Idag saknar 18% av de som arbetar inom svenska skolan som lärare lärarexamen. Som studerande på lärarutbildningen tyckte jag därför att det kunde var intressant att undersöka om det anses viktigt att lärare har lärarexamen. För att få en bred bild av detta område har jag läst massor av tidningsartiklar i olika tidningar, dessa artiklar har handlat om behöriga och obehöriga lärare. Utöver artiklarna har jag läst tidigare forskning inom området, och det fanns olika åsikter om det var viktigt eller ej att lärare hade lärarexamen, i både tidningsartiklarna och i tidigare forskning. Jag intevjuade 8 st lärare med lärarexamen för att komplettera debatten om behöriga och obehöriga med dessa åsikter, och resultatet jag kom fram till var att det trots allt av olika anledningar ansågs vara viktigt att lärare har lärarexamen.

Syftet med denna studie var att få en bild av den äldres inflytande över sin tillvaro.Socialtjänstlagen anger att verksamheten och insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkten för socialtjänsten ska vara rätten för den enskilde att själv få bestämma över sin situation. Social omsorg berör möte och samspel mellan människor som för den enskilde får stor betydelse. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats som genomfördes med intervjuer.Studien omfattade sju personer och frågeområden berörde: äldres önskemål i det dagliga livet, ändringar av inplanerade insatser samt den äldres egen påverkan på utformningen av stödet. Med begreppet självbestämmande ansåg många att det innebar att själv få bestämma över sin tillvaro.

Antalet våldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man påvisa att brotten blivit grövre. Däremot pekar den mediala bilden på att brottsligheten de senaste tio åren präglats av idel vansinnesdåd med psykotiska gärningsmän. Till följd av detta har opinionsläget avseende straff och vård förskjutits till att alltmer omfamna vedergällningsteorier och prioritera samhällsskyddande insatser. Fängelsestraffen blir allt längre och risken att dömas till fängelse har mer än tredubblats jämfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hårdare straff är verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.När domstolarna konfronteras med misstänkt psykiskt störda lagöverträdare ställs de inför en ytterst komplex situation.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att få reda på hur lärare och speciallärare samarbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4, i och utanför klassrummet. I klassrummet med läraren och utanför klassrummet med specialläraren. Vilka hjälpmedel som fanns tillgängliga och vilka metoder de använde. Detta är en kvalitativ studie med intervjuer av två lärare, en speciallärare samt tre elever och observationer i klassrummet. Flera läs- och skrivinlärningsmodeller presenteras samt språkets betydelse lyfts fram.

Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning, både i Sverige och i världen. Kraven ökar på både kvalitet, säkerhet och effektivitet. Informatik är ett värdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgängliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den här systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvårdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hälso- och sjukvårds perspektiv.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors lärare och elevhälsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad måluppfyllelse. 1. Hur resonerar lärare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhälsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lärare och elevhälsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund används det sociokulturella perspektivet på lärande. Det innebär att lärande sker med utgångspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs även specialpedagogik och dess olika perspektiv.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi är intresserade av är de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebära. Frågeställningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende på (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehåll samt på (3) insatsens betydelse. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien.

Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva..

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande. För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare ochspecialpedagoger arbetar med dyslexi. De forskningsfrågor som jag hadevar: Hur hanterar lärare barn med dyslexi? Hur fungerar samarbetetmellan lärare ? specialpedagoger och specialpedagoger ? lärare? Vem påskolan bestämmer vilka barn det är som ska gå till specialpedagog? Jagvalde att använda mig av semistrukturerade intervjuer med lärare ochspecialpedagoger som metod. Resultatet visade att mina respondentervar väl medvetna om problematiken med dyslexi och de hade mångaolika hjälpmedel åt de barn som hade dyslexi. Samarbetet upplevdesfungera bra och det enda som var negativt var att det fanns för lite tid förspecialpedagogerna, istället fick prioriteringar göras, på gott och ont.Svaren varierade vad gäller bestämmandet av stöd hos specialpedagog,dock menade de flesta att det skedde i diskussion mellan lärare ochspecialpedagog.