Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Syftet med vår undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende på ålder, intresse, förståelse samt pedagogens kunskap om elevernas förståelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade år 3, 6, 9 på grundskolan samt år 3 på gymnasieskolan. Enkäterna utformades med nivåanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik är svår. Däremot visste inte pedagogerna på gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svårt.

Syfte: Studien fokuserar på sambandet mellan de åtgärder som skrivs i elevernas åtgärds-program på skol- och gruppnivå samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag främjar en god lärmiljö.Frågor som förtydligar syftet är:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen när det gäller vikten av en bra lärmiljö?Hur används specialpedagogens stöd när åtgärdsprogram upprättas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av åtgärdsprogram att fokus mer hamnar på skol- gruppnivå än om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras åtgärder på skol- och gruppnivå som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet är studiens utgångspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet är studiet av hur människor lär och formas genom språk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) är de kommunikativa processerna förutsättningar för människans lärande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet är språkets användning beroende av den praktik den ingår i.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem.

Den svenska Försvarsmakten har under en smärtsam process genomgått en reform från det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur påverkat var och när uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte längre till att enbart försvara rikets gränser. Svenskatrupper finns idag på ett flertal platser världen men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstärkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 är lämpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlängningen ge ett underlag för en diskussion om det är rätt att systemet finns i insatsområdet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bästa förstås och bedöms i förhållande till uppgifter om föräldrars våldsutövande och våldsutsatthet av domstolar i LVU-mål respektive vårdnadsmål. I uppsatsen söktes svar på frågeställningar gällande hur domstolen beskrev och kontextualiserade våldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur föräldrars omsorgsförmåga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde på 8 LVU-domar och 10 vårdnadsdomar från åren 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hämtades från den barndomssociologiska forskningen, där barndom och ?vuxenhet? betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall där det förekom uppgifter om att barnet utsatts för våld från en förälder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i föräldraskapet, både i LVU-mål och vårdnadsmål.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stärka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedåtgående resultat. Examensarbetet ger förslag på uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmåga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, när skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgår från psykologen V. A.

Syftet är att undersöka hur två lärare på två olika skolor introducerar och arbetar med begreppen "lika med" och "inte lika med" i år 1 och vilka kunskaper och vilken förståelse elva elever har om begreppen. Vi använde en kvaliatativ undersökningsmetod bestående av intervjuer och en matematikdiagnos.Lärarnas undervisningsmetoder överensstämmer vid introduktionen av begreppet "lika med", men ingen av dem arbetar med begreppet "inte lika med". Den ena klassen består uteslutande av elever med svenska som förstaspråk medan den andra bara har en elev med svenska som förstaspråk. En skola arbetar mer med gruppövningar, problemlösningar, vardagsanknutna uppgifter och talar mer matematik medan den andra fokuserar mer på språket, använder Montessorimaterial och färdiga läromedel.Eleverna lyckas bättre med uppgifter där de kan använda sig av laborativt, konkret material eller där det finns både bild och symbolspråk i kombination, än med uppgifter som enbart innehåller abstrakt symbolspråk. De har inte arbetat med symbolen "inte lika med" men majoriteten löser ändå de uppgifter som innehåller symbolen.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll.

Arbetet handlar om hur man med hjälp av LabVIEW 8.0 kan lösa olika uppgifter. Uppgifterna löses med hjälp av ett DAQ-kort. DAQ-kortet gör det möjligt att mata in signaler, som sedan behandlas efter behov i programmet och därefter skickas ut genom DAQ- kortet till olika komponenter som man vill styra. DAQ-kortet klarar att behandla både analoga och digitala signaler. LabVIEW 8.0 och dess historia, DAQ-kortet samt de olika processerna/uppgifter beskrivs mer utförligt i arbetet..

Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer.

Problemområde: Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är även viktigt för samhället i stort. Dagens samhälle är komplext där det krävs förmåga att samspela och kommunicera med många olika sorters människor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett språk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med läroplanens (Lpfö 98/2010) skärpta målformulering och stora barngrupper känner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns språkutveckling genom sin påbyggnadsutbildning. Hur tillgänglig är specialpedagogen i det vardagliga, språkutvecklande arbetet? Syfte: Vårt syfte med studien är att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gällande förskolebarns språkutveckling kan se ut.

Vårt forskningssyfte är att undersöka ett antal modersmålslärares arbete ur olika perspektiv. Utifrån det empiriska material som vi med olika metoder samlat söker vi svar på följande frågeställningar: Vilka centrala uppgifter har modersmålslärare i svensk skola 2009 samt hur ser modersmålslärares arbetssituation ut? Vi har intervjuat modersmålslärare, skolledare och grundskollärare för att ta del av deras uppfattning. Vi har även ställt frågor till ett antal modersmålslärare via en enkät. Vi fann att bland de uppgifter modersmålslärare har framstår kulturförmedling som den tydligaste.

Syftet med arbetet är att beskriva komplexiteten i undervisningen av en kommuns grundskoleplacerade särskoleelever, gällande kvalitetsbegreppet utifrån några aktörers perspektiv. Arbetet ger först en översikt över styrdokument som reglerar kvalitetsarbetet och olika infallsvinklar på begrepp inom kvalitetsområdet. Vidare tas i litteraturgenomgången upp inkluderingsfrågan genom olika forskares infallsvinklar på en skola för alla, särskolan, integreringsproblematiken och något om kvalitetsfaktorer i inkluderade miljöer. Specialpedagogens roll och några aktörers perspektiv får också sin belysning. Med hjälp av dokumentforskning och intervjuer med fem specialpedagoger och två särskolerektorer i den individintegrerade verksamheten i en kommun ville jag ha svar på mina problemformu-leringsfrågor. Sammanfattningsvis pekar resultatet i undersökt kommun på att det har skett en stor kvalitetsutveckling av den individintegrerade verksamheten de senaste åren.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebär att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper på förskolan. Samt att ta reda på vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas där. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet på förskolan ska fungera undersöks i studien. För att få svar på frågeställningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger på individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie.Mitt resultat visar på de olika behov som förskollärarna ansåg att det fanns på förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa.