Syftet med uppsatsen var frĂ€mst att beskriva gĂ€llande rĂ€tt i frĂ„ga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens omrĂ„desbestĂ€mmelser och skogsvĂ„rdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rĂ€ttslĂ€get för skog ovan fjĂ€llnĂ€ra grĂ€nsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvĂ„rdslagen (SVL) som avser tillstĂ„ndskrav pĂ„ avverkning samt hĂ€nsyn till natur- och kulturmiljövĂ„rdens intressen. Detta var sĂ€rskilt intressant dĂ„ den rĂ„dande uppfattningen varit att fjĂ€llnĂ€ra skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde Ă€ven att analysera ett beslut om avverkningstillstĂ„nd för tvĂ„ omrĂ„den med fjĂ€llnĂ€ra skog med höga naturvĂ€rden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rĂ€ttslĂ€get. Uppsatsen Ă€r en juridisk analys och ett antal grundlĂ€ggande problem upptĂ€cktes under arbetets gĂ„ng, bl.a.

Bakgrund: Flera avhandlingar pekar pÄ att specialpedagoger lÀmnats helt utan stöd frÄn skolledningen i arbetet med att implementera den nya yrkesprofessionen (Malmgren Hansen, 2002). BÄde bristande kunskap men Àven ointresse hos rektor om specialpedagogens profession ses som bidragande orsaker till yrkesfunktionens svaga genomslag. Befattningshavare pÄ styrnivÄ utövar, enligt Ekström (2004), en ?icke-styrning? av det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. Denna ?icke styrning? Àr, enligt Ekström, ocksÄ en form av styrning, inte minst för att det legitimerar de skeenden som pÄgÄr.

Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 3 resonerar om och arbetar med skönlitteratur i undervisningen. För att fÄ svar pÄ detta har vi valt att bÄde genomföra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med fyra verksamma svensklÀrare. Detta val grundar sig pÄ att vi ville ha en djupare och tydligare förstÄelse av lÀrares arbete med skönlitteratur i undervisningen. Intervjuerna hade en semistrukturerad form med öppna frÄgor som bidrog till ett samtal dÀr lÀrarna hade möjligheter att utveckla sina tankar och erfarenheter. Vi anser att intervjuerna gav oss grundlÀggande kunskaper om lÀrarnas resonemang om den skönlitterÀra undervisningen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur tvÄ olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat tvÄ rektorer samt tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ olika skolor i norra Stockholm och stÀllt frÄgor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgÄngspunkter vi har anvÀnt oss av Àr delaktighet ur ett socialt perspektiv dÀr vi diskuterar hur den sociala gemenskapen pÄverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven pÄverkas av att flyttas mellan stora och smÄ grupper och vilka metoder skolorna vÀljer att anvÀnda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har Àven utgÄtt frÄn delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv dÀr vi resonerar kring hur eleven ska fÄ göra sig hörd, att de mÄste ta egna initiativ och vÄga ta för sig i undervisningen för att kunna kÀnna en delaktighet. Att vÄga ta för sig krÀver ocksÄ en del av skolan och dess organisation, som lÀrare mÄste man försöka skapa en trygg och sÀker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i.

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra tvÄ lÀromedel i svenska för Ärskurs ett i grundskolan, ett frÄn 1948 och ett frÄn 1995 ur ett genusperspektiv och undersöka huruvida jÀmstÀlldheten fÄtt ett större genomslag i den modernare lÀroboken. En innehÄllsanalytisk metod anvÀnds och resultatet visar att trots att bÄda böckerna lever upp till jÀmstÀlldhetskravet 40-60 nÀr det gÀller representation av mÀn och kvinnor i böckerna kan ingen av dem sÀgas vara jÀmlik..

