Sökresultat:
14216 Uppsatser om Spatial planning - social planning - Sida 4 av 948
Norsholm - i periferins mitt
Norsholm kan beskrivas som en bostadsort i ett lugnt och unikt läge vid sjön
Roxen och Göta kanal som på sommaren lever upp i och med omfattande
turisttrafik på kanalen, vilket även lockar besökande på land.
Det lilla samhället präglas av småskalighet men har närhet till en stor
bostads-, studie- och arbetsmarknad. Inom regionen vill kommunerna i framtiden
genom bra kommunikationer knyta samman redan etablerade orter som ett
alternativ till att bygga ut nya förortsområden och i detta
sammanhang nämns Norsholm som en potentiell utvecklingsort.
Södra stambanan skär idag genom samhället, men tågen stannar inte här. Om
Ostlänken blir verklighet, som innebär att Södra stambanan kan öppnas upp för
pendeltågstrafik, skulle Norsholm kunna få en egen pendeltågsstation med täta
avgångar inom regionen.
Flera viktiga planeringsfrågor aktualiseras beträffande Norsholms framtid, men
den viktigaste är var och hur en expansion av orten kan ske, vilket föranleder
en strategi som kan formuleras genom ett program..
Ljungbyholm, ett samhälle i förändring
Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram värden som planmässigt
kan höja ortens attraktivitet..
Less depth is more eller Rutnätet som utgångspunkt för en strukturplan
Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnätskonfigurationen som grund
för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för
utbyggnad av ett exploateringsområde.
Mellankommunal översiktlig planering - möjligheter och begränsningar
Det här är en uppsats omfattande 15 högskolepoäng i ämnet fysisk planering.
Uppsatsens titel är ?mellankommunal översiktlig planering ? möjligheter och
begränsningar? och undersöker vad begreppet innebär, både i lagens mening och i
praktiken, vilka frågor som kommunerna är beredda att samplanera om och hur de
gått eller tänker gå tillväga. För att konkretisera frågeställningen har tre
stycken fall med olika karaktär valts. Den slutliga frågeställningen handlar om
vilka likheter och skillnader som finns i dessa valda fall.
Metoden för uppsatsen har till största delen utgjorts av studier av kommunala
dokument; översiktsplaner, samrådshandlingar, dokumentationer etc.
Frihamnen - ett planförslag
Frihamnen är ett mycket centralt beläget, gammalt handelshamnsområde, i
Göteborg, som angränsar Hisingen i norr och Göta älv i söder. Området var en
gång i tiden sveriges största och enda oceanhamn. När varvskrisen slog till
under 70-talet drabbades Frihamnen hårt, likt många andra hamnar. Varvet och
hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som
frigjordes för andra ändamål.
Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och området
har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats.
Idag är Frihamnen en del av Göteborgs Stads utvecklingsområde Centrala
Älvstaden, vilket är det gemensamma namnet för Norra Älvstranden och Södra
Älvstranden. Arbetet med Frihamnen är i dagsläget i ett undersökande stadie och
inga konkreta planer har ännu arbetats fram..
Förslag till omgestaltning av Hoglands park
Det här planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strävat efter att
göra området till en fungerande offentlig plats. En sådan bör inbjuda till
möten och diskussion, vilket den nya parken också skulle göra i ökad grad genom
att fler målpunkter för fler människor införs. Planförslaget har även sökt ett
mer varierat rumsligt uttryck, främst exemplifierat genom gröna rum med olika
grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion
i parken har tillsammans med en tydlig entré också syftat till att skapa
tydliga rumsliga avgränsningar. Tydlighet har även varit ett nyckelbegrepp för
den nya vägstrukturen, vilken ändrat fokus från öst-västlig riktning till
nord-sydlig, och på så sätt stärkt Hoglands parks position som vistelserum.
Vems plats är det? En studie om medborgarinflytande i den svenska planeringsprocessen
Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik
gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen
genom att undersöka vilka gruppers berättelser,
bilder och föreställningar om Staden som väljs
ut att bli representativa.
Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk
där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa
ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning
av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade
i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter
som uppkommer vid en planeringsprocess.
Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två
detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och
lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom
en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna
belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet
i vilka individer och grupper som får sin
berättelse, föreställning att bli representativ för platsen,
och de gruppers och individers berättelse, föreställning
som exkluderas..
Järvalyftet - vem lyfter vem?
Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur
dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den
fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses
här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/
renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har
skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester
på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende
och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och
planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen
för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till
dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen
ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna.
Slutsatsen pekar på att det projektet initialt sett haft en bristande
förankring hos de boende men att detta uppmärksammats bl.a.
Planeringens möjligheter - hur tänker planerare i Göteborg om möjligheterna att påverka segregationen i staden genom fysisk planering?
Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7);
inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de
ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I
jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat.
Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en
upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i
en särställning.
Centrumförnyelse av Asarum
Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtäta och binda samman
centrum.Områden knyts samman med ett genomgående grönstråk. Ett nytt torg
utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata.
Koncept i planering -definierade kvaliteter
Sammanfattning
Detta examensarbete grundar sig på idén om att stadens byggnader, och de
arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används
och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det
offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska
miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala,
exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter
som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för.
Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som
förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa
hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan
appliceras på en specifik plats.
Nya bostäder i norra Ljungby stad
Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostäder i
norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat område
som består av såväl bostäder, industrier, avslutade deponier med mera.
Metodiken består av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar
grund för analysen som ska utkristallisera vilka områden som kan vara lämpliga
för nya bostäder ? det vill säga planförslaget. Med ett andra ord ett
traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering.
Ljungby växer långsamt.
Trygg i stadslandskapet? Ett exempel på genusperspektiv i stadsplanering :
Safe in the cityscape? Gender aspects on spatial city planning
In this thesis, theories regarding gender and spatial planning are applied to the comprehensive plan Fortuna och Hemgården in eastern Malmö. Independent of factors like class, ethnicity and age women experience lack of safety to a larger extent than men do.
Today, safety aspects on housing projects is scarcely a controversial issue, quite the contrary. However seldom are the central terms such as safety and security defined. Research has shown that women feel safe when they experience little risk of being subjected to violence; security is deeply interconnected with feeling safe.
Förtätning i rekordårens kulturmiljö. - En fallstudie av Hageby i Norrköping
I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och
kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att
tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på
ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens
bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och
nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig
svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är
sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik.
För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom
förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping
där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och
forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där
de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö
redovisas..
Den fungerande stadsplaneringen : En studie i uppfattningar och effekter av torget och dess påverkan på demokrati
In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning.