Sökresultat:
3025 Uppsatser om Spatial planning - regional planning - Sida 7 av 202
Rönneå - Ett waterfrontprojekt
Det finns en trend i städer att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar
om närhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i
att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera städer har
lyckats med detta. Det ska dock tilläggas att det även uppstått problem med den
waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika städer erfarenhet av
både vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt.
I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts på en sträcka av Rönneå som
flyter genom Ängelholm. Ån är i dagsläget föremål för en förstudie med mål att
ta fram en åtgärdsplan för att höja värdet, skapa underlag och förutsättning
för ett framtida Rönneå-projekt.
Fallstudien har utgångspunkt i waterfrontutvecklingen som vuxit fram i världen
sedan sent 1950-tal och efter hand spridit sig även till Sverige och
Skandinavien..
Planeringens möjligheter - hur tänker planerare i Göteborg om möjligheterna att påverka segregationen i staden genom fysisk planering?
Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7);
inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de
ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I
jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat.
Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en
upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i
en särställning.
Koncept i planering -definierade kvaliteter
Sammanfattning
Detta examensarbete grundar sig på idén om att stadens byggnader, och de
arkitektoniska koncept som brukas, påverkar hur det offentliga rummet används
och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag också på hur det
offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska
miljön i byggnadens närhet. Det handlar dels om att byggnaders skala,
exploateringsgrad och verksamheter men också om att definiera vilka kvaliteter
som är önskvärt, samt vad dessa begrepp egentligen står för.
Examensarbetet ger ingen heltäckande översikt över stilformer och begrepp som
förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte är att visa
hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel på hur detta kan
appliceras på en specifik plats.
Hur hushållas det med mark och vatten? en studie av tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap MB
The national spatial planning guidelines
and the subsequent legal regulation
in the Natural Resources Act and the
Environmental Code has been a part of
the Swedish planning system for almost
40 years. In the recent years, critics have
claimed that the regulations are outdated
and does not work the way it was intended.
This paper examines closer why it is
perceived that the regulations does not
work, with a focus on how the national
interests are managed in the municipal
planning. Why is the national interests
not applied in the municipal planning as
intended? Is the error in the system or in the
implementation of it?
The aim of this essay is to study the gap
between theory and practice by studying
how the land management provisions in
the Environmental Code is applied in five
selected municipalities. The aim is also to
find interesting issues for futher studies of
the topic.
Sydöstra Östersjöregionens utveckling - INTERREG-projekt och dess effekter på Blekinges robusthet
Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har
ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra
Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB
Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv.
En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter
görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de
effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen
jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna
prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..
Attraktiva Stadsum -analysering och förbättring av några offentliga mötesplatser i Eskilstuna
I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens.
Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna,
Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna
har förslag till förbättring utformats.
Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt
upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på
aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa
kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader,
överrensstämmelser samt applicerbarheten.
Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och
historia.
Kommunalt naturskydd som en del av markanvändningsplaneringen : en fallstudie av olika synsätt i samband med upphävande av naturreservat
In metropolitan areas where the exploitation pressure increases, also the importance to point out nature areas grows, both for the sake of outdoor life and for biodiversity conservation. Since nature conservancy and spatial planning constitute two different parts of the municipalities land use control, a case study has been carried out in two municipalities in the Stockholm region, Huddinge and Järfälla. Both these municipalities have protected about one third of their land and today there are plans to repeal parts of the reserves to enable exploitation. This thesis shows ? from the theoretical concept of sustainable development ? officials, politicians and non-governmental organizations perspectives on questions concerning land use together with the work with nature reserves and repeals.
Den fungerande stadsplaneringen : En studie i uppfattningar och effekter av torget och dess påverkan på demokrati
In this undergraduate thesis you will venture on a journey through the land of democratic values and urban planning. My research question is stated as: whether or not urban planning can show effects on democratic values and whether or not the municipalities in Sweden takes these possible effects into account when planning their city centres. You will in my theory part of this thesis be able to read about different views on urban planning and on democracy. Famous authors like Robert D. Putnam and Richard Florida will be examined as well as other theorists on democracy and urban planning.
