The governing set of regulations for structural engineering in Sweden used to be Boverket, BKR. However in the beginning of the 21st century a changeover to new regulations, the Eurocodes, started.The transition was completed in year 2011 when the Eurocodes became the mandatory design work policy for all countries within the European Union. The Eurocodes were implemented to simplify and remove potential barriers to trade that may exist when countries have different design rules.  Since the changeover it has been important for all construction companies to update their knowledge base and their design software.When comparing the two calculation processes they seem similar, but there are a couple of differences worth noting.  With the new regulations, engineers will find that the process when designing joints in timber structures has changed.  What used to be a fairly easy and straight forward calculation procedure has now become tedious and time consuming.The objective of this degree project is to present a product, a dimensioning tool that will help structural engineers when computing lateral load carrying joints in timber structures.The degree project is made up of two parts where the first part is the written report describing the background and theory behind load carrying computations. The second part of the project is the actual dimensioning tool which includes several worksheets in Microsoft Excel. The program treats single and double shear connections of the following:Nail jointsScrew jointsSteel plates (thick and thin types) The user can edit the following parameters:Type of plate/ number of shearsStrength class of timber membersMember and plate sizeType of fastenerDiameter of fastenerLength of fastenerYield moment of fastenerkmod and partial factors for design load carrying capacityThe dimensioning tool was created and developed in collaboration with structural engineers at the company Byggteknik AB.

Föreliggande rapport är ett examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik och design vid Kungliga tekniska högskolan i Haninge och gjordes på uppdrag av Siljeströms AB. Rapporten har till syfte att ge en översiktlig bild beträffande kostnadsstyrning i byggprojekt, med en tyngdpunkt i projekteringens riskhantering. Att kostnadsstyra är något som är viktigt att göra, desto tidigare i projektet det görs ju bättre resultat har detta för projektets totalkostnad. Kostnadsstyrningen har sin grund i tre viktiga parametrar: tid, kostnad och kvalitet, de måste styras på rätt sätt och tillsammans för att inte skapa obalans i projektbudgeten. En annan faktor som också påverkar kostnadsstyrningen är entreprenadform. Denna rapport kommer att bygga på totalentreprenad, generalentreprenad och delad utförandeentreprenad. Fördelar och nackdelar tas upp med respektive metod. Produktionskostnad är också något som påverkar den totala projektkostnaden trots att den största kostnadsstyrningen görs i början av ett projekt.

Glasets användningsområde har ökat och ökar fortfarande idag. Syftet med examensarbetet är att utreda om glas kan användas som stabiliserande skiva i höga bostadshus. Detta görs genom att bestämma skjuvhållfastheten för glas samt ta fram och testa en lämplig infästning som kan överföra förekommande skjuvkrafter. Materialet glas är i sig en trögflytande vätska som har ett linjärelastiskt beteende fram till dess att brott sker. Brottet sker snabbt och glaset uppvisar ett sprött beteende.

Rapporten är sammanställd av två kandidatstudenter vid Kungliga tekniska högskolan på högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, i samarbete med Säker Vatten AB. Efter tre års studier är detta en examinerande rapport för utbildningen. Rapporten är ämnad för alla typer av läsare, men utan byggingenjörsexamen likt vår, eller med motsvarande kunskapsnivå så kan läsare uppfatta rapporten som svårläst.Metoden för rapporten har varit så att författarna kontinuerligt intervjuat aktörer med olika intressen för hur branschen utvecklar sig. Aktörerna i fråga har alla mångårig erfarenhet eller en relevant utbildning bakom sig. Litteraturstudier har gjorts av föreskrifter, standarder, normer och rapporter som behandlar boendesprinkler, rörförläggningar, legionella och vattenskador.

