Vi har under vår verksammhetsförlagda tid mött elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi ansåg att vi behövde införskaffa oss mer kunskaper i ämnet för att kunna möta dessa elever. Eftersom vi ska bli lärare var vi intresserade av pedagogernas erfarenheter och åsikter. Syftet med detta arbete är att införskaffa kunskaper om tidiga tecken på dyslexi/läs- och skrivsvårigheter, samt hur vi kan stödja elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Vi har valt att jämföra lärares och specialpedagogers åsikter i ämnet. Vi har genomfört intervju undersökningar med fem lärare och fem specialpedagoger för att få svar på våra frågor. Reultatet visar att lärare och specialpedagoger oftast har samma åsikter gällande dyslexi/läs och skrivsvårigheter.

This essay discusses the decision of licensing for nursery and school teachers. In Swedish society there has for a long time been discourse about professionalisation within various industries, including teaching. One strategy towards achieving professional status is official authorisation of a profession, which occurs when a profession obtains licensing. In February 2011, the Swedish government announced the decision that nursery and school teachers would be licensed. This means that only those with an education can be employed as a teacher and obtain that license.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp frånAdding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur en yrkesgrupp påverkas av förändrade kompetenskrav och upprepade verksamhetsövertaganden.Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av ambulanssjukvården i Östergötland, en del av sjukvården som är offentligt finansierad men som drivs av en privat entreprenör. Såväl primär- som sekundärdata har använts.Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittet innefattar offentlig sektors omvandling, kompetens, förändring, stress, yrkesroll och yrkesidentitet.Empiri: Primärdata har inhämtats från tre intervjuer med personer som har god kontakt med den specifika verksamheten och de anställda. Sekundärdata har inhämtats från tryckt litteratur och ett antal elektroniskt publicerade artiklar.Slutsats: Ambulanssjukvården har de senaste decennierna genomgått vissa förändringar. Verksamheten har privatiserats, blivit mer tekniskt avancerad och dessutom har Socialstyrelsen höjt kompetenskraven för de anställda. De ökade kompetenskraven har lett till en ökad fokusering på formell utbildning, och försök till att stärka yrkesidentiteten och strävan efter professionalisering..

Syftet med följande arbete är att belysa vad två specialpedagoger anser om sitt förhållningssätt rörande elever med diagnosen autism. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvägagångssätt, förhållningssätt samt vad de anser om att tillämpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade även två lärarkolleger till specialpedagogerna samt en representant från skolledningen för att undersöka vad de hade för kännedom om samt vad de ansåg om att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vårt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhållningssätt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund människosyn som bygger på en tro på det goda hos de människor vi möter är av största vikt.

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt.

Social work has gone from being a primarily philanthropic issue to becoming an academic discipline at university level. To ensure its legitimacy social work must be founded on, and developed through scientific research and documented experience. The purpose of this essay is to review the various arguments on social work in order to evaluate their impact on education, which in turn affects students. In addition, it will demonstrate how different forms of knowledge are valued depending on the contexts. As a means of reaching this objective, the following questions are addressed: ?What are the requirements and recommendations on how the education of social work should be structured, and why are these requirements and recommendations important??, ?How has the education of social work been influenced by the perception of valuable knowledge?? and ?How does the education of social work affect students?? The collected material consists of various arguments concerning the development of social work and the education of social work's formation.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområden samt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegången hölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utfört oetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollärare samt fyra specialpedagoger. Vi har även genomfört en kvantitativ studie i form av en enkät som har besvarats av förskollärare i Uppsala Kommun.Syftet med studien är att få en förståelse för hur förskollärare och specialpedagoger använder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill även få en ökad förståelse för hur samarbetet mellan professionsgränserna fungerar.Studiens resultat visar på att både förskollärare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Många förskollärare idag använder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instämmer med förskollärarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera och analysera specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om det pedagogiska mötets betydelse för lärande och utveckling, i relation till de elever som de möter i behov av stöd.Undersökningen bygger på 6 intervjuer, med 4 specialpedagoger och 2 speciallärare som arbetar med specialundervisning i två kommuner i mellersta Sverige. Resultatet visar en ganska lika uppfattning om vad informanterna i studien upplever och innefattar i ett pedagogiskt möte. De beskriver ett pedagogiskt möte som situationer och möten med elever i sin verksamhet som genererar lärande. I mötet med eleven har kommunikationen och samspelet en stor, och många gånger avgörande betydelse för hur en elevs lärande och utveckling blir, menar pedagogerna. Vidare visar resultatet att en god relation mellan pedagog och elev är grunden för att ett gott lärande ska utvecklas.

Syftet med arbetet är att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgångsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar på vad specialpedagogerna menar vara vägen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgångsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bättre situation. Med hjälp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbättrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger på goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en känsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv måste arbetet ske på olika nivåer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn på vad skolan står för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Titel Skräckvisioner och demokratiska kampanjideal ? professionalisering bland partierna i GöteborgFörfattare Sofia Johansson och Daniel SwedinKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborgs UniversitetTermin Vårterminen 2008Handledare Bengt JohanssonSidantal 49 + bilagaSyfte Syftet är att undersöka i vilken utsträckning partierna i Göteborg vidvalet 2006 bedrev kommunala valkampanjer som kan karaktäriseras som professionaliserade.Metod Kvalitativ metod. Informantintervjuer med partiföreträdare för de etablerade politiska partierna i Göteborg.Material 7 intervjuer med politiska företrädare:Gunnel Aho, moderaternaJöran Fagerlund, vänsterpartietFranziska Gustafsson, centerpartietMartin Hellström, kristdemokraternaStefan Landberg, folkpartietMax Reijer, miljöpartietClaes Wennberg, socialdemokraternaHuvudresultat Vi har funnit att partierna i Göteborg i viss mån kan anses somprofessionaliserade i sitt kampanjarbete. Vårt resultat visar att samtliga partier använde sig av professionaliseringstekniker, dock i olika grad och utsträckning. Huvudsakligen var partierna i Göteborg säljorienterade i kampanjarbetet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar för att stimulera högpresterande elever i matematik och hur de skulle kunna göra det på ett mer optimalt sätt. Vi har varit särskilt intresserade av att se vad specialpedagogerna har för roll i arbetet med de högpresterande eleverna. Att se hur den rådande synen på högpresterande elever ser ut på de skolor som varit aktuella i studien har också varit en del av syftet. Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger på tre olika skolor har ovanstående undersökts. Lärarnas och specialpedagogernas syn på de högpresterande eleverna är att de är i behov av stimulans och extra utmaningar för att de skall kunna utvecklas.