Sökresultat:
835 Uppsatser om Spatial Analyst - Sida 40 av 56
Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse med utgångspunkter i hållbar stadsutveckling
Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den
perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden.
Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden
från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag
är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning.
Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever
idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och
kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i
förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt
samhälle kan appliceras där.
En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla
dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra
situationen i dessa bostadsområden.
Kvinnor i en mansdominerad värld : En jämförande studie om kvinnors representation i de etablerade demokratiernas parlament
The purpose of this study is to map out and to analyze the spatial variation of female representation at the national level in established democracies. The aim is also to explain the variation in the female representation. The main questions that the paper tries to answer are:1.How does women representation in established democratic parliaments vary?2.Why does women representation in established democratic parliaments vary?This study is a comparative and statistic study, i.e. a study that includes a bigger number of countries and where quantitative analysis methods are used in order to achieve comparative analyses.
Framtidens kongresshus : Stadsbyggnadsvisionen i Jönköping
Since a couple of decades the community of Jönköping has worked out an urban vision of how the city should be appropriated expanded. The prospect extends to around year 2040 and deals with the area south of lake Munksjön in Jönköping, Sweden. Today there is a proposal of how this would look like and what main public functions that should be located there. One issue in the so-called urban vision 2.0 indicates a congressional building. This report describes how such an object can be designed according to the urban vision conditions.The work is focused on three main themes;* Architectural concept and a modern form of expression.* A functional attractive congress building in a new planned town centre.* General concept of a realistic structure system that meet the spatial and architectural possibilities.Various concepts in the meeting industry and in the architecture field are identified in order to understand the concepts and ideas with today´s congress buildings.
Fickparker, liten yta stora kvaliteter. Med fokus på Karlstad
Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket
park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är
ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i
Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara
användbar i takt med att städerna förtätas.
En kartläggning av befintliga och planerade vindkraftverk i Västra Götaland
Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden.
Rydsgård nästa! Tätortsutveckling av Rydsgårds stationssamhälle i Skurups kommun
Rydsgård är ett stationssamhälle som ligger i Skurups kommun ungefär mitt
emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och
ligger ca 8-9 km norr om den skånska sydkusten. Rydsgård, som har anor från
slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invånare och innehåller bebyggelse från
olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. Pågatågen trafikerar
Rydsgård gelbundet på sträckan Malmö-Ystad från tidig morgon till sen kväll.
Tidigare har intresset för att bosätta sig i Rydsgård varit ytterst begränsat,
men allt eftersom efterfrågan på bostäder i Malmö- och Öresundsregionen ökat så
har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.
Det har medfört att det hänt en del i Rydsgård på sistone; det finns inte
längre några tomma hus och priserna har så smått börjat stiga, det har gjorts
satsningar från kommunens sida på upprustning av det centrala ?torget? och
orten har fått en helt ny stationsutformning.
Ystad hamn i förändring
Delar av Ystad hamn står inför stora förändringar. På
plankontoret i Ystad har man länge sneglat på ett område i västra
delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsområde eftersom
dagens verksamheter i området inte längre är beroende av sitt läge
vid vattnet. Våren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen.
Det centrala läget är värdefullt och i området finns stadens
småbåtshamn som är i stort behov av ytterligare båtplatser. Delar
av området kommer att störas av buller från färjelägren så dessa
lämpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot småbåtshamnen i
väster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, något som
föreslås i båda de förslag som presenteras i detta arbete.
Förslag I bygger på en utfyllnad längs den västra kajen som gör
piren ca 50 meter bredare.
Krympande kommuner - En innehållsanalys av kommunala översiktsplaner
Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i
landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet
med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de
krympande kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt
att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen.
För både krympande städer och kommuner är problemet detsamma,
befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en
befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända
befolkningsutvecklingen.
Skärvor av en svit ? förflutenhetens plats i Hammarkullen
The present study examines the demolition of a house on Hammarkulletorget in 1996 and the discourse of Hammarkullen, Gothenburg(Sweden), drawn from the perspective of historicization [?historisering?]. I have examined how the past played role inpresentations of Hammarkullen and how the past affected the decision to demolish a house. By examining which role the neighbourhood?spast time played in the perception of the neighbourhood, the thesis aims at providing a better understanding of howthe past can influence and legitimize major changes in the urban environment.In the early 1980s the image of Hammarkullen as a victim of negative publicity is established and this reputation lives beyond thesimplistic and negative descriptions themselfs.
Linnéuniversitetet i Kalmar - en fallstudie
Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär
att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser
i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade
staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel
i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i
marknadsföringen av kunskapsregioner/städer.
Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband
mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta
undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet
och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.
Integration och planering
Idag är integration ett aktuellt ämne och berör många människor i samhället,
inte minst på grund av globaliseringen
som pågår. Med integration menas att alla ska ha samma rättigheter och
skyldigheter i samhället
och därmed behandlas lika, oavsett vilken härkomst man tillhör, vilken
socioekonomisk status man
har eller vilket kön man tillhör etcetera.
Motsatsen till och vad som motverkar integration är segregation. Man kan säga
att de båda benämningarna
är beroende av varandra. Utan segregation så kan man inte tala om någon
integration, och framför allt
inte arbeta mot en sådan eftersom det i så fall inte finns identifierbara
grupper att integrera med varandra.
Integration är ett komplext ämne och bör preciseras i sitt sammanhang för att
ordet skall ha någon betydelse.
I politiken används ordet flitigt, ofta utan att preciseras och därmed blir
politikernas ord ganska
diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för
integration.
Borås - staden vid Viskan
Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt
skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden
utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring
vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från
1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga
industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges
snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans
anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden
utan att den märks är påvisande.
Tillgänglighet och offentliga rum - Torgbildning på Jättestensgatan
Jag har studerat en liten torgbildning på Hisingen, Göteborg, i området
Jättesten. Platsen är intressant då den har många besökare trots att den ligger
vid sidan av de större stråken. Platsen har en del gestaltningsproblem och
stora nivåskillnader, som gör den svår och otillgänglig.
Intresset för torg och offentliga rum är större än någonsin och välgestaltade
gemensamma platser har anlagts i nya bostadsområden såsom Norra Älvstranden i
Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och Västra hamnen i Malmö.
Men vad händer med förortstorgen från efterkrigstiden? Hur används 40-, 50- och
60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag också studerat olika
torgstrukturer från olika epoker under 1900-talet då byggnadsidealen skilt sig
åt.
Neonate mortality in fallow deer (Dama dama) in relation to bed-site selection and habitat use
The level of neonate mortality in a free ranging fallow deer (Dama dama) population at the Koberg estate in south western Sweden was investigated using radio-tracking techniques. During this study a total of 36 fawns (17 ?, 19 ?) were captured and marked with vhf or gps radio collars; 12 fawns in 2008 and 24 fawns in 2009. The neonate mortality calculated by the Kaplan-Meier method was 23.6 % and the mortality caused by predation was low, since only 1 of 8 non-surviving fawns died from predation by red fox (Vulpes vulpes). The spatial behavior of the fallow deer neonates were examined at two different levels i.e.
Gjuteriet : Ett planförslag med hänsyn till det kulturhistoriska arvet
Sammanfattning Malmö är idag i en övergångsfas från att ha varit ett industrisamhälle till att bli ett kunskapssamhälle. En sådan övergång leder till att industrierna måste ge plats åt kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristäder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt värde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska områden utan att inskränka på dess historiska värde är inte alltid lätt. Därför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska målet där termen kulturmiljövård introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhällets och inte minst industrialismens historia.