Idén om att kunna utnyttja ett växthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad är inte ny, redan 1976 byggdes en sådan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där byggdes ett hus inuti ett växthus, och det finns även andra exempel från Sverige och utlandet. Det är däremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det är endast ett fåtal byggnader som är byggda enligt den principen. Tanken är att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och därmed minska byggnadens värmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och är inte baserad på en existerande byggnad.

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken.

Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Språkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förståelse. Tidigare forskning har visat att läroboken har en stark ställning och auktoritär roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framställs som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmässiga framställningar finns fortfarande kvar i läroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning på etniska stereotyper och schablonmässiga föreställningar presenteras i två läroböcker i engelska framtagna för skolår nio i grundskolan. Forskningsfrågorna syftar till att visa hur respektive lärobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehåller etniska stereotyper.

I detta projekt kartläggs elanvändningen vid Säffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker även olika effektiviserande elåtgärder, samt effektiviserande värmeåtgärder på kontorslokalen. De frågor som projektet svarar på är:1. Hur ser företagets elanvändning ut i dagsläget?2.

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en särskild situation, händelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill säga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter särskilda situationer, händelser och företeelser i realtid för att nå ut genom bruset.? Metod och material: Utifrån två kampanjer: ?Rädda Fredagsmyset? av PR-byrån JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrån Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en särskild situation, händelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgående empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och är en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebär att kommunicera samtalsämnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehåll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebär att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjälper företag att hitta fler tillfällen att kommunicera och bli mer relevanta för rätt typ av människor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa värde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation är att man får mycket gratis av att surfa på en befintlig energi.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ?Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.

Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ?vinna? sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ?mjuka värdet? på ett tillfredsställande sätt.

En demenssjukdom är en hjärnskada som påverkar hjärnans olika funktioner främst kognitiva, beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Demenssjukdomar påverkar aktivitetsutförandet och därmed även hälsa och välbefinnande. Risken för att få en demensdiagnos ökar med stigande ålder. Befolkningen ökar och blir allt äldre. Detta leder till att trycket på vårdapparaten ökar eftersom allt fler behöver vård.

En stor andel av våra hundar utvecklar osteoartrit och behandlas ofta under lång tid med non steroidal antiinflammatory drugs (NSAID). NSAID ger smärtlindring genom att hämma cyclooxygenas (COX). Det är dock välkänt att biverkningar, främst i form av gastrointestinala problem, förekommer vid behandling med denna typ av läkemedel. Firocoxib, ett relativt nytt NSAID till hund, utvecklades med intentionen att orsaka färre gastrointestinala biverkningar, genom att mer selektivt hämma COX-2 och därmed bevara den slemhinneskyddande effekten av COX-1 i gastrointestinalkanalen. Dock är det i dagsläget inte klarlagt huruvida NSAID med en högre selektivitet för COX-2 är förknippade med en lägre biverkningsfrekvens hos hund, jämfört med NSAID som är mindre selektiva.

Informationstekniken är ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste årens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrän 80-talet och tidigt 90-tal som datorämnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor på att få in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor på datoranvändningen.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I Sverige finns 298 ishallar och det byggs fler eftersom. En grov uppskattning av energiförbrukningen för dessa är minst 1000 MWh per år vardera. Alltså cirka: 298 GWh eller 0,3 TWh totalt för samtliga hallar. Detta motsvarar i sin tur 0,5 av Sveriges kärnkraftsproduktion eller 10% av produktionen i det nu nedlagda kraftverket i Barsebäck. Kostnaden för att driva ishallen i Jokkmokk uppgår till cirka: 500.000 kr per år exklusive moms, denna summa önskar Jokkmokks kommun minska.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstås utifrån lärarperspektiv i en mångkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete är att förstå hur man gör ?elevskapet? i en mångkulturell skola och vilka socialisations mål som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mångkulturella kontexter och ställer mig följande frågor: Vad fostras barn till i skolan enligt lärarna? Vilka metoder använder sig lärarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lärarna på sin roll som socialisationsagenter? Hur är den ideala eleven enligt lärarna? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av kvalitativa forskningsmetoder så som observationer i fyra olika klasser på en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslärarna.