Läsåret 2000/01 startade, på uppdrag av regeringen, en femårig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. Här har fyra berörda musiklärare fått komma till tals om hur försöket påverkat dem och deras undervisning..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken syn pedagogerna har på bilderböckers betydelse för barns muntliga språkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna på förskolan anser att de genom bilderböcker främjar barns språkutveckling och hur de i så fall går tillväga. Vi vill även undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssätt stämmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkäter som lämnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i åldern tre till fem år. Undersökningen visade att bilderböcker används på samtliga avdelningar.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län.

Abstract Bauer, Petra, Johansson, Petra (2012). Handlingsplan som pedagogiskt verktyg i förskolan ? ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Actionplan as a pedagogical tool in pre-school - from a special education perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Bakgrund Kravet på dokumentation i förskolan synliggörs i Lpfö- 98, rev.

Den här uppsatsen handlar om skapandet av animerad 3D-film från idé till färdigt resultat. Även att på uppdrag av en extern beställare av filmen försöka tillgodose dennes önskemål och krav på bästa sätt. Med hjälp av en litteraturstudie och egna kunskaper diskuteras och beskrivs process och genomförande av animering och karaktärsdesign för att slutligen få fram en animerad film som är utformad enligt beställarens önskan..

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på naturvetenskap, om deras arbetssätt kring naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.    Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.   Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan. .

Måltidssituationen för äldre i ordinärt boende visar på en beroendeställning mellan äldre och hemtjänstpersonal. Helhetssynen brister då måltidens sociala, emotionella och kulturella aspekter förbises, med en utbredd aptitlöshet och riskerad malnutrition som följd. Hemtjänst-personals komplexa uppdrag påverkas av både intern och extern problematik, där enhetschefer förordar lämplighet före formell utbildning, i en organisation med invecklade styrsystem och bristande resurser. Studiens syfte var att beskriva och analysera hemtjänstpersonals uppfatt-ningar av äldres måltidssituation i ordinärt boende. I studien användes en fenomenografisk tolkningsmetod av kvalitativa intervjuer, där 12 hemtjänstpersonal från en svensk kommun med varierande anställningsform, utbildning och erfarenhet, reflekterade över det egna upp-draget och mötet i äldres måltidssituation, både idag och framgent.

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flerspråkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie på två olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansåg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhållningssätt kunde främja men också hämma barns utveckling och lärande. Resultatet visade även att förskolans miljö och sättet pedagogerna organiserade verksamheten på, kunde främja ett interkulturellt lärande, i vilket barns kulturella bakgrund och språk sågs som resurser och kunde tas till vara på i lärandet.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av det anrika svenska företaget Primus. Primus är ett internationellt välkänt varumärke med gott rykte som tillverkare av kvalitetsprodukter. Företaget är lönsamt, men ägarna anser att omsättningen är lägre än den rimligen har potential att vara med ett så välsett varumärke. Huvudanledningen till den låga omsättningen är att de produktsegment där Primus har stor marknadsandel vänder sig till mycket smala målgrupper. Därför fick jag i uppdrag att utreda vilken sorts produkt Primus borde utöka sitt sortiment med och utveckla denna konceptprodukt med sikte på en produkt möjlig att sätta i produktion.

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som används för att analysera resultaten från en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans uppdrag vad gäller litteracitet i förhållande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftspråk och hur man verkställer detta. Utifrån frågeställningar kring hur läroplanens uppdrag kring skriftspråkande tolkas och verkställs bland de äldre barnen i förskolan analyseras vilket förhållningssätt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frågeställning rör hur förskollärarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning beträffande skriftspråk. Förskollärare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.

Uppsatsen är baserad på ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyråernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag är det viktigt att bestämma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig åt och påverkar i sin tur företagets omvärld och nätverk på olika sätt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyråer och om de på något sätt underlättar företagens drift och finansiering..

I intend to examine how teachers interpret the purpose of preschools and the national curriculum and how they handle any problems rising due to the fact that the curriculum is just an instructional document and freely interpreted. Personnel working within the school system have different opinions on how to maintain a functional educational activity. How do they interpret the national curriculum and why? Are there any similarities or differences between different teacher?s views and is it possible to approach this in a constructive way? Is it really possible that personnel working at Swedish preschools are unaware of their purpose or is there another explanation?In this study I have worked according to the qualitative method and have been conducting interviews with the possibility to open follow-up questions with room for interpretation. A total of six people on four different preschools have been interviewed and their answers have been analyzed as a whole.The result from these six interviews shows that there are both differences and similarities in their interpretations of the purpose of the Swedish preschool.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i så fall ingå som en del i ett regerings uppdrag om det är möjligt att sätta upp ett nationellt miljömål mot ökat effektivt användande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik på KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka områden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mängd statistik som tillhandahölls från Naturvårdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.