Relationsmodellen kom 1970 och är i våra dagar generellt accepterad som ett landmärke. Databasen lagrar sin data i form av tabeller och har ett välbeprövat sätt att lagra information på. Första generationens objektorienterade databaser kom 1986. Det som är kännetecknande för en objektorienterad databas är att data sparas i form av objekt i databasen. Vi vill med vår uppsats testa om användandet av Versant minskar relationsdatabasens nackdelar och därmed är ett bättre val till typ av databas.

Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna. För att nå målen ska följande frågor besvaras: ? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna? ? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden? ? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden? För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.

Målet med skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

Detta arbete berör kunskaper och frågor kring hur vi använder och har använt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktär och gestaltning upplevs och påverkas av utveckling och ett förändrat användande. Genom ortsanalyser på två mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktäriseras landsbygdens särdrag, upplevda kvalitéer och begränsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende där tankar och upplevelser sammanställs i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga källor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. Utifrån insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktär. Med dessa utvecklingsprinciper som utgångspunkt föreslås sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling på västra Möcklö, beläget vid Karlskrona kommuns östra kust..

Detta examensarbete utreder och ger förslag på hur utemiljön kring Tingsrydtravets anläggning kan utformas för att bli attraktivare för olika arrangemang såväl inom hästsport som för andra verksamheter.Resultatet av rapporten är uppdelat i två förslag, det första förslaget skall vara realiserbart inom ett till två år samt till så låg kostnad som möjligt. Det andra förslaget är en utopisk framtidsvision utan hänsyn till ekonomiska begränsningar.Alla gestaltningsförslag är utformade med stark inspiration från småländsk natur och byggnadskultur. För att bevara och förstärka travanläggningens lokala karaktär har material och utformning av byggnader etcetera valts för att efterlikna småländsk, lantlig bebyggelse från förra sekelskiftet.Genom att förbättra anläggnings estetiska värden strävar Tingsrydtravet efter att förbättra besökarnas upplevelse, dra mer publik samt få möjlighet att vara arrangörer för fler evenemang. Med Tingsrydtravet som centrum hade detta på sikt bidragit till en utveckling av landsbygden kring Tingsryd, det så kallade ?Hästriket?. .

Tidigare har det framförallt varit företag som IKEA, Ericsson och Volvo som expanderat utomlands och branscher såsom musik, telekommunikation och skogsindustri som stått för exporten men idag väljer även många svenska modeföretag att expandera sin verksamhet utomlands. När ett företag etablerar sig på andra marknader ställs det inför andra förutsättningar, exempelvis; kulturella olikheter, skilda konsumtionsmönster och preferenser. Därmed tvingas företagen att ta ställning till i vilken utsträckning de skall anpassa sin marknadsföring efter varje lands specifika villkor. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur och varför svenska modeföretag expanderar internationellt, och vidare hur det i så fall påverkar deras image och identitet. Vi har funnit att företagen tillämpar samma strategier som i Sverige även på marknader som skiljer sig från den svenska.

De spännande och vackra kulturmiljöer som våra kyrkogårdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogårdsturism kartläggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. Då ämnet är outforskat, och lite källmaterial finns att tillgå, bygger arbetet på subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus på kulturarv och generell marknadsföring i tjänste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krävs ett långsiktigt mål och ett genuint intresse inom förvaltningen och från politiskt håll. Studien visar att efterfrågan inte nödvändigtvis finns naturligt, däremot existerar ett stort publikunderlag vilket nås genom lättillgängliga och intressanta aktiviteter.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Hjalmar Söderbergs romaner presenterar en hel del olika kvinnobilder. Det handlar om dom svaga typiserade och schablonmässiga från romanerna: Ellen, en förtyckt arbetarflicka, Dagmar som på något sätt försöker bevara husfriden till allt pris, Harriet Skotte en kvinna för kärlekens och tidens ideal. Det handlar även om de nya starka kvinnobilderna från perioden kring sekelskiftet: Märta som representant för den borgarkvinna medveten om sin tids moral, den okända kvinnan som skildras med en inre styrka som gör att hon håller emot den orättvisa könsrelationerna och samtidigt älskar sin man för kärlekens skull, inte lojaliteten, vi har Helga Gregorius som tar sitt äktenskap i egna händer och försöker styra sin framtid, och slutligen den starkaste kvinnobilden av dem alla, Lydia. Lydia, en kvinnobild som tävlar på samma villkor som männen, som är i makt över sin egen sexualitet och samtidigt lever ett liv som sedan länge innan hade varit vigt åt männen. Detta är vad uppsatsen försöker presentera, en ny syn på Hjalmar Söderbergs romankonst och hans kvinnobilder.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

De teknologiska framstegen inom mobiltelefoni de senaste åren, har bidragit till att människor kan utföra sysslor oberoende av plats. För företag som tillhandahåller webbtjänster är mobila applikationer någonting som kan utnyttjas för att öka användning av deras tjänst. I uppsatsen undersöks om detta stämmer eller ej.För företag blir det viktigt hur en mobil applikation integreras mot den befintliga webbtjänsten. Det är dessutom relevant för företag att veta hur applikationen påverkar användningen av den initiala webbtjänsten.I studien utvecklas en mobil applikation från grunden för att se vilka potentiella problem företag kan stöta på vid utveckling av en mobil applikation. Intervjuer görs med företag som utvecklat mobila applikationer till befintliga webbtjänster, för att undersöka hur de upplevt effekterna av applikationen efter lansering.Resultaten visar att lansering av en mobil applikation ofta görs till mer än en typ av mobiltelefon.

Uppsatsens syfte är, att utvärdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid Umeå stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att använda mig av två kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. Utvärderingsfrågorna, som ligger till grund för min uppsats, är på vilket sätt webbresurserna används i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas på nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot användarna.Som grund för min bedömning har jag använt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har ställt upp.Utifrån mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för här. Webbresurserna är relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras på ett målmedvetet sätt. Vidare bör omkringliggande system underlättas för att avlasta referensdisken med rutinmässiga ickereferensfrågor och på så sätt skapa tid för referensfrågor.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Denna uppsats är en historisk studie av långsiktigt månadssparade i fonder under åren 1995-2004. Studien är begränsad till elva aktiefonder som huvudsakligen investerar i Sverige och som lämpar sig för månadssparande.Syftet med uppsatsen är dels att undersöka effekten av att kontinuerligt spara till månadens bästa kurs jämfört med månadens genomsnittliga kurs, vilket undersöks genom simulerat sparande, dels att studera huruvida det funnits regelbundenheter mellan månadens dagar vad gäller förekomsten av höga och låga kurser som kunnat vara till hjälp för att optimera tidpunkten för månadsinsättningen. Denna del av studien genomförs från två håll, först genom att för varje dag i månaden beräkna genomsnittet för fondandelskursen, sedan genom ett simulerat månadssparande på dagsbasis.Vi finner att resultatet av att alltid ha köpt till de bästa kurserna är drygt 4 % fler innehavda fond-andelar än för det genomsnittliga sparandet. Denna summa överrensstämmer med det antal extra andelar som erhållits vid varje enskilt köptillfälle till bästa kurs jämfört med till medelkursen. Mellan de olika dagarna i månaden har vi funnit små regelbundenheter som tar sig uttryck i ett vågmönster.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.