Sökresultat:
14216 Uppsatser om Spatial planning - social planning - Sida 3 av 948
Tryggare Park - Åtgärdsförslag för Kroksbäcksparken ur ett trygghetsperspektiv
Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i
debatten om staden. Forskningen och debatten är långt
ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder.
Grovt kan de förespråkade
åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför
allt situationell
brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder
till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i
det offentliga rummet.
Grön förtätning - grönstrukturens roll i den täta staden
En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som
dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar
utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva
resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och
staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare
och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden.
Studiens resultat består av två delar.
Bergåsa Centrum/Monsunen ? Förslag till utveckling av ett stadsdelscentrum
Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa
centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen .
Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin
översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala
centrumområden i kommunen.
Bergåsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stärkas och göras mer
tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och
användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för
trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/
Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska
dessa åtgärder ge Bergåsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med
större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden.
Hållbar landsbygdsplanering: En fallstudie över Grebo
Uppsatsen behandlar ämnet ?Hållbar landsbygdsutveckling? och syftar till att
utreda vilka planeringsstrategier som kan tillämpas i tätorten Grebo i
landsbygdskommunen Åtvidaberg.
Social hållbarhet inom fysisk planering
Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla
människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara
jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan
människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv
ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma
socialt hållbara miljöer.
I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta
med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och
trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar
beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i
planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun.
I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om
Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt
hållbarhetsperspektiv.
Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med
samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner
eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..
MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD - HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION
De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av
befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och
familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och
bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska
städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden
och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika.
I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers
boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.
Planutvecklingens följder - En studie av enboendet och utvecklingen av planpraxis för bostadsbebyggelse
Detta kandidatarbete tar upp att det idag råder det stor brist på mindre
bostäder, så kallade enboende. Boendeformen efterfrågas av framförallt
fyrtiotalister som flyttar ifrån sina större hushåll till mindre samt
nittiotalister som ska göra debut på bostadsmarknaden. För att lösa tillfälliga
bostadsbrister och för att värna om en mångfald finns det idag en
planeringsdoktrin som handlar om att blanda och förtäta bostadsområden. Dock är
idéerna svåra att genomföra då detaljplanerna ofta är reglerade till att enbart
uppfylla de syfte och behov som fanns under den tid då de upprättades.
Genom en undersökning och ett tillämpat planförslag som arbetet innehåller,
uppmärksammas att det behövs mer flexibla detaljplaner som medger och inte
hindrar uppförandet av mindre bostäder. För oavsett om det föreligger ett
allmänt intresse eller ej så hindrar idag planpraxis möjligheterna till detta.
Tillgänglighet hela vägen - för funktionshindrade men även för alla andra - fallstudie: några service- och rekreationsmålpunkter i Båstad tätort samt större stråk däremellan
Det är viktigt att alla kan känna sig fria att använda den fysiska miljön. För
det krävs bl.a. en god tillgänglighet.
År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som
ger riktlinjer om ökad tillgänglighet bl.a. ska enkelt avhjälpta hinder
åtgärdas senast år 2010.
Konsten att (inte) sticka ut - En granskning av omvärldsanalyser och strategiskt arbete inom kommunal översiktlig planering
Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys
och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker
hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar
strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är
samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin
uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade
personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan
för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett
tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom
blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom
gränsöverskridande samarbete..
Kvalitetssäkra Planförslag - Kriterier för gångtrafiken
Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som även är
möjliga att läsa i planförslag är fokus för detta examensarbete som syftar till
att undersöka huruvida gångmiljön kan kvalitetssäkras i planförslag genom
analys av kriterier.
Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vägledande dokument och
utvärderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehållsanalys som metod.
Vilket därefter analyseras för att prövas på den fallstudie som görs på en
stadsdel i Karlskrona.
Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i
forskning men även i vägledning för planering samt att analys av kriterier i
planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen påvisar att kvalitetssäkring av
planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.
Klimatförändringarna och den fysiska planeringen - den fysiska planeringens roll i scenariot med ökade översvämningsrisker
Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade
översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer
att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra
att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida
klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda
befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och
infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel
som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.
Blandstaden som planeringsideal - En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie
som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som
planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien
innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av
kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom
tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att
blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar
ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots
detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som
förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..
Trönninge hästby
Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem
kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut,
vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt.
Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg
finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort
vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att
göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av
utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende.
Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i
Sverige.
Från otryggt till tryggt - analys och förslag till förbättring av Levgrensvägen i centrala Göteborg
Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till
demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de
önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete
undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som
påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i
centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten.
Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters
bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper
för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats
på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas
där.
Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska
miljön har ett påverkan på den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering
erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en
stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess
personliga bakgrund och erfarenheter..
Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona
Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag
förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam
plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett
sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens
befolkning.
Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter
genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det
lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra
torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer
anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att
plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora
torget..