Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning.

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.

Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer.

The aim of this master thesis is to study how academic librarians can overcome the gap between themselves and the user. The gap, as we see it, is generated by the user's deeper knowledge surrounding her subject in comparison to the librarian. This knowledge gives the user possibilities to handle certain discourses attached to the subject and a knowledge how sub-subjects relate to each other within the main subject. At the same time the user is in need of help to find information within her subject, this need needs to be explained to the librarian as a search expert. The scope of this master thesis is to find how the librarian, tactically, can reach the users need despite lack of subject knowledge.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Uppsatsen handlar om matematiksvårigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med beräkningar i matematik. En del elever har svårt att behärska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara ärftliga. Både de lärare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svårigheter för matematiksvårighet eller dysmatematik.

En kvalitativ studie genomfördes med syfte att undersöka personalvetares upplevda yrkesidentitet och dess utveckling med ökande erfarenhet i rollen.Ansatsen är interpretativ och materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med personalvetare. Materialet transkriberades för att genom meningskoncentrering och tematisering kunna analyseras.Studien visar att yrkesrollen är tydlig men att den i låg grad internaliserats av intervjupersonerna. Två spänningsområden framträder; den beteendevetenskapliga kunskapen kontra arbetsrättens dominans och humanism som värdegrund i relation till förväntan att företräda arbetsgivarens nyttotänkande. Diskrepansen mellan förväntningar och verklighet försvårar socialisationen in i yrket och kräver en re-identifikation. Avsaknaden av verifikation från omgivningen visar på att professionen inte är institutionaliserad i samhället vilket ytterligare försvårar identifieringen med yrket.

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Syfte: Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn på och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstå specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgår ifrån Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och män utifrån två grundläggande principer: isärhållande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgår den också ifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet är synsättet på eleven.

The purpose of this thesis is to shed light on a present trend of professionalization in Swedish local environmental politics, which have recently seen a decline in active participation of the citizens in favor of an increased governmental regulation. With the aim to closer investigate this relatively new phenomenon, the paper is a qualitative single case-study of environmental policies in the Swedish municipality of Karlskrona. In this case, the municipality is obviously balancing between regarding the interests of the national level and the interests of its own citizens at the same time. This motivates the use of system-theory, and relates to the classical political paradox between participation and efficiency which is also a present theme in the paper.This text-analysis based on interviews with personnel and documents from the municipality shows a visible trend of professionalization in the local politics of the municipality of Karlskrona, from a large grade of participation and a strong bottom-up approach in the days of Agenda 21 to now being more strongly top-down defined by national environmental objectives and principally operated on a professional level..

ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

Arbetet syftar till att visa lärares och specialpedagogers syn på sitt pedagogiska arbete med elever som har fått diagnosen dyslexi. Undersökningen är utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur både ett lärarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att få en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fått en dyslexidiagnos. Resultatet visar på en tydlig skillnad mellan skolorna gällande deras hjälpinsatser för sina dyslexielever. Undersökningen visar även på skillnader mellan skolorna gällande syn på diagnos, antal elever med dyslexidiagnos samt utbildningsnivå hos berörd personal.