Främmande kulturer : En undersökning om hur Handelsbanken förbereder sina expatriaterinom interkulturell kommnunikation
Every plan and program decided on by an authority or municipality, where the environmental impact can be considerable, must be environmentally assessed according to Environmental Code, the Planning and Building Act (PBA) and the Regulation on Environmental Impact Assessment.The purpose of this study is to examine the Environmental Impact Assessment (EIA) for The Region Development Plan for the Stockholm Region, RUFS 2010. The plan was approved by at that time the Regional Planning Office (Regionplanekontoret), which procured the process by consultants. RUFS 2010 includes two merged plans ie. a regional Development Plan (RUP) and the Regional Spatial Plan for Stockholm. It was necessary to establish an environmental assessment of RUP, but not for the regional plan.
Upplevesebaserad planering - en fallstudie på Rönninge torg
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att undersöka hur medborgardeltagandet kan se ut i
planeringsprocessen. Vi undrade hur den här metoden kan påverka utformningen
av ett planförslag. Kandidatarbetet belyser teorier om hur man tar tillvara på
brukarnas upplevelser. Samt hur man
kan omvandla resultatet av upplevelser till ett planförslag vid omgestaltningen
av ett område. Arbetet har resulterat i ett
planförslag över Rönninge torg i Salems kommun.
Stadsdel i ytterkanten
Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på
Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år.
Uppsatsen omfattar 15 hp.
Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid
skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens
planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och
funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den
goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en
översiktsplan och vilken mening de ges.
Riksintressen i den översiktliga planeringen
Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats
och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft
grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde
riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då
bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara
av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det
intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den
översiktliga planeringen.
Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i
praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt
avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i
förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i
arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en
enkätundersökning.
Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns
problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den
översiktliga planeringen.
De slutsatser som kunde dras var att:
? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga riksintressen
enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av
tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var
bristfällig i flera avseenden.
? Det fanns skillnader mellan olika riksintressen för hur de hanterades och
tillämpades i den översiktliga planeringen.
? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade
tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa
riksintressesystemet.
? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt
intentionerna i gällande lagstiftning..
RIKSINTRESSEN I BLÅSVÄDER
Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på
militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska
planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i
en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal
nivå.
En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges.
Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska
riksplaneringen började på 1960-talet.
Förtätning i rekordårens kulturmiljö. - En fallstudie av Hageby i Norrköping
I denna studie studeras rekordårens betydelse som historiebärare och
kulturmiljö i förhållande till nutida stadsbyggnadsförändringar för att
tillmötesgå 2010-talets ideal om en tät och stadsmässig boendemiljö. Krav på
ökad bostadsproduktion i landets större städer och upprustning av rekordårens
bebyggelsebestånd är andra anledningar till fysiska förändringar och
nybyggnation. Det har vid tillbyggnad i befintliga bostadsområden visat sig
svårt att kommunicera den ursprungliga stadsplanen och de kvaliteter som den är
sammankopplad med, det är denna konflikt som utgör studiens kärnproblematik.
För att studera sambandet mellan platshistorisk hänsyn och nybyggnation genom
förtätning utförs en fallbaserad analys av rekordårsområdet Hageby i Norrköping
där tre alternativa förtätningsförslag presenteras utifrån generell teori och
forskningsöversikt om kulturmiljövård och rekordårens flerbostadshusområden där
de övertygelser som formade dem samt den roll de har att spela som kulturmiljö
redovisas..
Gjuteriet - Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet
Sammanfattning
Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att
bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste
ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta
profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde
förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess
historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det
kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett
samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla
samhällets och inte minst industrialismens historia.
Arbetet har utifrån detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett
funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö där Ljungmans
verkstäder bedrev sin verksamhet förr med hänsyn till platsens historiska
värde.