att studera vad begreppet en skola för alla innebär för specialpedagogerna/speciallärarna. Vår metod är kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallärare/specialpedagoger. Vårt resultat belyser vi utifrån en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska området. Det som har framkommit i vår studie genom resultatet och analysen är att speciallärarna/specialpedagogerna har en mångsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en så kallad vanlig lärarroll.

ABSTRAKT Iljazi, Zatije och Folgado, Cecilia (2011) Specialpedagogernas inkluderande arbetsätt utifrån målsättningen en skola för alla i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Special education teachers inclusive work, based on a goal of a school for all - in relation to students who have dyslexia and reading and writing difficulties. Lärande och samhälle, Barn unga samhälle, Barn och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger ser på målsättningen en skola för alla och hur de arbetar utifrån den i förhållande till elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter. Undersökningar har gjorts på specialpedagogers arbetsmetoder och hjälpmedel när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter utifrån målsättningen - en skola för alla. Intervjuer genomfördes på två olika skolor samt utfördes det en observation.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn på lärares anpassning av arbets-och förhållningssätt, inkludering och lärandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lärares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillämpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras på intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har använts för att få en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrån olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom ämnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till är det kategoriska perspektivet och det relationella.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel.

Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut  enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll.

Abstract Jeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). Undantagsbestämmelsen - kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Syfte Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur väl förtrogna betygssättande lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer ute på kommunala skolor är med Undantagsbestämmelsen. Att undersöka om lärare känner till och tillämpar Undantagsbestämmelsen samt vad de har för attityder gentemot den är intressant eftersom vi i vårt framtida yrke som speciallärare kommer vara den elevgrupps, som bestämmelsen berör, röst och företrädare vid till exempel betygskonferenser. Frågeställningar ? Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorers allmänna kunskaper om Undantagsbestämmelsen ut? ? Hur är betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers attityder till, och synen på Undantagsbestämmelsen? ? Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorer på betyg, bedömning och tillämpning av Undantagsbestämmelsen? ? Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers och rektorer på Undantagsbestämmelsen och livschanser? Teoretisk ram Tidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lärare, när de känner osäkerhet, inte bedömer enligt gällande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011).

Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning.

Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken.Centrala frågeställningar var:På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan?På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

A qualitative study about collaboration between librarians and nurses in the supplying of consumer health information (CHI) at The Hospital Library of The Mölndal Hospital in Mölndalnear Gothenburg, Sweden.The staff were interviewed about how their work is affected by the collaboration between thetwo occupational groups. The purpose of the study is to find out if there exists a strugglebetween the groups about the influence on and the control over the handling of this kind ofinformation. Despite some problems with the permission to do as many interviews as needed,the study shows some positive effects with the collaboration. The study gives a short backgroundto the development of CHI services in USA, the UK, Denmark and Sweden. Fourfurther CHI service centres in Sweden are shortly presented and one member of each staffwas interviewed by telephone..

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Från röstblock till erkänd grupp- en diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets förmedling av de svarta amerikanernas emancipering mellan 1956 och 1972.

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). Framgångsrika arbetssätt vid läs- och skrivinlärning med fokus på läs- och skrivsvårigheter. Likheter och skillnader i klasslärares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.

Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesroll Författare: Carolina Vargas Bjelk & Linda Larsby Nyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konflikt Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogen Frågeställningar: Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger? Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog? Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier.

The Swedish way to organize sport has a long tradition and the parents play an important role in ways to organize sport. Without the thousands of adults who voluntary work the sport associations would have problems to survive. However, there are tendencies to that commitment is reduced, which means that the activity is exposed. The purpose of this study was to examine parents opinions about a nonprofit children´s sport respective professional children´s sport. The study was based on questionnaires which were distributed to 83 parents in four different sports; equestrian sport, track and field sports, ice hockey and soccer.