Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som är en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmärgen och hjärnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer användes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns språkutveckling 0-6 år, språklig medvetenhet, kommande läs- och skrivutveckling, språkbefrämjande metoder samt synen på specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjälp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleålder. Då barns språkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstämmighet mellan tidigare forskning och våra resultat vad det gäller den språkliga medvetenhetens betydelse för en god läs- och skrivutveckling. Dock råder oenighet om vad språklig medvetenhet är.

Hjärtinfarkt är ett sjukdom som påverkar hela familjesituationen. Närstående till personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rädsla och osäkerhet än personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrån innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Dagens patient står idag inför svåra val av behandlingar och vård. Det är därför viktigt att patienten ges möjlighet att hantera det dagliga livets krav och att sjuksköterskan stödjer och stärker patientens kontroll över sjukdom och behandling. Patientundervisning är av central betydelse och bör integreras i den dagliga omvårdnaden av patienten och dennes anhöriga. Föreliggande studie syftar därför till att studera de faktorer som påverkar sjuksköterskans roll i patientundervisningen och hur Internet kan integreras i undervisningen. Teoretisk ram för arbetet är Hildegard Peplaus terapeutiska interpersonella process.

Mitt syfte har varit att försöka ta reda på hur pedagoger ser på och resonerar kring faktaböcker utifrån ett språk- och läsfrämjande perspektiv. Ett antagande är att faktaböcker har en given plats i förskolans läskultur. Mina frågeställningar har varit: Hur ser pedagoger på faktaboken som verktyg för språk- och läsutveckling? Hur resonerar pedagogerna kring sitt sätt att arbeta med och högläsa faktaböcker? Hur förhåller sig pedagogerna till faktaboken som ett verktyg för att främja språk- och läsutveckling i jämförelse med skönlitteratur? Kan pedagogernas olika sätt att se på faktaboken relateras till en utvecklingspsykologisk respektive relationell lärandesyn?Mitt resultat visar att flera aspekter spelar roll för hur pedagogerna förhåller sig till faktaböcker i sin praktik. Gemensamt för pedagogerna är att de inte medvetet inkluderar faktaböcker i sitt arbete med att främja språk- och läsutveckling.

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan.

Vi blev inspirerade av barnlitteraturens roll i skolan efter att ha tagit del av svenska regeringens undersökning Läsandets kultur (SOU 2012:65). Den tar upp den negativa utvecklingen av läsförståelse, läsning och intresse för litteratur bland barn och unga. Studiens syfte var att få fördjupad kunskap om lärares förhållningssätt till barnlitteraturens roll i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt var ett kulturellt förhållningsätt till lärande där dialog och samspel har stor betydelse. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer, då vi ville få en djupare förståelse för lärares förhållningssätt och attityder till barnlitteraturen i undervisningen.

Syfte: Syftet med arbetet är är att beskriva neutralitetens roll vid facilitering avdialogprocesser. Detta görs genom intervjuer med fem processledare med lång erfarenhet avden faciliterande rollen. Deras uppfattningar och synsätt kring neutralitet kommer sen attställas mot befintlig teori för att på så vis bättre förstå betydelse av facilitatorns neutrala rollvid dialogprocesser.Tidigare forskning/teori: En genomgång av befintlig litteratur och teori presenteras förområdet facilitering men även från området medling där neutralitetsbegreppet har en mycketcentral roll. Även forskning hämtad från medlingsfältet presenteras som ett komplement dådet saknas inom området för facilitering. Den tämligen omfattande teorigenomgången avserlägga en god grund varpå en djupare förståelse och teoribildningen kan ske utifrånrespondenternas egna berättelser.Metod: Intervju används som kvalitativ metod och följer ett semi-strukturerat upplägg.Utifrån en intervjuguide görs 4 intervjuer på plats och en över skype.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vilken funktion handläggaren får i klientens liv underutredningsarbetet. Vi vill veta hur relationen ser ut, vilka förväntningar som finns hos de bådaparterna och hur organisationen ser på handläggarens roll i utredningsarbetet.Våra frågeställningar är:-Vilka förväntningar finns det på funktionen och relationen i utredningsarbetet, från klienterna,handläggarna och arbetsledarna?-Vilken funktion och relation upplever klienterna att handläggarna har i deras liv och vilkaprocesser startas hos dem under utredningsarbetet?-Vilken funktion och relation upplever handläggarna att de har i klientens liv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har utfört sju kvalitativa intervjuer; tvåklientintervjuer, tre handläggarintervjuer och två arbetsledarintervjuer. Vårt resultat är följande:Det finns en tudelning i uppfattningen om vilken funktion handläggaren skall ha i klientens livunder utredningsarbetet. Organisationens riktlinjer menar att handläggaren skall vara enbartutredare och vara utbytbar, medan handläggare och klienter menar att relationen är viktig för att enutredning skall kunna äga rum.

Rökning är den vanligaste yttre orsaken till hjärt- kärlsjukdom och förtidig död. Trots att befolkningen är medveten om konsekvenserna av rökning fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem för samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta mer preventivt. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska vilka åtgärder sjuksköterskan kunde tillhandahålla för att stödja patienter med hjärt- kärlsjukdom i rökavvänjningsprocessen. Metoden var en litteraturstudie, som grundar sig på Goodmans sju steg.

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism.