Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i Spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det är så vanligt att man som kvinna köper och läser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill läsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjälp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad är det som påverkar oss så starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag är mer jämställt inom manligt/kvinnligt men jag ifrågasätter om det är ett fenomen som även smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhället ser idag annorlunda ut än vad den har gjort genom tiderna, men på vilket sätt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att påverka kvinnor.

Wermland was affected by the Spanish flu like the Swedish national average, about a half percentage of Wermlands population would lose their lives to the flu during the autumn 1918. The flu has for many fallen into oblivion. This oblivion is so wide spread that it´s possible to talk about a "collective forgetfulness". The society have selected to remember 1918 for "when the guns went quiet on the western front" and not for the millions who died from the treacherous Spanish flu. The world had already suffered enough from the four years of war that had been fought, thus the victims of the flu would be honored but would soon fade in to oblivion.  When you investigate deeper you get the picture that the national average don´t do Wermland and its cities or rural areas any justice when a large variations seems to occur within regional areas.

Syftet med den här studien är att undersöka de språkliga svårigheter som fyra spansktalandepersoner från samma familj möter när de lär sig svenska som ett andraspråk och att se om devuxnas språkbruk skiljer sig från barnens. Undersökningen omfattas av fem språkligaaspekter. För att uppnå detta har enskilda samtal genomförts i en trygg och lugn miljö med varoch en i familjen där alla har fått berätta om sig själva och svara på personliga frågor.Mitt resultat visar att aspekterna tillämpning av inversionsregeln, placering av negation,uttal av vokaler, uttal av finala konsonanter samt uttal av konsonantkluster är svåra församtliga i familjen. Jag har kunnat se att det finns starka influenser från det Spanska språketoch att negativ transfer är vanligt. Transfer visade sig vara vanligare vid fonetiska aspekterjämfört med de syntaktiska.

Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008).

År 1918 härjade Spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot Spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka språkliga, sociala och kulturella effekter ett tillägnande av ett andraspråk har på inläraren. Med hjälp av kvalitativ intervjumetod ska följande frågor besvaras: hur upplever tvåspråkiga sin språkliga sociala situation och hur ser sambandet mellan andraspråket och identiteten ut? Uppsatsens material består av intervjuer med sju informanter som tillägnade sig andraspråket i vuxen ålder. Första­språken representeras av Spanska, tyska, holländska, arabiska och somaliska och andra­språket av svenska. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ser iden­ti­teten som föränderlig och förhandlingsbar och något som skapas i en social kontext.

Varför byter substantiv genus? Genus är i indoeuropeiska språk en semantisk nominalklassificering som är formellt implicerad. Detta innebär att varje genus har en semantisk kärna som tenderar att uttryckas genom ändelser hos substantivet (men bekräftas genom dess dependenter). Orsakerna till genusbyten kan således tänkas vara både semantiska och formella: de kan byta genus till följd av association till andra ord med ett visst genus inom samma semantiska sfär, men de kan också anta ett genus i association till andra ord med samma ändelse. I denna undersökning har 170 latinska högfrekventa substantiv i deklinationsklass III jämförts diakront med de moderna romanska språken franska, italienska, Spanska och portugisiska.

En ny typ av gravsättningsurna, Urna Bios (fortsättningsvis kallad biournan), har tagits fram av det Spanska designföretaget Estudimoline. Grundtanken är att ett frö till ett träd placeras i urnan och börjar gro efter det att urnan jordsatts. Trädet växer sedan upp på graven. För att den här metoden ska kunna användas på svenska kyrkogårdar bör urnans viktigaste förutsättningar övergripligt undersökas och hanteras och kandidatuppsatsens mål är att göra detta. Arbetet syftar till att förmedla översiktlig kunskap om hur biournan bör hanteras för att underlätta planeringen för detta gravskick.

Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige.

Denna studie behandlar målspråksanvändningen i undervisningen av ett andra- och ett främmandespråk. Syftet med studien är att i en jämförelse analysera om lärarens metoder för målspråksanvändning som används i andraspråksklassrummet, där målspråket är det gemensamma språket, kan appliceras i främmandespråksklassrummet, där det gemensamma språket är landets officiella språk. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån behandlar vilken tillgång eleverna har till målspråket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i språkklassrummen, som påverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Studien baseras på klassrumsobservationer, lärarintervjuer samt elevenkäter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andraspråk samt Spanska som främmandespråk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utsträckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera på målspråket, vilket är en förutsättning för andraspråkstillägnande. De skillnader som synliggjorts i de olika språkklassrummen är att i svenskklassrummet var lärarnas förväntningar, elevernas engagemang att interagera på målspråket samt behovet av målspråket högre än i spanskklassrummet.

I arbetet med uppsatsen har en medicinsk text översatts och den teoretiska bas somanvänts är Nords modell för källtextanalys. Den typ av översättning som eftersträvatsär en instrumentell typ, vilket innebär att mottagaren ska läsa måltexten som ettoriginal och inte som en översatt text. Utifrån det valet analyseras de extratextuellafaktorerna: textfunktion, mottagare, tid och plats, medium samt motiv. Analysenvisar att källtexten och den kommande måltexten skiljer sig åt vad det gäller tid ochplats medan de övriga faktorerna kan anses vara likvärdiga. Därefter analyseras deintratextuella faktorerna: ämne, presuppositioner, komposition, icke-verbala elementsamt lexikon.

Detta är en undersökning som är gjord för att jämföra prissättningen av fastigheter som är till salu i Sverige och Spanien. För att avgränsa oss har vi valt att jämföra Stockholms innerstads prissättning med prissättningen i Palma på Mallorca i Spanien. Lockpris fenomenet har fått hård kritik under den senaste tiden i media. På grund av denna kritik så har många mäklare, speciellt i Stockholms innerstad, gått ihop och arbetar mot att undvika lockpriser och har infört begreppet accepterat pris. Dock kan accepterat pris uppfattas som ett nytt ersättningsnamn på lockpriser.

Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.

Då alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare gränser mellan länder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar även betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige då handelsrelationerna mellan dessa länder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlättats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien är kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen är kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan på människors beteende.