Uppsatsen jämför bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället..

Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns livsstil, och hur de hanterar barnens vikt. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp habitus och det sociala rummet. Frågeställningar som denna studie grundar sig på är följande:Hur hanterar föräldrarna sitt barns livsstil?Hur ser föräldrarna på sitt barns vikt?Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barn?Hur upplever föräldrarna att skolan agerar för att hanterar barnens vikt?Metoden som jag har använt mig av är en kvalitativ intervjustudie, då jag anser att det kommer att vara till studiens fördel. Valet av kvalitativa intervjuer passade bra in på grund av den tidsbegränsning som fanns angående detta arbete.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur gitarrlärare på gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgångspunkt i gällande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frågor rörande lärarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlärare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrån en bakgrund bestående avsociokulturell lärandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten själva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte är att lära eleverna att lära sig själva- Lärarens roll är att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten är till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lärarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstått lärare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslånga lärandet är inte alltid kongruent med vad som är specificerat istyrdokumentenDen främsta slutsatsen som kan dras av detta är att både styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslångt lärande. Det som skiljer dessa visioner åt är vägen dit.Detta visar på vikten av diskussion kring begreppet livslångt lärande i förhållande till gitarr-och musikundervisning.

Syftet med uppsatsen är att belysa projektledning i uppsättningar inom teaterbranschen ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vi avser att skapa medvetenhet om projektledarens roll och arbetsuppgifter för att bättre förstå de utmaningar som kan uppkomma i det vardagliga arbetet. Detta för att skapa effektivitet och därmed en mer produktiv organisation. Uppsatsen har utgått från en induktiv metod och därmed inletts med insamling av empiri i form av intervjuer och en enkätundersökning. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med nyckelpersoner i High School Musical-projektet.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet.

Syftet är att studera produktutvecklingsprocessen hos Findus Sverige AB, för att utreda vilken roll marknadsföraren har och hur detta påverkar projektets resultat..

Gestaltning av ett nytt utomhusbad i centrala Norrköping. Hur fungerar badet som social mötesplats idag? Det nya badet bidrar till att aktivera den bortglömda ön Strömsholmen och framhäva vattnets roll i staden..

Syftet med vår uppsats är att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgängliggör sig gentemot skolan. Med hjälp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jämför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser på begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gällande kursplaner och läroplan.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning ? för, om och genom.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i Göteborgsområdet. Syftet med studien är att undersöka språkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frågeställningarna: Hur upplevs det nya samhällets språk av de invandrarna? Vilken plats tar språket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket är sambandet mellan språkinlärningen och integrationen? Vilka svårigheter äger rum under båda processerna? och även pröva följande två hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya värld skapad med nya språket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsområdet är ett hinder för själva integrationen. Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Studien omfattar åtta tjetjenska flyktingar av båda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen ålder (över 18 år) (2) och är nu bosatta i Göteborgsområdet (3).

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur lärare organiserar och anpassar naturvetenskaplig undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Målet var att finna de centrala teman som framkom i lärarnas berättelser av sin verksamhet. För att söka svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare som på något sätt arbetar med naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd. Syftet bröts ner i följande frågeställningar: ? Vilken roll har lärare i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? ? Hur organiserar och anpassar lärare sitt arbetssätt och val av stoffområden i naturvetenskap för elever i behov av särskilt stöd? Som förberedelse för intervjuerna gjordes en litteraturstudie för att bli insatt i ämnet.

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer.Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer.Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt.