Syftet med min studie är att undersöka läsförståelsens utrymme i lärarens/ Specialpedagogens läsundervisning. Läsförståelse är en del i elevens läs- och skrivutveckling och är även en möjlighet för eleven att påverka sitt lärande både i och utanför skolan. Metoden som har använts är kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lärare och två Specialpedagoger på två F ? 6 skolor och en Specialpedagog på en 7 ? 9 skola. Skolorna är belägna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av läsförståelse har också bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för läsförståelseundervisning är stort i läsundervisningen, men Specialpedagogens/lärarens kompetens i läs- och skrivutveckling inverkar på hur väl detta utrymme tas till vara.  .

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på förskollärarnas syn på behov, användning och relevans av Specialpedagogiska kunskaper och Specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lärare tar tillvara på Specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det Specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollärarna på behovet av Specialpedagogisk kunskap i förskolan?? På vilket sätt anser förskollärarna att den Specialpedagogiska kunskapen tas tillvara på i förskolan?? Hur hanterar förskollärarna svårigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrån ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gällande studien, pedagogerna, Specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrån ett öppet system.

Denna undersökning syftar till att skapa större förståelse för hur specialläraren och Specialpedagogen önskar samverka med svenskläraren i arbetet med att optimera läsutvecklingen hos elever i lässvårigheter. Ämnet avgränsades till elever på högstadienivå, och vald metod för uppsatsen var den kvalitativa forskningsintervjun. Två informanter, en speciallärare och en Specialpedagog, ingick i undersökningen. Undersökningen utgick från det sociokulturella och det relationella perspektivet. Resultatet visade att speciallärarens och Specialpedagogens uppfattningar om hur man bör samverka med svenskläraren härstammar från två skilda pedagogiska perspektiv..

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ?invandrartät förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebär den i praktiken?För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en Specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp.

Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en Specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande.Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för barnens tidiga läs- och skrivlärande.Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos barnen och att barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket..

ABSTRACT Klang, Malin (2015). Pedagogisk miljö i förskolan ur ett Specialpedagogiskt perspektiv (Learning environment in preschool from a special educational perspective). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola. Bakgrund Förskolan har som uppdrag att erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till lek och aktivitet. Verksamheten ska anpassas till alla barn och de barn som behöver mer stöd och stimulans ska få detta. Min erfarenhet av förskolan är att pedagogerna i allmänhet är duktiga på att fånga upp barn som skapar oro.

Abstract Arbetets art: Specialpedagogexamen 90 hp Sidantal: 40 sidor Författare: Hansson, Catarina & Ekberg, Camilla Datum: 2011-05-25 Examinator: Lotta Anderson Handledare: Lisbeth Ohlsson Sammanfattning: Undersökningen baseras på vårt gemensamma intresse för hur Specialpedagogprogrammet stämmer överens med Specialpedagogers uppdrag ute i verksamheterna. Undersökningen innehåller svar från intervjuade Specialpedagoger kring hur de upplever sitt uppdrag. Vi har i vårt arbete lagt fokus på Specialpedagogprogrammets syfte jämfört med Specialpedagogers uppdrag ute på skolorna. Vi har även undersökt hur Specialpedagoger upplever rektorers syn på Specialpedagoguppdrgaet samt Specialpedagogers egen uppfattning om deras uppdrag. Syfte: Syftet med vår undersökning är att försöka få en uppfattning över hur Specialpedagogprogrammet stämmer överens med de uppdrag Specialpedagoger utför i verksamheterna. Vi vill få en uppfattning om hur det Specialpedagogiska uppdraget kan se så olika ut.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). Lärares uppfattningar om Specialpedagogens arbete (Teachers´ Comprehensions of the Special Education Teacher´s Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte är att klarlägga lärares uppfattningar om Specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frågeställning: Hur skall Specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lärare har intervjuats; samtliga lärare arbetar på F-6 skolor. Jag har använt mig av ostrukturerade intervjuer med en låg grad av standardisering.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, Specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,Specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

I denna studie undersöktes hur Specialpedagogens roll som utvecklingsledare kunde användas för att vidareutveckla pedagoger i förskolan rörande språket inom matematiken med leken som metod. Vår metod för studiens genomförande var halvstrukturerade intervjuer. Vi genomförde tio intervjuer med Specialpedagoger där sju arbetade i resursteam och tre arbetade direkt i förskolans miljö. Utav den information vi fick ta del av visades bilden av Specialpedagoger som innehar många kunskaper för att vidareutveckla det matematiska språket i förskolan med fokus på lek. Vårt resultat visade på varierande förutsättningar i arbetet med att stödja pedagogerna i att nå ett mer medvetet förhållningssätt beroende på Specialpedagogers uppdrag från sin arbetsledare och på den aktuella situationen i respektive verksamhet..

Arbetets syfte är att utreda de hjälpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvårigheter. Den metod som används för att uppfylla syftet är kvalitativa intervjuer på tre skolor med en Specialpedagog, en rektor och en matematiklärare på vardera skola. Resultatet baseras dock på åtta intervjuer på grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att på de skolor där pedagoger har ett gemensamt synsätt på Specialpedagogik utformas hjälpinsatser för elever i specifika matematiksvårigheter. Där det råder motsättningar mellan pedagogers syn på Specialpedagogik utformas inte relevanta åtgärder för elever i specifika matematiksvårigheter.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen Specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Vår uppsats ger inblick i hur några förskollärare, lärare och en Specialpedagog beskriver sitt medvetna arbete för att främja elevers språkliga medvetenhet, och hur barn agerar/reagerar vid ett pedagogiskt strukturerat arbete med rim, ramsor och andra språklekar. Vi har besökt två skolor, en mångkulturell och en icke mångkulturell skola. I undersökningen har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet stöds av intervjuer och observationer, tillsammans med aktuell forskning. Resultatet av undersökningarna visar att de intervjuade pedagogerna beskrev att de arbetade medvetet för att främja den språkliga medvetenheten med hjälp av rim, ramsor och andra språklekar.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andraspråkselever och vuxna analfabeter som är sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte också vilka svårigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med Specialpedagog. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. Två var sfi - lärare, en arbetade i förberedelseklass (år 6-9) och en intervju skedde med en lärare i svenska som andraspråk och en speciallärare (år 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.