Specialarbete, SSA136, 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child.  The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the studentsŽ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didnŽt affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school.Even though our results showed that the school didnŽt use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues..

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete i flersprÄkiga klassrum. Vi tittade inte pÄ utförande utan pÄ lÀrares uppfattning om arbete kring flersprÄkighet. VÄra frÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var hur lÀrare uppfattar att de anpassar sin undervisning i flersprÄkiga klassrum, vilka metoder lÀrare anvÀnder för att ta tillvara pÄ flersprÄkigheten i undervisningen och Àven vilka faktorer lÀrare anser att de bör ta hÀnsyn till i flersprÄkiga klassrum.Som metod anvÀnde vi oss av intervju i form av respondentkaraktÀr och valde att intervjua nio lÀrare. Dessa lÀrare Àr yrkesverksamma i olika skolor som Àr belÀgna i en mellanstor kommun i östra Svealand. Vi har varit ute i fem olika skolor dÀr vi har intervjuat en till tvÄ lÀrare frÄn varje skola.

Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lÀrande och utveckling. Detta uppdrag pÄverkar och pÄverkas av den relationella och komplexa vÀrld som skolan Àr, dÀr lÀrare befinner sig i ett fÀlt av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med sÀrskilt fokus pÄ utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frÄgor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar pÄ ett mÄngfacetterat uppdrag, dÀr specialpedagogens expertroll bygger pÄ sÀrskild kunskap, men dÀr hennes förmÄga att stödja lÀrare till ökade prestationer, Àr beroende av nÀra relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Denna studie Àr baserad pÄ Danermarks (2000) definition av samverkan. Studien fokuserar pÄ hur samverkan sker mellan Àmnes- och speciallÀrare i matematik samt specialpedagoger i kurs 1a och 1b i matematik pÄ gymnasiet. Syftet var att ta reda pÄ huruvida samverkan sker, vad informanterna gör nÀr de samverkar, vilka de samverkar om samt varför de samverkar. Intervjuer genomfördes med tre ÀmneslÀrare, tvÄ speciallÀrare och en specialpedagog pÄ tre olika gymnasieskolor. Resultaten visar pÄ organisatorisk samverkan i form av snabba möten i korridoren men Àven bokade möten och pekar pÄ skillnader i specialpedaogens och speciallÀrarnas sÀtt att utforma stödet till eleverna.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.

Sammanfattning Specialpedagogstudenterna jag varit i kontakt med under min pÄbyggnadsutbildning har vÀldigt olika uppfattning om, och förutsÀttningar för, sin kommande yrkesroll och dÀrigenom olika grund till sin yrkesidentitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever socialisationsprocessen in i sin yrkesroll som specialpedagog samt belysa de faktorer som utvecklar, respektive hindrar, att en yrkesidentitet skapas. Jag har förankrat min studie teoretiskt i Erving Goffmans dramaturgi, Berger och Luckmanns kunskapssociologi samt ytterligare forskning och artiklar kring socialisationsprocesser, yrkesidentitet och yrkesroll. Jag har valt en narrativ ansats vilket innebÀr att jag gjort fyra djupgÄende intervjuer ur en begrÀnsad period av specialpedagogernas liv. Det var specialpedagogernas upplevelser av den första tiden som yrkesverksamma specialpedagoger som jag varit intresserad av.

Genom metoden livsberÀttelse fÄr vi hÀr ta del av specialpedagogen Evas berÀttelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans vÀrld i 45 Är och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mÄl Àr att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under Ärtionden. Inriktningen pÄ intervjuerna Àr berÀttelser om Evas arbete med barn och deras tal, sprÄk och kommunikation. Uppsatsen tar upp sprÄkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlÀgga förskolebarns sprÄkutveckling.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger pÄ en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berÀttelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.VÄrt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebÀra för specialpedagogen.Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning Àr att i nÄgon form utveckla yrkesmÀssig kompetens. DÄ begreppet handledning Àr nÀrbeslÀktat med andra begrepp sÄsom konsultation och rÄdgivning blir det svÄrdefinierbart. För att kunna sÀrskilja innebörden av de olika begreppen krÀvs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, hÀr- och- nu- tÀnkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med vÄrt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus pÄ integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kÀnnedom om vilka inlÀrningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under vÄra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av tvÄ pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade Àmnena svenska och matematik i undervisningen.

Syftet med följande arbete Àr att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya speciallÀraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik. I vÄr undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjÀlp av kvalitativ intervjuteknik var vÄr mÄlsÀttning att fÄ fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer kÀnner till den nya speciallÀraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angÄende specialpedagogens yrkesroll nu nÀr den nya speciallÀraren trÀder in pÄ scenen? Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete Àr undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrÄgor, utvecklingsfrÄgor eller handledande uppgifter i nÄgon större omfattning.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt sprÄkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville Àven ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att fÄ frÄn specialpedagog i förebyggande syfte gÀllande det sprÄkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma pÄ olika förskolor med barn i Äldrarna 1-5 Är. Resultatet av vÄr studie visade att sprÄkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna sÄg sitt eget förhÄllningssÀtt och barnens trygghet som viktigt i det sprÄkstimulerande arbetet. Pedagogerna anvÀnde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mÄn efter barnens nivÄ.

I det hÀr arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan anvÀnda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin Àr inhÀmtad pÄ en skola i Burlövs kommun och pÄ en skola i Fosie rektorsomrÄde. Vi har intervjuat nio elever mellan Ärskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt tvÄ ateljeristor. Vi har Àven intervjuat utstÀllningsscenografen pÄ Malmöhus slott angÄende ett projekt dÀr man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever frÄn Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tÀnker kring rum avsett för lÀrande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhÄllande till sina klassrum.