Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Ett öppnande Det händer ibland att vi upptäcker platser som lyckas erövra en speciell plats i våra medvetanden. Det är platser som sätter tankar och känslor i rörelse, och som för en lång tid framåt väcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av människans hand, men som övergivits i takt med att samhället förändrats. I sin bortglömdhet väcker de en svårbeskriven sympati, nästan som den till en gammal vän i behov av kamratlig omtanke.

The aim with this report is to formulate a strategic method to optimize selection processes of DNA-samples from a faeces inventory to identify as many individuals in as few analyzes as possible, and by that keep down the costs of brown bear management. Brown bear management in Sweden founds today on results from faeces inventory and is substantially led by the county administration boards. Data from the years of 2004 and 2009´s inventories in Västerbotten was used to test and evaluate different methods in selection processes of which faeces that should be sampled. Comparison were made between making selection by chance, by spatial distribution and by calculating variations in logistic regressions coefficient b, in other words bear density and probability in finding same individual in several faeces. We can show making selection by chance is the most uncertain method.

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals?The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society.

Vad kan räknas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen är attraktiv eller kan det påverkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrån vald litteratur. Principer och riktlinjer på saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillämpas på stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan räknas som attraktivt samt förslag på hur det kan förbättras utifrån framtagna kriterier..

The aim of this study was through applying a new perspective reach the people who during medieval time lived and worked on the farm. On the basis of my previously study and a gender perspective this study have compared general literature with local and then interpreted the farm from a local context. The questions raised here concerns division of work and spatial distribution on the farm as well as local impact on gender constructions.This study resulted in interesting problems within the archaeology itself but also in significant details about the farm. No gender restrictions could be seen in the houses except in Hus 1 were a smaller space, which probably used as storage or a workshop had been restricted tomales. Instead the buildings social space mainly consisted of a mixed gender environment.

För att göra informationen tydligare för en larmoperatör som sitter och övervakar larm som kommer in från ett antal olika nätverkskomponenter så har vi skapat ett system som förser larmen med extra information, kallad Context Type, så att vi kan presentera larmen på ett enklare sätt. Vår informationsberikning, även kallad mappning, är utbyggbar för att möta kravet på framtida utveckling. En webbaserad klient skriven i JavaScript är skapad för att presentera larmen på ett nytt innovativt sätt som är baserad på context typen istället för larmobjektet. Mappningen är skapad med hjälp av Python kod och begränsas av att endast använda textfiler som datakälla och webbapplikationen är endast utvecklad för webbläsaren FireFox samt att visningsintervallet för larmen är begränsat till ett dygn med entimmesintervaller. Mappningen var långsam då vi använde oss av regular expression.

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett påverkan på den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

Tullkammarkajen är idag ett hamn- och industriområde beläget vid ån Nissan i Halmstad. Det utmärkta läget i staden med närhet till både centrum, järnvägsstation och vatten gör området synnerligen attraktivt. Men med dagens markanvändning utnyttjas inte kvaliteterna fullt ut. Utmaningen består därför i att planera ett nytt bostadsområde med en trivsam utemiljö och en kaj som är öppen för allmänheten. Den nya stadsdelen, Tullkammarkajen, får ett blandat innehåll men med en dominans av bostäder. Viss etablering av handel, kontor och service ökar attraktiviteten och ger liv och rörelse i området.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Mitt examensarbete går ut på att ge förslag till stadsomvandling av ett industriområde i centrala Malmö, även kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskälla till exploatering av området under förutsättning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av området har gjorts, där de befintliga och planerade förutsättningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger på strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men målet är också att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostäder, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av området är bevarandet av den äldre bebyggelsen inom området och hur man förhåller sig mellan gammalt och nytt. Även den frågan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..

As the number of inhabitants increases, the cities expand into the former rural landscape. The urbanization causes changes to the functioning of the peri-urban fringe. Land that previously was used for agricultural production is now used for alternative enterprises, as for example horse keeping and recreation. 75 % of all horses (approx. 200 000) are situated in the peri-urban fringe.

With the increasing number of adoptees in Sweden, so has the amount of literature regarding different aspects of adoption. The aim of this study is to explore the construction of adoptees in children's literature. It takes on a social constructionism view, by regarding language as a narrative tool in which human beings construct versions of different phenomenon. By exploring the different discourses in the data within the context adoption, we can identify different versions of "the adopted child" and their needs as it is constructed in the literature. Also, by putting them in a bigger context, we are allowed to see the social structures and the discursive conditions that allow a certain child perspective of "the adopted child" to take place.

This thesis treats a new perspective in the theory of classification, the context-based approach. The aim is to find out what kind of value this new approach can have in the process of creating a classification scheme for a special library collection. The first question to be answered is how the context-based approach works in a real life. The second question investigates which role the research in this particular area might have. Illustrating a real-life situation, the unit of Rättsmedicinalverket in Linköping serves as the object of study.