Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda ämnet Specialidrott. Numera finns endast möjlighet att läsa Specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare/instruktörer i Specialidrott vid NIU har om ämnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsättning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lärare/instruktörer uttrycker inom ämnet Specialidrott. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lärare/instruktörer.Vår empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som är läroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet Specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda Specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa om det finns skillnader mellan elever som läser Specialidrott på gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, när det gäller användning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frågeställningar: (1) Hur stor andel av eleverna som läser Specialidrott- respektive inte läser Specialidrott, har använt eller använder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta använder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen när det gäller tobaks- och alkoholanvändning och hur ser dessa skillnader i så fall ut? (4) Vilka är de främsta anledningarna till varför eleverna använder eller inte använder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att ämnet Specialidrott har påverkat deras beslut att inte använda tobak och alkohol? Metod En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och en gruppenkät genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i två grupper utifrån hur de svarat på enkäten, en grupp med elever som läste Specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Resultat Endast 21 procent av Specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte läste Specialidrott hade någon gång rökt cigaretter.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att studera hur undervisningen i Specialidrott påverkas av om läraren har en lärarutbildning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser undervisningens innehåll och genomförande ut beroende på om läraren har en lärarutbildning eller inte? Hur uppfattar de båda lärarkategorierna sin utbildning och bakgrunds betydelse för att kunna bedriva Specialidrotten? Hur arbetar de båda lärarkategorierna för att nå upp till målen i kursplanen för Specialidrott?MetodI studien använder vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex olika lärare i ämnet Specialidrott, varav tre har en lärarutbildning och tre inte har. Lärarna representerar även tre olika idrotter, där varje idrott representeras av en lärare från vardera kategorin.ResultatStudien visar att likheterna mellan de två lärarkategorierna är att undervisningen till största del är praktisk där innehållet och momenten ser likadant ut, uppväxten och erfarenheter påverkar deras lärarroll, de vet vad som krävs av eleverna för att de ska uppnå sina mål med sitt idrottsutövande, för att uppfylla målen i kursplanen jobbar de med ämnesintegrering och lokala kursplaner finns för Specialidrotten.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin Specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen var att ta reda på vilken utbildning de lärare som arbetar med ämnet Specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa områden. Vilken utbildning har de lärare som arbetar med ämnet Specialidrott? Har lärarna själva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? På vilken nivå i så fall? Upplever lärarna att de kan undervisa i hela det centrala innehållet utifrån den utbildning de har? Eller är det någonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lärare/tränare som saknar formell lärarutbildning med betygssättningen?Metod44 enkäter delades ut till elva skolor runt om i Stockholmsområdet. Två "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 män deltog,  alla arbetar på ett RIG eller NIU med någon eller några av Specialidrotts sju kurser.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet Specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda Specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet Specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda Specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.

SammanfattningInledning: Specialidrott har funnits i skolvärlden sedan 70-talet och har lett till att många ungdomar har kunnat kombinera skola och elitidrottssatsning vid sidan om varandra. Det har skapats RIG (riksidrottsgymnasier) och ämnet Specialidrott har lagts till som en kurs på gymnasieskolan. Målet med RIG var att göra det möjligt för talangfulla ungdomar att kombinera elitidrott med gymnasiestudier då gymnasietiden anses vara en brytpunkt för när elitsatsningen börjar. Att gå på ett RIG innebär även att få träna väldigt mycket och tävla med många av de bästa i samma åldersgrupper. RIG-systemet har producerat många svenska elitidrottare i olika idrotter.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit är att öka kunskapen om lärares bedömning av elevers praktiska färdighet i innebandy på den nationella idrottsutbildningen (NIU). Vidare syftar studien till att jämföra lärarnas bedömning med kursplanens kunskapskrav.Vilka färdigheter är det som de intervjuade lärarna bedömer hos eleverna?Hur bedömer de intervjuade lärarna elevernas färdigheter?Hur erfar de intervjuade lärarna arbetet med bedömning och betygsättning?MetodMed hänsyn till studiens kvalitativa ansats valdes intervju som metod. Studien avgränsar sig till de lärare som undervisar innebandy som Specialidrott. Urvalet gjordes med hänsyn till geografisk spridning.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i Specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).Frågeställningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som ställs på denne i sin yrkesroll?3.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i Specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).Frågeställningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som ställs på denne i sin yrkesroll?3.

SyfteSyftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i Specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin.Frågeställningar Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll?Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll?MetodSyftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige.

Att välja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre Ståhl. Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som läser på gymnasiet, gemensamt för dem är deras idrottsinriktning. Syftet är att undersöka och ta reda på vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att välja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del består av en kvalitativ intervju som ger svar på hur eleverna tänkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgångspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fält. Utöver detta har jag använt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och självsortering.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse leken hade för barn och barn i behov av särskilt stöd enligt lärarna. Vad ansåg lärarna att leken var? Vilket utrymme fick leken, rörelse och motorik hos dem? Samt vilka tankar och reflektioner lärare, specialpedagoger och idrottslärare hade kring lek på en skola i Stockholmsområdet. Syftet var också att undersöka om och hur lärarna i sådana fall använder sig av lek, rörelse och motorik i sin undervisning.MetodEn kvalitativ intervjuform användes. Intervjuerna skedde på fyra stycken utvalda lärare, en lärare, en speciallärare, en idrottslärare och en idrottslärare med Specialidrott.