Vi ville med vår undersökning ta reda på om Specialpedagoger arbetar med motorisk träning med elever och om de anser att motorisk färdighet och inlärning har något samband. Vi ville också undersöka om de ser något positivt resultat efter motorisk träning. Ytterligare en frågeställning vi ville få svar på var om det skett en förändring i synsätt och attityd angående motorik och inlärning under de senaste 20 åren. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ enkät för att nå ut till så många Specialpedagoger som möjligt. De slutsatser vi dragit utifrån våra enkätsvar är att motorikens betydelse för inlärning diskuterades och arbetades mer med för 10 ? 20 år sedan. Det är 36 av 52 respondenter som anser att motorik och inlärning har ett samband.

I arbetet ges en beskrivning av skolledare, Specialpedagoger och pedagogers uppfattningar om specialpedagogens arbetsuppgifter utiftån utveckling, utredning, undervisning idag och i framtiden..

Följande studie har som syfte att undersöka vad Specialpedagoger anser är viktigt att tänka på i arbetet med de elever i förskola/skola som befinner sig i sociala och emotionella svårigheter. Vi avser även att undersöka vilken roll Specialpedagoger anser sig ha gentemot övriga pedagoger i detta arbete. Studien ger en översikt av tidigare forskning om bemötandets betydelse samt vikten av socialt samspel. Hur eleverna blir bemötta i förskola/skola kan vara avgörande för deras fortsatta utveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med Specialpedagoger sökte vi och fick svar på syftet samt våra frågeställningar: Vad anser Specialpedagoger är viktigt att tänka på i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter? Vilken roll anser Specialpedagoger sig ha i arbetet med dessa elever och hur anser de sig kunna stödja övriga pedagoger i detta arbete? Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla intervjuade Specialpedagoger anser att samarbetet med föräldrarna till är av stor vikt för att skapa gynnsamma förutsättningar för eleverna.

Syftet med följande studie är att undersöka hur Specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur Specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig Specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser Specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de Specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och Specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan Specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur Specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio Specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel.

Hur säger Specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar Specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att Specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre Specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på Specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att Specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån Specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av Specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med Specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av Specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i Specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan Specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Arbetet handlar om handledning och konsultation utifrån Specialpedagogers genomförande av samtal och intervjuer av Specialpedagoger. Den empiriska studien består av inspelningar av fem intervjuer med Specialpedagoger om handledning/konsultation och två samtal som leds av Specialpedagoger. Det övergripande syftet är att undersöka vilka diskurser som konstrueras i handledning/konsultation och i Specialpedagogers samtal om dessa fenomen. Begreppen handledning och konsultation diskuteras och en forskningsöversikt på området redovisas. Det empiriska materialet består av intervjuer och samtal mellan Specialpedagoger och pedagoger. Analysen som genomförts har inspirerats av diskursanalys.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av Specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för Specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem Specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för Specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares och Specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med åtgärdsprogram. Våra frågeställningar var: Vad anser lärare och Specialpedagoger om sina förutsättningar i arbetet med åtgärdsprogram? Anser lärare och Specialpedagoger att någonting behöver förändras, i så fall hur? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollärare och fyra Specialpedagoger på fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lärarna och Specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring åtgärdsprogram har ökat.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare ochSpecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hadevar: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lärare ? Specialpedagoger och Specialpedagoger ? lärare? Vem påskolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jagvalde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare ochSpecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mångaolika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förSpecialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare ochspecialpedagog.

Syftet med studien är att visa hur förskollärare och Specialpedagoger arbetar för att uppmärksamma gråzonsbarn i förskolans verksamhet. De frågeställningar som besvaras i studien är: Hur ser förskollärarens och specialpedagogens arbetsätt ut gällande barn i gråzonen? Hur samarbetar förskollärare och Specialpedagoger i förskolan kring gråzonsbarn? Hur påverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i gråzonen?Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem verksamma förskollärare och två verksamma Specialpedagoger från olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgår studien från teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollärare gärna samarbetar med Specialpedagoger.

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp Specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex Specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda Specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av Specialpedagoger som arbetar i skolan, Specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans Specialpedagoger och elevhälsans Specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslärare och Specialpedagoger har om stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi vill även undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. Utifrån intervjuer har vi fått insikt i vad yrkesgrupperna känner till angående hjälpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehåll vid stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter. En av slutsatserna vi har dragit är att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn är den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan Specialpedagoger och klasslärare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.