Det finns många års forskning bakom de bekämpningsmetoder vi har i dag för att bekämpa den spanska skogssnigeln i våra odlingar och trädgårdar. Dessa bekämpningsmedel är i regel ganska dyra, fungerar inte optimalt i fuktigt klimat, verkar ett tag och måste sedan underhållas vilket blir dyrt och tidsmässigt kostsamt för konsumenten. Syftet med denna litteraturstudie är att få fram om det finns växter som spanska skogssnigeln inte äter utav. Finns det växter som snigeln inte gillar eller av någon annan anledning inte äter, skulle det betyda att man med hjälp av växtvalet kan hålla spanska skogssnigeln från sin åker, plantering eller trädgård. Genom att exempelvis plantera osmakliga växter mellan grödorna, runt en värdefull plantering som en slags barriär eller helt enkelt endast plantera osmakliga växter för att kunna ha växter överhuvudtaget i sin trädgård att kunna njuta av utan angrepp. Spanska skogssnigeln är allätare vilket betyder att den äter levande och dött material och kan även äta av kadaver av sin egen art. Det finns dock undantag där snigeln av olika skäl väljer att inte äta på växten.

På Ebersteinska gymnasieskolan har byggprogrammet fått sponsring på byggmaterial som ska användas till att bygga upp ett mindre hus. Huset ska byggas av eleverna på byggprogrammet och på så sätt ge dem träning på att läsa och bygga efter färdiga ritningar. Projektet med det mindre huset är relativt nytt och på grund av det finns inga ritningar eller direkta förslag på hur det skall kunna se ut. För att få ut så mycket som möjligt av huset har lärare på skolan beslutat att dela upp det mindre huset i tre lika stora delar. Anledningen med det är att varje del ska representera en hustyp.

This is a final year project considering constructional techniques for joining cavity walls. The project is related to an ongoing scientific programme about the restoration of The City wall of Visby located on Gotland. The programme was set by Riksantikvarieämbetet as a reaction to a collapse of the outer masonry wall shell which took place in February 2012.The City wall of Visby is a medieval fortification built out of limestone during the 13th century. The wall is constructed as a cavity wall with two separate masonry shells connected to each other through an intermediate core. During the 14th century the wall was heightened which lead to a higher stress, especially in the outer wall face.

Sedan 1900-talets mitt har användandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssättet har ansetts ineffektivt. Trots att kanalmurstekniken, som är en byggteknik med bärande tegelkonstruktion och högt isoleringsvärde, togs fram på 1930-talet för att följa hårdare energihushållningskrav, har ändå lätta träregelkonstruktioner dominerat det svenska småhusbyggandet.Kraven på energihushållning har under åren ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA är en metodik som analyserar produkters eller tjänsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. Svårigheter har dock funnits i att omsätta metodiken på större komponenter än enskilda material. Därför har europastandarder tagits fram som enkom tjänar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie.Syftet med examensarbetet är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 år, jämfört med ett motsvarande trätyphus.

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) går att utföra i en annan ordningsföljd än traditionellt och om detta kan minska energianvändningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som äger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begränsades därför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestånd valdes ut.Tillvägagångssättet var att ta reda på de vanligaste renoveringsåtgärderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt åtgärder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder.

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder.

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.

Höggeröd på nordöstra Orust är ett vackert fritidsområde med en tidstypisk karaktär från sextiotalet som är värd att bevara. Ett problem som uppstått på senare år är att husägarna vill flytta in permanent i sina fritidsstugor och bygga ut dessa till större och mer funktionella villor, men detta godkänner inte detaljplanen. Samtidigt finns en önskan om att kunna lösa detta ändå och göra alla delaktiga parter nöjda. Syftet med rapporten är att uppmana till en fördjupad diskussion om Höggeröds fritidshusområde och frågan om hur dessa skall utvecklas och samtidigt bevaras. Frågan om vilka krav och lagar som gäller kring ombyggnationer har även besvarats för att kunna göra ett så bra underlag som möjligt.För att kunna bevara detta kulturarv så kommer ett underlag till en bevarandeplan att tas fram med hjälp av den här rapporten.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.