New technologies and new consumer behaviors are having a large impact on mediacompanies. The biggest change is in the behavior of the younger demographic whereold platforms like television are abandoned for new online platforms. In this newworld, media companies and organizations need new tools and business models tostay competitive. One such tool is Design Thinking, a term used to describe a cognitivedesign-specific set of activities used during a design process. It has been popularizedin commercial areas and there the term is used to describe an applicable workflowused to promote the skills required to use Design Thinking.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

This report describes how the process has evolved during the creation of a new web page forthe company Scandinavian Travel Agent DMC. The design methods that have been used aredescribed and also how parts of the webpage have been created by using the design methodresults. Our reflections around design and functionality are explained and how usability hasbeen our main focus during the master thesis. We also describe how it has been to work withan external costumer and how the tasks constantly have changed and been added as theprocess has continued.The background to this work is that AB Scandinavian Travel Agent DMC need to improve theircurrent web page. This to give the clients better needed information about destinations, butalso to stand out in the competitive travel business.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar också på en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, något som båda har positiva och negativa sidor..

Arbetets syfte är att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jämföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus är hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvårar, att människor befinner sig på samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra människor. Att se och bli sedd av andra människor är något som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i Borås med hjälp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar på vilka sätt platsen kan ses som en barriär, och undersöker hur fysiska förändringar skulle kunna förändra det.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. Här presenteras även olika ämnen som behandlar individen och dess förhållande till boendet och påverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebär att individer tillsammans går ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke.

The aim with this report is to formulate a strategic method to optimize selection processes of DNA-samples from a faeces inventory to identify as many individuals in as few analyzes as possible, and by that keep down the costs of brown bear management. Brown bear management in Sweden founds today on results from faeces inventory and is substantially led by the county administration boards. Data from the years of 2004 and 2009´s inventories in Västerbotten was used to test and evaluate different methods in selection processes of which faeces that should be sampled. Comparison were made between making selection by chance, by spatial distribution and by calculating variations in logistic regressions coefficient b, in other words bear density and probability in finding same individual in several faeces. We can show making selection by chance is the most uncertain method.

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals?The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

Detta examensarbete har haft till syfte att åskådliggöra eventuella skillnader och/eller likheter i den upplevda användbarheten vid användandet av en webbplats skapad via mobile first design och desktop first design. Målsättningen med examensarbetet har varit att ta fram en hifi-prototyp, skapad utifrån mobile first design, som visualiserade ett designförslag för flygfotoföretaget HimlaFotos startsida. Jämförelsen har utgått ifrån en egendefinierad version av begreppet användbarhet baserad på ISO:s definition, där användbarhet består av tre faktorer; kraftfullhet, effektivitet och tillfredställelse. För att samla in data om den upplevda användbarheten har användartester genomförts. Flera likheter har identifierats gällande användbarhetsmåtten kraftfullhet och effektivitet, medan skillnader har funnits vid måttet för tillfredställelse.