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den hÀr studien Àr att beskriva hur nÄgra specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömÀssiga förutsÀttningar för inlÀrning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur sÀger specialpedagogerna att skolan skapar förutsÀttningar och ÄtgÀrder för lÀrande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framtrÀder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger pÄ den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr resultaten grundar sig i intervjuer frÄn en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsÀrskolan, 7 specialpedagoger frÄn grundsÀrskolan och en rektor frÄn en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrÄn sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som Àr kÀrnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhÀlsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram Àr inspirerad av fenomenografin och kopplas ocksÄ samman med teorier kring professioner. Metod: För den hÀr studien har en kvalitativ inriktning valts dÀr halvstrukturerade intervjuer med öppna frÄgor har anvÀnts. Urvalsgruppen Àr tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhÀlsan i samma stad som Àr specialpedagogernas che-fer.

Undersökningen redogör för hur fem pedagoger och en specialpedagog i förskolan resonerar kring utagerande barns svÄrigheter och behov. Den belyser Àven hur pedagogerna arbetar för att stödja utagerande barn. Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ förskolor, i tvÄ olika kommuner genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn den litteratur jag tagit del av Àr tidiga insatser mycket vikigtiga eftersom barnen riskerar att hamna i ytterligare svÄrigheter nÀr de blir Àldre. I skolan kan det röra sig om skolk och svÄrigheter med kompisrelationer men Àven risk för att hamna i kriminalitet och drog- och alkoholproblem.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur nÄgra specialpedagoger och lÀrare med inriktning mot fritidshem samarbetar i strÀvan att skapa goda förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd, bÄde vad gÀller den sociala och emotionella utvecklingen samt möjligheten till att uppnÄ kunskapsmÄlen. Studien genomfördes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor dÀr fritidshem fanns. Studien utgÄr i frÄn de tre perspektiven; sociokulturellt, relationellt samt multimodalt. Slutsatsen av den hÀr studien Àr att specialpedagoger och lÀrare med inriktning fritidshem samarbetar för att skapa ett lÀrande hela dagen, med olika strategier för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd. För att skapa ett lÀrande hela dagen för dessa elever, framkom det att skolledningens instÀllning samt handledning var omrÄden som hade stor pÄverkan. Vad gÀller skolledningens instÀllning var synen pÄ fritidspedagogik samt hur resursfördelningen skedde viktiga faktorer. Det var viktigt att planering skedde tillsammas dÀr gemensamma mÄl och strategier utformades för att kunna stötta elever i behov av sÀrskilt stöd, utifrÄn skolledningens uppsatta mÄl. Handledning hade en stor pÄverkan nÀr det handlade om att kunna stötta elever i att uppnÄ kunskapsmÄlen.

VÄr undersökning syftar till att undersöka hur man kan se uttryck av vÀrdegrunden i den svenska kursplanen i Historia i Lgr11 (LÀroplanen för grundskolan 2011) och hur man kan tyda den israeliska kursplanen i Historia angÄende vÀrdegrunden. Detta för att visa pÄ att elever kan komma frÄn olika kulturer och ha olika erfarenheter av en vÀrdegrund. Genom att en lÀrare kan identifiera likheter och olikheter i erfarenheterna kan denne nÀrma sig ett samtal angÄende vÀrdegrunden i ett mÄngkulturellt klassrum pÄ rÀtt nivÄ och med rÀtt fokus..

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhÀlsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet inom elevhÀlsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.DÄ elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha Àr intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhÀlsan frÀmst vara förebyggande och hÀlsofrÀmjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det Àr sÄledes en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhÀlsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande.Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Vilka faktorer styr elevhÀlsans förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete?2.

Yttre och inre faktorers pÄverkan pÄ sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort. Bakgrund: AbortfrÄgan Àr kontroversiell ur en internationell aspekt. Kvinnors rÀtt till sin sexuella hÀlsa begrÀnsas nÀr de nekas vÄrd vid abort. VÄrdpersonalen bör frÀmja kvinnors rÀtt till sexuell och reproduktiv hÀlsa. Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors och annan vÄrdpersonals attityder om inducerad abort.