Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien Àr specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande ÄtgÀrd för barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förvÀntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna sjÀlva.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Ätta specialpedagoger/speciallÀrare arbetar med elever som inte nÄtt kunskapskravet att lÀsa med flyt i Är 3.Teori:Studien Àr inspirerad av en hermeneutisk ansats. Inom hermeneutiken handlar det om att tolka och förstÄ. Det Àr av vikt att medvetandegöra forskarens förförstÄelse vid tolkning av resultatet. För att fÄ en förstÄelse för helheten krÀvs en förstÄelse av delarna, som i sin tur krÀvs för en förstÄelse av helheten. Metod:Detta Àr en kvalitativ studie med intervjuer som redskap, som har gjorts pÄ Ätta specialpedagoger/speciallÀrare i tvÄ kommuner i södra Sverige.

Syfte: Att med denna studie undersöka specialpedagogers uppfattningar och resonemang om förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i specialpedagogisk praktik.Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det sociokulturella perspektivet. MÀnniskan föds som en kommunikativ varelse inriktad mot att samspela med andra. Kommunikativa processer blir i detta perspektiv centrala i lÀrande och utveckling (SÀljö, 2010). Salutogent förhÄllningssÀtt handlar om att se det friska och positiva hos mÀnniskan samt arbeta för att stÀrka det som Àr bra och fungerar (Lundgren & Persson 2003). För att förstÄ och klargöra den problematik som uppstÄr i mötet mellan mÀnniskors olika förutsÀttningar och de olika villkor som finns i utbildning och skola har specialpedagogiska perspektiv utvecklats (Ahlberg 2009) Vilket perspektiv man vÀljer som utgÄngspunkt för specialpedagogik blir avgörande för hur man arbetar med elever i behov av stöd.Metod: I denna kvalitativa studie utgör halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer grunden för den insamlade empirin.

Purpose: The purpose of the present study is to investigate whether and how nine teachers of special education for older students, primarily at Upper secondary school, consider the smartphone an appropriate pedagogical means of assistance to improve participation and to support students with special education needs within and outside the school environment. Theory: The theoretical framework for the study is the sociocultural perspective on learning. The sociocultural perspective is related to the relational perspective and sociocultural learning theory involves learning and participation in school. It views the human being as socially active within a certain historical and cultural context which actively influences the way we act, how we learn and develop through interaction with others in the social, everyday practice. The latter is of vital importance here.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger förstÄr och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsÀrskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur menar speciallÀrare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallÀrare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallÀrare/specialpedagoger vara svÄrigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallÀrare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förstÄelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi nÀrmat oss speciallÀrare och specialpedagogers vardag i grundsÀrskolan, fÄtt ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Bakgrund: Handledning Àr ett Àmne som ligger i tiden bÄde inom förskolans och inom skolans vÀrld. Centralt i vÄr studie Àr hur handledningen praktiskt bedrivs av specialpedagoger samt hur de talar om handledning som verktyg och om sin handledarroll. DÄ man som samtalsledare ocksÄ har en möjlighet att styra samtalet sÄg vi begrepp som ansvar, makt och pÄvekan som viktiga ord att föra fram i vÄr studie. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa hur de tillfrÄgade specialpedagogerna talar om handledningssamtalet och sin handledarroll, samt om begrepp som makt, pÄverkansmöjlighet och ansvar i ett specialpedagogiskt perspektiv. UtgÄngspunkten för studien Àr att synliggöra olika diskurser inom Àmnet och belysa det faktum att hur specialpedagogerna talar om handledning, ansvar, makt och pÄverkan ger olika konsekvenser för verksamheten och för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger tolkar den medicin-ska diagnosen sprÄkstörning utifrÄn ett logopedutlÄtande och hur detta tar sig uttryck i arbetet med lÀrare och elever.Teori: Denna kvalitativa studie Àr inspirerad av en hermeneutisk ansats. Hermeneutiken hand-lar om att tolka och förstÄ. Det finns flera sÀtt att förstÄ vÀrlden eller en viss företeelse pÄ. Inom hermeneutiken studeras tolkning av texter och ett huvudtema Àr att meningen hos en del enbart kan förstÄs om den sÀtts i samband med helheten.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem speciallÀrare/specialpedagoger i en mindre kommun i södra Sverige. FrÄgor stÀlldes utifrÄn ett logopedutlÄtande som erhÄllits av en logoped och samtliga intervjuer registrerades genom ljudupptagning via en diktafon.

Bauer, Martina & Zielniski, Jennie (2013) Specialpedagogers tankar om inkludering. (Special educators thoughts on inclusion). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Inkludering Àr ett begrepp som anvÀnds ofta i skolan. Eleverna i klassrummen har olika behov och mÄnga behöver extra stöd. Pedagogerna upplever att de inte har tid att individanpassa och ge eleverna det stöd de behöver samt resurser för att utföra det arbete som krÀvs av dem.

SyfteFör de flesta barn gÄr det lÀtt att utveckla skriftsprÄket och lÀsningen under det första skolÄren men för en del barn kan det vara svÄrt, och i vissa fall nÀstan omöjligt, att knÀcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade lÀs- och skrivsvÄrigheter under andra skolÄret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolÄret (HÀggström, 2003). Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med Àldre elever i grundskolan resonerar kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och följande frÄgor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptÀcka, förebygga och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag anvÀnt mig av perspektiv pÄ specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) nÀr jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

ProblemomrÄde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehÄller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekrÀfta, förstÄ och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrÄn barns perspektiv. Om man erkÀnner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgÄng för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmÀrksamma det barnen sjÀlva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten Àr att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet pÄ dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren. Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre. Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.