Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Denna rapport beskriver VisMT 2. VisMT 2 är en programvara som utvecklats som ett examensarbete av Daniel Peterson vid Linköpings Universitet i samarbete med organisationen NVIS (Norrköpings Visualiserings och Interaktionsstudio).Målsättningen för VisMT 2 var att skapa en enkel och kraftfull mjukvara som på ett innovativt sätt synliggör resultat och prestanda för butiker i detaljhandelskedjor. Vidare sattes målet att programmet skulle grunda sig i ett explorativt gränssnitt där användaren kan undersöka butiksrelaterade data i både spatial och temporalplanet.Programmet gavs ett gränssnitt med sammanlänkade vyer. Interaktion i en vy ger återkopplingar för relaterade data i en annan vy i realtid.Programmet utvecklades i C# .NET och använder Managed DirectX för att generera 3D-grafik. Det slutgiltiga resultatet uppfyller väl den målsättning som skapades vid projektets inledning.

I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system.

Abstract ? ?Aggregate complaints in banks MIS?Date:                       June 8th 2012Level:                      Master thesis in Business Administration, 15 ECTSInstitution:                School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen UniversityAuthors:                  Abdulla Ahmed Ibrahim         Alexis AnderssonTitle:                       Aggregate complaints in MIS ? A case study of Nordea BankTutor:                      Carl G ThunmanKeywords:               Aggregate, complaint, dissatisfaction, content analysis, Nordea, MIS.Purpose:                  The paper aims to develop a model of how Nordea Bank can monitor customer dissatisfaction through aggregated dissatisfaction analysis. Furthermore, the study aims to identify improvement proposals in Nordea based on the developed model and conducted interviews.Method:                  This thesis consists of qualitative interviews. Personnel at the local office in Västerås has been interviewed as well as Nordea?s customer ombudsmen, former office employee at Nordea, data analyst, head of customer inquiries, Professor of database technology and also a researcher in language technology.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov.

Purpose: The purpose of the study is to find out what mathematical content primary school children encounter in their free options at school.Through observation, the study defines mathematical areas that primary school students encounter in their free options at school. We want the study to show the reader the mathematics that students continuously meet without associating it with regular mathematics as taught in school.A number of mathematical areas have been defined in the analysis of the observations. These areas have subsequently been discussed more thoroughly. Finally, the areas have been arranged in a grid system to clarify the results.In our study, we have discovered that mathematics exists in all the observed situations the students participated in.We believe that observation as a method can give teachers a tool for helping students associate practical actions during their free options with the more theoretical aspects of formal teaching of mathematics. We discuss this further in the study..

This paper examines and compares several different sites in Sweden in addition to one in Mexico regarding whether the ecological requirements theses sites have had during planning and construction has affected the design in any way. Is it possible that, for different reasons, one thinks ?like nature? when one thinks of ecology and, if true, how does this reflect on the spatial and structural design? This paper tries to identify if some sort of general design expression is used in projects with requirements on ecological sustainability. In total, five projects have been compared in different areas such as choice of materials and their composition. These projects have an ecologically sustainable processing of water in common, although most also have ecological consideration in other areas as well.

The aim of my study is to illuminate the borders, both spatial and aspatial, that are drawn around Europe in swedish politics by using the word in question in different ways. To increase my possibilites of comparing different concepts of Europe, I have chosen to restrict my study toFolkpartiet and Vänsterpartiet, which are the two swedish parties who seem to stand the furthest from each other on issues regarding Europe and the EU. Using theory on borders and bordering, I construct an analytical framework consisting of a separation of three categories of entities, around which borders can be drawn. In my search for both obvious and implicit ways of filling the word Europe with content, I find that both parties speak of Europe in a highly contradictory way, which both includes and excludes peripheral regions of a geographical Europe. My second conclusion is that both parties tend to associate Europe with things that are positive to them.

Stabilization of subgrade is an internationally common technique to improve the characteristics of a soft soil. Improving the stiffness and bearing capacity of the subgrade enables the pavement to be designed with reduced depths of subbase and basecourse aggregates. This makes the stabilization technique both economically and environmentally interesting. Both natural and stabilized soils have high inherent property variability that should be considered when the characteristic value is derived. By analyzing the spatial variability in stabilized and natural subgrades it is possible get the parameters needed for reliability?based modeling of soil properties.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Examensarbetet tar upp frågan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden består av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvärs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan två grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen är de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgänglighet till viktiga målpunkter med gena och trygga vägar.

SAMMANFATTNING Arbetet syftar till att komma fram till ett förslag för en framtida expansion i Eksundsområdet med pendeltågstation samt en utveckling av Torps villasamhälle 6 respektive 9 kilometer väster om Norrköpings centrum. De båda områdena består i dag av fritidshusområden som delvis är under övergång mot åretruntboende samt områden av permanent bostadsbebyggelse. I arbetet ingår en inventering av förutsättningar och intressen för området och sedan en geografisk bedömning av lämpliga utvecklingsområden för eventuell exploatering. De utvecklingsområden som vuxit fram i arbetet är belägna kring Eksund-Strandhugget samt kring Torps villasamhälle. I dessa två områden har en visuell landskapsanalys gjorts, som de två planförslagen delvis bygger på. Huvuddragen och ambitionen som behärskar de båda förslagen är att nyttja ett befintligt järnvägstråk, för att skapa ett stationsnära boende i Eksundsområdet.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen. Arbetet syftar även till att studera skillnaderna mellan miljö- och planeringsparadigmen inom den fysiska planeringen. För att undersöka detta har arbetet följande frågeställningar: ? Vilka avvägningar görs mellan utpekade områden för strandskyddsupphävande och riksintresseområden? ? Vad baseras invändningar från länsstyrelserna i yttrandena på? ? Hur fungerar relationen mellan länsstyrelsen och kommunerna i realiteten? ? Vilka konflikter kan skönjas i planeringens praktiska tillämpning mellan miljö- och planeringsparadigmen? För att kunna studera planeringsproblemet och besvara frågeställningarna har olika metoder använts.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.